Då: elev i Svenska som andraspråk. Nu: lärare i samma ämne: “Vi ser potentialen i varje elev”
Hon kom till Sverige i skolåldern utan att kunna ett ord svenska. Nu jobbar Katarina Radosevic med att lära barn med utländsk bakgrund svenska språket som lärare på Internationella Engelska Skolan i Krokslätt.
När Katarina Radosevic satte foten på svensk mark för första gången i slutet av 1990-talet skulle hon precis fylla åtta år. Hennes familj flyttade till Sverige från det som i dag är Serbien, ingen i familjen hade en relation till det svenska språket.
I Sverige fick Katarina börja lära sig svenska genom att gå SVA, svenska som andraspråk, och så småningom hamnade hon på Internationella Engelska Skolan i Linköping. Katarina kände tidigt att språk var något för henne – hon valde sedermera att utbilda sig till lärare. I dag är hon lärare på en annan IES-skola, i Krokslätt i Göteborg, i svenska som andraspråk, SVA. Hon är även utbildad engelsklärare.
– Jag valde att bli lärare för att ge tillbaka till svenska samhället, men även för att jag hade med mig erfarenheten av hur det är att gå SVA, säger hon.
Just på IES i Krokslätt går många elever med utländsk bakgrund som själva är födda utanför Sverige eller har två föräldrar som är det. Många av eleverna kommer från Indien, Mellanöstern och afrikanska länder som Somalia. En av de eleverna är en flicka som vi kan kalla Amal. Hon har sina rötter i ett arabisktalande land och har inte fått någon svenska hemifrån. Hon började lära sig svenska ordentligt först genom SVA på IES Krokslätt.
Katarina Radosevic menar att hon har en stor fördel i sin roll som SVA-lärare och gentemot elever som Amal i och med att hon själv invandrade till Sverige med sin familj. Hon uppskattar också just IES sätt att arbeta med SVA, där hon menar att man är lite extra omhändertagande av de barn som behöver det.
– Vi jobbar mycket med dem en och en, och har en nära kontakt med barnet och föräldrarna för att vi ska vara på samma linje kring vad vi gör och vart vi är på väg, säger hon.
För att eleverna ska lära sig svenska så snabbt och effektiv som möjligt jobbar IES också hårt med att få in läsningen.
– Man kan säga att vi duschar dem i språket samtidigt som vi försöker lära ut innehållet i det de läser. Det är minst lika viktigt.
Då kan utvecklingen för barnen som läser SVA gå snabbt, vilket märks även i andra delar av undervisningen på skolan.
– I takt med att de behärskar svenskan mer och mer går motivationen hos eleverna upp, de vågar ta fler språkliga risker, prata mer och mer och ta mer utrymme även inom andra ämnen.
Ett exempel är hur det gick för just Amal, där Katarina Radosevic och hennes kollegor märkte att något hade hänt mellan slutet av femte klass och början av sjätte klass.
– I femman vågade hon inte prata någonting och var väldigt tillbakadragen, men väl i sexan så lossnade det bara plötsligt. Mina kollegor frågade mig: vad är det som har hänt med henne? Det var helt fantastiskt, rätt som det var pratade hon massor med perfekt intonation.
Att hjälpa elever som Amal är en av aspekterna med jobbet på IES som gör Katarina Radosevic stolt. Hon betonar vikten av att alla elever får möjligheten att lära sig svenska ordentligt för att kunna hitta sin plats i det svenska samhället.
– Det handlar om kommunikation som i grunden gör att man ska kunna ta del av sina demokratiska rättigheter, att kunna påverka den egna situationen som individ och känna samhörighet och gemenskap. Det kan du inte få i det svenska samhället utan språket. Dina möjligheter begränsas och blir färre om du inte kan språket. Man kan inte komma runt det.
Katarina Radosevic menar också att det är IES förmåga att se till individen, likt i fallet med Amal, som gör skolan unik.
– Vi är väldigt bra på att se potentialen i och plocka upp varje individ, och se till att den får allt som den behöver för att ta sig vidare. Det som vi brukar kalla ”IES grit”.
Det här är ”grit”:
Inom psykologin innebär begreppet ”grit” en egenskap hos individen som gör att hen ser livet ”från den ljusa sidan” – och framför allt aldrig ger upp. Det är en så kallad icke-kognitiv egenskap, som bygger på personens envishet och ”jävlar anamma” inför varje tänkbar uppgift, kombinerat med en entusiasm inför ett definierat långtidsmål. En stark motivation att fullfölja uppgiften, med andra ord. ”Grit” hjälper individer att ta sig förbi hinder på vägen mot målet och anta nya utmaningar, hur svåra de än ter sig vid första anblicken.