Sveriges bästa lärare 2023 har korats. Marie Gustafsson, matematiklärare på Vendestigens skola, är årets stolta mottagare av den hedervärda utmärkelsen.
För femtonde året i rad delar Sydsvenska Handelskammaren ut priset Sveriges bästa lärare för att uppmärksamma skolans hjältar. I år gick det till Marie Gustafsson, som undervisar i matematik och naturämnen på Vendestigens skola i Djursholm där hon jobbar med årskurserna F-6. När vi slår Marie Gustafsson en signal för att gratta till det fina priset är hon mitt uppe i skolavslutningsvecka och stressad över slutbetygen som ska sättas och förmedlas till eleverna. Ingen match för Sveriges bästa lärare, kan man tänka. Men just det här momentet är en årligt kommande överraskning – mot det biter ingen rutin i världen.
– Man vet varje år hur mycket det är, men man blir ändå förvånad varje gång, säger Marie Gustafsson.
Du har precis blivit utsedd till Sveriges bästa lärare. Hur känns det?
– Det känns väldigt hedrande. Jag är stolt. Samtidigt är jag väl medveten om att det finns många lärare som förtjänar ett sånt här pris, de också, men som tyvärr aldrig uppmärksammas. Om man läser tidningarna står det bara elände om skolan hela tiden, aldrig det positiva som vi ser varje dag. Det är väldigt olyckligt. Jag önskar att journalister kunde komma till skolorna och se hur verkligheten är. Det är klart att det finns dåliga skolor, men de allra flesta är bra. Om tidningar kunde skriva om allt positivt skulle det vara lite roligare att läsa. För mig är det viktigt att lyfta fram hela yrkeskåren, inte bara mig själv. Men det är klart, det är så sällan man får höra det, därför blir man så väldigt rörd. Någon i Malmö har uppmärksammat mig – det är ju fantastiskt!
Var det pompa och ståt på festen?
– Ja, verkligen! Det var 300 personer där. Vi blev otroligt trevligt och vänligt bemötta. Alla var uppriktigt intresserade av skolan, vilket var ganska oväntat. Jag tänkte att de har sin bransch och vi har vår, men de var riktigt intresserade. Jag berättade att vi är flera stycken som gått läslyftet och i skolan har vi skapat läsmiljöer och annat för att öka elevernas läslust. Och då var det någon vänlig själ på evenemanget som snabbt donerade 25 000 kronor till skolbiblioteket för att vi ska kunna köpa in fler skönlitterära böcker, för de tycker också att det är viktigt. Vi har faktiskt även med oss alla elever på tåget, alla tycker det är kul med lässatsningen.
Varför tror du att just du blev Sveriges bästa lärare då?
– Jag tror på kommunikation både med elever och föräldrar och utifrån det att arbeta mot målen för den enskilde eleven. Jag vet att det uppskattas. Med eleverna pratar jag varje dag och utvärderar dagens arbete – vad hade kunnat göras bättre, vad var sämre, vad hade jag som lärare kunnat hjälpa till med? Sedan gäller det att sätta rimliga mål framåt. Sen brukar jag stämma av med föräldrar vad jag har kommit överens med barnen om, för ibland behöver saker göras hemma också. Man måste få barnen att tro på sig själva, att de kan. Det är så viktigt med bra feedback: Vad kan du tänka på till nästa gång?
Hur jobbar du med någon som verkligen inte gillar matte och bara känner sig helt hopplös?
– Då använder jag laborativt material där man använder hela kroppen och alla sinnen, gärna tillsammans med andra. Att ett barn förklarar för ett barn kan ibland vara bättre, för vi vuxna kan krångla till det. Jag använder också ett tangrampussel. Det är nio pusselbitar – sätter man dem rätt blir det en kvadrat. Men man kan också bygga olika former och djur. Verkligen knåpa och knepa och jätteroligt att göra tillsammans. Jag hade en liten kille i klassen som sa att man ska tänka vertikaler. Och då började alla tänka vertikaler.
Svenska elever ligger inte så bra till i matte enligt internationella kunskapsmätningar. Vad skulle du göra om du var skolminister för en dag?
– Laborativt material kostar mycket pengar så höj skolpengen så att skolor har råd att köpa in rätt material. Just de här pusslen som jag använder har jag faktiskt gjort själv, men det finns mycket som man kan beställa i större mängd. De tar himla lång tid att göra själv, då måste man ha en känsla för det, annars gör man det inte. Tid är det vi lärare har minst av.
– Det här är en drivkraft för mig. När vi såg alla undersökningar visa att svenska elever blivit sämre på matte frågade vi oss hur vi förändrar det. Tillsammans med en kollega gick jag en utbildning i Singaporematematik. I Singapore är de väldigt duktiga. ”Vad gör de som vi inte gör?”, undrade vi. Och det visade sig att de arbetar väldigt mycket laborativt.
”Jag körde på och hon hjälpte mig”
När vi berättar för Marie Gustafsson att vi ska prata med en av hennes gamla elever blir hon genast nyfiken på vem det är. När vi talar om hans namn utbrister hon: ”Han var superduktig i matte! Det är ett utmärkt val. Han pratade pi när han var sex år gammal.”
Han är Carl Renestam Upman, numera 17 år gammal och går i Danderyds gymnasium – där han pluggar ekonomi. Carl gick i Vendestigens skola från och med förskoleklass till årskurs 4. I flera år hade han Marie som mattelärare.
– Ja, vad roligt, säger Carl när han får höra att Marie minns honom.
Var du verkligen så bra?
– Jag kommer ihåg att jag var bra och snabb i matte, när man blivit klar med en bok fick man ta nästa. Jag läste fyrans matte i tvåan. Jag körde på och hon hjälpte mig.
Hur bra var Marie då?
– Väldigt bra faktiskt. Hon fick klassen att känna sig inkluderad och välkommen. Alla var bra kompisar med varandra, fast det var olika årskurser i samma klass. Hon fick alla att lyssna och gjorde det intressant. Hon hjälpte mig mycket med matten så att jag blev bra på det.
Vad minns du att du lärde dig av henne?
– Jag kommer faktiskt ihåg att när man plussade på en nolla i slutet och man kände att talen blev svårare och svårare, men hon lärde mig att det var samma sak. Jag gick hem och berättade om den insikten för föräldrarna samma dag.
Hur stor nytta har du av matte i dag?
– Tycker nog jag har stor nytta av matte, men det är inte lika komplicerat i vardagen som i skolan. Jag gick ut med A i ettan i gymnasiet. Det är bra att ha i hemmet också om man ska bygga och fixa, när man handlar grejer och ska räkna på priser.