Skolavslutning och slutbetygen nalkas. Vid middagsbord runt om i Sverige kommer föräldrar att ställas inför ett av de jobbigare samtal man behöver ha med sina barn. Ska man bekräfta sina barn oavsett om det går dåligt i skolan? Eller ska man försöka sporra dem att bli bättre?

Petra Krantz Lindgren är beteendevetare och författare. FOTO: Johan Strindberg

Petra Krantz Lindgren är beteendevetare och författare till boken Med känsla för barns självkänsla på Bonnier Fakta. Vi frågade henne om hur man bäst tacklar betygsnacket med sina barn.

 Nu är det snart skolavslutning. Vad säger jag om mitt barn kommer hem med tårarna rinnande för att hen fått ett dåligt betyg?

– Stanna med barnet i situationen. Fråga hur det känns. Kanske tycker du att  betyg och resultat är viktigt, men det är inte rätt tillfälle att prata om det när barnet är ledset. Barnet behöver sörja, inte hjälp med en åtgärdsplan. Vi vuxna tror att om barn uttrycker negativa känslor vill de bli av med sina känslor. Men om jag kommer hem och klagar på chefen så vill jag inte att min man säger ”vad ska du göra åt det då?”. Om man behöver hjälp att lösa situationen får man ta det sen. Jag vill inte ha din hjälp om jag inte är säker på att du förstått problemet ur mitt perspektiv. Så är det också för barn. När jag har lyssnat på mitt barn kanske jag skulle säga att jag nog inte tycker att betyg spelar så himla stor roll för om man är bra eller dålig som människa.

Vad säger man till barnet om hen vill höja sina betyg då?

– Det handlar om hur föräldrarna hanterar det. Man bör inte sätta betyg på barnens betyg. Säg inte ”men det gick ju jättebra i de här ämnena”, för att trösta. Vi ska avhålla oss från att värdera barns betyg. Betyg är ju viktiga. Men det avgör inte deras värde som människor.

Om man har motsatt problem med sitt barn då – hen vägrar läsa läxorna?

– Försök förstå varför barnet känner så. Handlar det om att läxan är otydlig? Att hon inte vet vad hon ska göra. Eller är hon jättetrött och har inte ork? Läxorna kanske är helt meningslösa och långt under barnets värdighet. Presentera inte en lösning, utan ställ frågor och ge barnet stöd i att självt hitta en lösning.

Om anledningen till att man inte vill plugga är att man hellre spelar fotboll för att det är roligare då?

– Ja, men det är väl i så fall helt jävla rimligt! Då behöver man sätta sig ner och prata. ”Klart det är roligare. Ändå vännen, så är det så att vi måste göra läxorna. När passar det dig? Och på vilket sätt? Före eller efter fotbollen, före eller efter middagen?” Vi kan skapa en massa val runt läxan, men den är given. Bekräfta barnets känsla. Om barnet upplever att hen blir förstådd, ökar chansen att hen pallar med att göra den, men om mamma inte ens verkar fatta hur jobbigt det är att göra läxan – där går barnets gräns: ”Inte nog med att mina föräldrar kräver att jag ska göra läxan, jag ska också vara glad när jag gör jag den.” Men om föräldrarna verkar haja att det suger så är det faktiskt lite lättare. Det är inte ett manipulativt knep för att få barnet att göra läxan – det räcker liksom inte att säga ”jag förstår” – man måste verkligen stanna i känslan. ”Hur blir det för dig när du måste göra läxan?” Det behöver ta en stund, inget vi kan diska av. Fråga barnet: ”Hur tycker du att vi ska göra?” Och så ska man inte ta det mitt i, när man ska skriva glosorna, utan kommunicera om läxorna utanför själva situationen – till exempel när man sitter i soffan en söndagskväll.

Funkar det att ge beröm och kritik?

– Det beror på vad man vill uppnå. Jätteviktigt att barn får känna att de är värdefulla och duger oavsett vad de presterar. Min teori är att människor som är utbrända har svårt att tro att vad de är, är viktigare än vad de gör. Om de då misslyckas med vad de gör – då känner de sig odugliga som människor. Prestationsinriktade människor kanske blir lyckade men inte så lyckliga. ”Vad har du för mål för ditt barn?”, brukar jag fråga alla som går på kurs hos mig. ”Vill att mitt barn ska älska sig självt”, svarar nästan alla. Vi behöver visa att vi älskar dem oavsett hur de presterar. Om vi blir väldigt inriktade på att bedöma prestationer får de svårt att tro att de är värdefulla. När de är duktiga på provet eller på simningen – intressera dig då hur det var för barnet i stället för att recensera: ”Hur tänkte du när du gjorde mål i fotbollsmatchen?” ”Hur kändes det när du lärde dig simma?” Om jag säger ”jätteduktig” när hon kommer hem med 99 poäng av 100 vet hon att jag inte tycker hon är bra när hon får 50 av 100. Är det inte mycket viktigare vad hon själv tänker? I stället för ”fin teckning”, fråga ”vad tänkte du när du valde de här färgerna?”. ”Det ser ut som att killen på bilden du målat är ledsen – varför tror du att han är det?”

Okej. Betyg är ju en sak. Men det vi egentligen vill är väl att barnen lär sig saker för att det är viktigt i sig? Hur motiverar vi dem då?

– Vi behöver inte motivera barn att lära. Barn föds med den instinkten. Med en inneboende kraft att lära sig mera, att utvecklas. Den lilla bebisen stirrar intensivt, tar saker i händerna, i munnen. Vi behöver inte ge barnen motivation att lära sig saker, vi behöver se till att vi inte kväver den inneboende längtan. Det sorgliga är att det som kväver mer än något annat, är när vi försöker bestämma över våra barn, bedöma, recensera: ”Åh vad bra, där fick du guldstjärna”. Det flyttar barnets fokus från hur det känns för henne eller honom till ”vad tycker mamma?”. Det blir mindre roligt att lära sig då.

Men hur är det då med betygen? Det låter ju på dig som att bedömning inverkar negativt på barnens lust att lära?

– Betygen är ett jätteproblem utifrån allt jag vet om motivationsteori. Men samtidigt behöver vi nog det här som samhället ser ut, där det ju krävs sållningsverktyg. Sedan är feedbacken i sig viktig. Att lärare säger: ”du kunde det här förut, och nu har du lärt dig det här”. Struktur och tydlighet är bra. De hjälper eleven att se sin egen utveckling.

Olof Granström: Så framtidssäkrar vi skolan

06 maj 2024

Olof Granström, statsvetare och ekonom, som tidigare jobbat nära Hans Rosling på Gapminder, deltog i vår årsmöteskonferens Så kan friskolor

Pär Lager: Så fungerar Ukraina trots kriget

06 maj 2024

Pär Lager vid Försvarshögskolan deltog i vår årsmöteskonferens Så kan friskolor bidra i en orolig tid. Du kan se hela

Niklas Arnberg: Så pandemisäkrar vi skolan

06 maj 2024

Niklas Arnberg, professor i virologi och generalsekreterare för Virus- och pandemifonden, deltog i vår årsmöteskonferens Så kan friskolor bidra i

Torbjörn Kock (S): Så kan vi mäta kvalitet i skolan

06 maj 2024

Torbjörn Kock (S) är ordförande i Barn- och ungdomsnämnden i Nyköping. Där har de utarbetat 17 nyckeltal för att mäta