Friskolornas riksförbund (förbundet) har getts möjlighet att lämna synpunkter på ovan rubricerade promemoria och vill anföra följande.
Förbundet bedömer att förslaget om att betyg ska ges tidigare i grundskolan och motsvarande skolformer samt hur betyg ska sättas i naturorienterande- och samhällsorienterade ämnen främst är en pedagogisk fråga som inte är specifik för de fristående skolorna. Förbundet avstår därför från att lämna synpunkter på förslaget i dessa avseenden.
Förbundet vill dock lämna följande synpunkter på närliggande frågor samt förslagets konsekvenser.
Förbundet anser att det är bra att förslaget lyfter fram behov av uppföljning av att införa betyg i tidigare årskurser samt att det finns skäl att studera effekterna av att betyg ges tidigare när det gäller skillnader i resultat för pojkar och flickor samt barn födda tidigt och sent på året.
I förslaget framhåller arbetsgruppen att tidigare betyg är en åtgärd som bidrar till att skapa förutsättningar för att fler elever ska nå högre måluppfyllelse och för att ge elever och föräldrar tydligare besked om elevens kunskapsutveckling. Redan i dag finns bestämmelser som ger instrument för bedömningar av elevernas måluppfyllelse, åtgärder vid stödbehov samt tydlig och relevant information om hur eleven presterar. I den nya skollagen tydliggörs detta ytterligare för alla huvudmän. Förbundet har svårt att se att betyg i sig och i detta fall tidigare betyg är ett skarpare verktyg för kunskapsuppföljning och en lösning på de aktuella problemen.
Förbundet vill också anföra följande beträffande konsekvenser av förslaget. Betygssättning är något som den enskilde läraren ytterst ansvarar för och lärarna måste ha nödvändiga kunskaper om bedömning och betygssättning. Det är huvudmannens ansvar att se till att lärare som sätter betyg har en sådan kompetens att betygssättning görs på ett korrekt sätt. I många utredningar och rapporter från myndigheter framhålls brister när det gäller arbetet för en säkerställa en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning. Förbundet anser att det i promemorian dock saknas en koppling till resonemang om betydelsen av tydliga bedömnings- och betygskriterier samt behov av samverkan kring bedömning och betygssättning som bedöms vara av stor vikt i det arbetet. Om förslaget går igenom kommer många lärare som inte tidigare har satt betyg att bli berörda. Det kommer att behövas omfattande stöd och kompetensutvecklingsinsatser för lärare, men också för rektorer. Det är en angelägen uppgift att detta faller väl ut för att syftet med att säkerställa en likvärdig och rättvis betygssättning ska nås. Detta innebär i sin tur kostnader för huvudmännen. Det är rimligt att staten kompenserar huvudmännen för sådan kompetensutveckling genom statsbidrag. Förbundet vill dock understryka vikten av att det tydliggörs att riktade insatser även kommer de fristående skolorna till del. Förbundet anser att ett sådant statsbidrag ska specialdestineras, antingen direkt till kommunens utbildningsverksamhet så att det kan räknas med i underlaget till skolpeng/bidrag, eller på så sätt att det kommer fristående skolor till del direkt från staten.
Stockholm den 6 juli 2010
Friskolornas riksförbund
Carl-Gustaf Stawström
Kanslichef
Mariette Dennholt
Förbundsjurist