17 april 2024

Studievägledning motiverar IES Liljeholmens elever

”Vad tycker jag är roligt? Vad vill jag göra i framtiden?” De frågorna försöker Internationella Engelska Skolan i Liljeholmen väcka bland sina elever så tidigt som möjligt – för att kunna jobba mot att de ska nå dit.

– Vi skapar förutsättningar för att eleverna ska kunna framtidsdrömma, säger studie- och yrkesvägledare Volkan Serengil.

Karzan, som vi väljer att kalla honom, är uppvuxen i ett socioekonomiskt tufft område i Botkyrka söder om Stockholm. I området han kommer från är normen att inte satsa på skolan. Inför att han skulle börja fjärde klass hade han svårt med både motivation och färdighet i många skolämnen. Det var dock något som skulle ändras i samband med att han valde bort skolor i sitt närområde för att börja på IES Liljeholmen.

På IES i Liljeholmen jobbar Volkan Serengil som studie- och yrkesvägledare. Hans jobb är att vägleda skolans elever kring studier och framtida arbeten, och att hjälpa elever som Karzan att hitta rätt. Han berättar att mycket av hans jobb handlar om att ha individuella samtal med eleverna för att hjälpa dem att hitta det de brinner för och vill göra i framtiden.

– Jag brukar träffa alla elever individuellt i ett samtal på våren och ett samtal på hösten. Sedan är det dessutom många som önskar att ha fler samtal.

Volkan Serengil pekar även ut inkluderandet av elevernas föräldrar som viktigt i studievägledningen.

– Forskning visar att man inte kan ignorera föräldrarna. Även om eleverna själva äger sina gymnasieval är det ju mycket samtal hemma runt middagsbordet som också ligger till grund för valet. Därför är föräldrarna en viktig faktor. Senast jag hade gymnasieinformation på skolan bjöd jag över 100 föräldrar på linssoppa och varma mackor, jag gillar när det är lite mer familjär stämning, säger han.

Arbetet med eleverna får flera positiva effekter, menar Volkan Serengil. Inte minst genom att många elever utmanas att tänka till kring sina framtida skol- och karriärsval.

– Det är många elever som tänker för enkelspårigt, att man ska gå natur-, ekonomi- eller samhällsinriktning på gymnasiet. Det är ett viktigt uppdrag för mig att ibland rucka på de här strukturerna och få dem att fundera. Många kan bara nämna 3–4 av de 18 nationella gymnasieprogram vi har i Sverige.

Ett knep Volkan Serengil har för att få eleverna att fundera kring vad de vill göra är att använda så kallade yrkeskort. Just Volkans kort har bilder på en kiwi-fågel som gör diverse aktiviteter, exempelvis sitta framför en dator.

– Då får eleven själv tolka vad korten kan betyda. Det kan betyda att man är datatekniker, författare eller gamer – you name it.

Sedan ber Volkan Serengil eleven att lägga korten i tre högar, en ja-hög, en kanske-hög och en nej-hög, utifrån vad de gillar att göra snarare än vad som har hög status. Utifrån dem kan det sedan synliggöras vad eleven kan tänka sig att gå för gymnasieprogram.

– Då kan de tänka ”det är ju verkligen det här jag vill göra!”. Då kan vi på skolan sätta upp en plan utifrån det. Därför är det också viktigt att man börjar med detta i tid. Vi har elever från årskurs fyra, så redan då sätter vi igång.

På IES Liljeholmen går en mängd elever som kommer från socioekonomiskt utsatta områden runtom i Stockholm, exempelvis Järvafältet, Skärholmen och Botkyrka. Volkan Serengil menar att det är viktigt att hjälpa dem som kommer från utanförskapsområden som inte har några akademiska ambitioner, likt exemplet med Karzan från Botkyrka.

– I början kom Karzan till skolan för att vi tjatade – men sedan lyckades vi få honom att känna att han fick ett sammanhang och få honom att arbeta för att bli behörig till en viss skola han ville in på, vilket han också lyckades med. I dag går han på en gymnasieskola i Stockholm med inriktning på försäljning och service, berättar Volkan Serengil.

Han fortsätter:

– Vi måste kunna bryta mönster, och det händer att elever själva kommer till oss och säger att de behöver hjälp med det. Det kan handla om hjälp med läxor för att nå högre betyg eller en mer övergripande handlingsplan där de förstår vikten av gymnasiet och studier. Vi skapar förutsättningar för att de här eleverna ska kunna framtidsdrömma.

Volkan Serengil är utöver att vara SYV på IES Liljeholmen SYV-koordinator där han hjälper nya studie- och yrkesvägledare inom IES. Han jobbar dessutom med policyfrågor och utvärdering för att göra vägledningen på IES bättre. Särskilt stolt är han över hur hans hemskola IES Liljeholmen fungerar.

– Vi har en funktionell mångkulturalism. Vi har lärare från länder som Sydafrika, Irland, Storbritannien, Kanada, USA, Pakistan och Indien, som gör att våra elever lär sig att vara i en internationell miljö som fungerar, snarare än att vara fast på andra, mer dysfunktionella, skolor.

Han avslutar:

– Det märks inte minst när tidigare elever kommer tillbaka och besöker oss. De har lättare för matte, engelska, svenska och SO än många andra elever – de har fått fler redskap och tycker att det är lätt och kul med skolan. Vi har elever från hela staden som kommer till oss inte för att vi är en skola med bra statistik utan för att vi har bra undervisning.

Är din skola redo för kris?

03 maj 2024

Plötsligt går elen. Strömavbrottet varar halva skoldagen. Mobilerna slutar fungera. I hela kommunen. Lyckligtvis i fredstid. Ändå ställer en oplanerad

Hamilton: ”Rimligt att kunna krigsplacera friskolelärare”

03 maj 2024

I en intervju med Dagens Nyheter säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, att det är ”rimligt att kunna krigsplacera

Pär Lager: Så har Ukraina klarat beredskapen

29 april 2024

Pär Lager vid Försvarshögskolan berättade under årsmöteskonferensen Så kan friskolor bidra i en orolig tid om hur Ukraina klarat beredskapsarbetet

Skolan som civilförsvar

29 april 2024

Johan Berggren, statssekreterare hos ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M), om hur civilsamhället behöver rusta sig för kris och