Per-Arne Andersson, ordförande, inleder årsmöteskonferensen

 

Så här tänkte vi – om friskolereformens tillkomst

Odd Eiken, statssekreterare 1991-1994 till skolminister Beatrice Ask (m) Utbildningsdepartementet

I år är det 30 år sedan friskolereformen röstades igenom av riksdagen. Men frågan om fristående skolor var inte ny på 90-talet utan hade diskuterats länge. Det som var nytt var att flera omständigheter gjorde att ett fönster öppnades. Europadomstolen konstaterade att Sverige inte levde upp till valfrihet och mänskliga rättigheter. En tvist om en byskola i Älvdalen och att allmänheten inte längre accepterade ONE-SIZE fits all var några anledningar till friskolereformens införande.

 

Så har det blivit – vad säger forskningen

Mårten Blix, fil dr i nationalekonom, knuten till Ratio och IFN

Beror den ökande skolsegregationen på friskolor? Och etablerar de sig enbart i socioekonomiskt starka områden? Mårten Blix, tar publiken genom forskningen om hur friskolereformen påverkar svensk skola. Snarare än tyckande och teorier fokuserar Blix på de empiriska frågorna som går att kvantifiera och mäta.

 

Då skulle friskolor vara ett tydligt alternativ – idag ökar kraven på att alla skolor ska vara lika

Rundabordssamtal med Anders Johnson, skriftställare författare, Magnus Selberg, vd Nya Läroverket i Luleå, Håkan Johansson, Frida utbildning och Cecilia Carnefeldt koncernchef Kunskapsskolan.

”Man pratar om att skogsbruk har lång omloppstid. Men det har även skolan. De som var mina grundskolelärare föddes 1900, hade utbildats på 1920-talet och jag är själv idag 67. Det vi gör idag påverkar hur lärare utbildar de närmsta 150 åren.” Skriftställaren Anders Johnson tar oss tillbaka till Anna Whitlocks tid och de fristående skolornas pionjärer i ett utdrag av boken ”Ett fönster öppnades…”

 

Vad vet vi om framgångsfaktorer för skolor?

Karl Wennberg, innehavare av Barbara Bergströms professur, Handelshögskolan Stockholm

Det är svårt att isolera vad det är som gör att en skola eller en lärare är bra. För en lärare är det i hög grad den ”tysta kunskapen” som gör henne eller honom duktig. Mindre viktigt är om läraren har alla certifieringar eller hur många år denne arbetat. Karl Wennberg resonerar kring hur vi ska få en bättre skola och hur alla vill ha mer kunskap om skolan men att det samtidigt saknas utbildningsekonomer i Sverige.

 

Hur vill vi att skolan ska se ut 2040 – vad krävs för att komma dit

Carl Heath, senior forskare RISE, Lisa Oldmark, AcadeMedia, Magnus Henrekson, professor i Nationalekonomi IFN.

Vi är precis i början av digitaliseringen och de förändringar som väntar runt hörnet är väsentligt mycket större än de vi redan varit med om. Lars Hjälmered (M), Fredrik Christensson (C), Christian Carlsson (Kd) samt Patrick Reslow (Sd), utbildningspolitiska talespersoner för respektive parti kommenterar panelsamtalet.

Tänk om politikerna hade valt Akelius modell

23 februari 2024

Det är aldrig lugnt i den offentliga debatten när det gäller friskolefrågan, men i samband med att Roger Akelius klev

Läsa i dialog

21 februari 2024

Så väcker Tellusbarn små barns läslust Tellusbarn har flera förskolor där en majoritet av barnen har ett annat modersmål än

Vd intervjuar Andreas och Sara på Karlsundsskolan i Örebro

20 februari 2024

På Karlslundsskolan i Örebro är rörelse en naturlig del av skoldagen. Skolan är en certifierad generation Pepp-skola vilket innebär att

Vd intervjuar Malin Nordesjö, Tisenhultgruppen

19 februari 2024

Malin Nordesjö är ägare och vd på Tisenhultgruppen, som bland annat driver Futuraskolorna. Här intervjuas hon av Ulla Hamilton, vd