Per-Arne Andersson, ordförande, inleder årsmöteskonferensen

 

Så här tänkte vi – om friskolereformens tillkomst

Odd Eiken, statssekreterare 1991-1994 till skolminister Beatrice Ask (m) Utbildningsdepartementet

I år är det 30 år sedan friskolereformen röstades igenom av riksdagen. Men frågan om fristående skolor var inte ny på 90-talet utan hade diskuterats länge. Det som var nytt var att flera omständigheter gjorde att ett fönster öppnades. Europadomstolen konstaterade att Sverige inte levde upp till valfrihet och mänskliga rättigheter. En tvist om en byskola i Älvdalen och att allmänheten inte längre accepterade ONE-SIZE fits all var några anledningar till friskolereformens införande.

 

Så har det blivit – vad säger forskningen

Mårten Blix, fil dr i nationalekonom, knuten till Ratio och IFN

Beror den ökande skolsegregationen på friskolor? Och etablerar de sig enbart i socioekonomiskt starka områden? Mårten Blix, tar publiken genom forskningen om hur friskolereformen påverkar svensk skola. Snarare än tyckande och teorier fokuserar Blix på de empiriska frågorna som går att kvantifiera och mäta.

 

Då skulle friskolor vara ett tydligt alternativ – idag ökar kraven på att alla skolor ska vara lika

Rundabordssamtal med Anders Johnson, skriftställare författare, Magnus Selberg, vd Nya Läroverket i Luleå, Håkan Johansson, Frida utbildning och Cecilia Carnefeldt koncernchef Kunskapsskolan.

”Man pratar om att skogsbruk har lång omloppstid. Men det har även skolan. De som var mina grundskolelärare föddes 1900, hade utbildats på 1920-talet och jag är själv idag 67. Det vi gör idag påverkar hur lärare utbildar de närmsta 150 åren.” Skriftställaren Anders Johnson tar oss tillbaka till Anna Whitlocks tid och de fristående skolornas pionjärer i ett utdrag av boken ”Ett fönster öppnades…”

 

Vad vet vi om framgångsfaktorer för skolor?

Karl Wennberg, innehavare av Barbara Bergströms professur, Handelshögskolan Stockholm

Det är svårt att isolera vad det är som gör att en skola eller en lärare är bra. För en lärare är det i hög grad den ”tysta kunskapen” som gör henne eller honom duktig. Mindre viktigt är om läraren har alla certifieringar eller hur många år denne arbetat. Karl Wennberg resonerar kring hur vi ska få en bättre skola och hur alla vill ha mer kunskap om skolan men att det samtidigt saknas utbildningsekonomer i Sverige.

 

Hur vill vi att skolan ska se ut 2040 – vad krävs för att komma dit

Carl Heath, senior forskare RISE, Lisa Oldmark, AcadeMedia, Magnus Henrekson, professor i Nationalekonomi IFN.

Vi är precis i början av digitaliseringen och de förändringar som väntar runt hörnet är väsentligt mycket större än de vi redan varit med om. Lars Hjälmered (M), Fredrik Christensson (C), Christian Carlsson (Kd) samt Patrick Reslow (Sd), utbildningspolitiska talespersoner för respektive parti kommenterar panelsamtalet.

Nya lagar och regler från halvårsskiftet 2024

19 juni 2024

I sommar och till hösten börjar några nya lagar och regler att gälla. På Skolverkets webb finns samlad information om

Utökad kontroll av uppgifter i belastningsregistret

17 juni 2024

Friskolornas riksförbunds yttrande över promemorian Utökad kontroll av uppgifter i belastningsregistret U2024/01028 Ladda ned hela remissvaret Remissvar FR_pm Utökad kontroll

Vem bryr sig om elever som behöver omfattande stöd?

17 juni 2024

Det är en minst sagt relevant fråga. Nu senast har det kommit en dom i Högsta domstolen, som innebär att

Informationsträffar Almega

13 juni 2024

Den 13 juni höll vi tre webbinarier för de medlemmar som vill veta mer om vad ett medlemskap i Almega