Friskolornas riksförbunds yttrande över promemorian Professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare (U2021/003373)
Friskolornas riksförbund (förbundet) har getts möjlighet att lämna synpunkter på förslagen i ovanstående promemoria och vill lämna följande yttrande.
Sammanfattning
- tillstyrker intentionen med ett nationellt professionsprogram, men
- avstyrker det nationella professionsprogrammet såsom förslaget ser ut idag
- avstyrker ett nationellt meriteringssystem
- tillstyrker att en nationell struktur för kompetensutveckling ska innehålla olika insatser med olika syften
- avstyrker förslaget om att införa ett nationellt meriteringssystem
- avstyrker också att koppla skyddade yrkestitlar till det föreslagna nationella meriteringssystemet
- avstyrker förslaget att karriärstegsreformen kopplas till det nationella meriteringssystemets meriteringsnivåer
- tillstyrker förslaget om att Skolverket ansvarar för professionsprogrammet, men avstyrker förslaget om att Skolverket ska ansvara för meriteringssystemet
- tillstyrker att ett råd inrättas vid Skolverket med representanter för lärare, förskollärare, rektorer, huvudmän och lärosäten
- avstyrker att de stora utvecklingsfrågorna såsom meritering överlämnas till rådet för vidare hantering
- avstår från synpunkter på att ansökan om meritering ska vara avgiftsbelagd och beslut om meriteringsnivå ska vara möjligt att överklaga
- kan inte lämna synpunkter på ikraftträdande och övergångsbestämmelser samt konsekvensbeskrivningen, då konsekvensanalysen inte är tillräcklig och det krävs ett stort antal förtydliganden i viktiga frågor kring nationellt professionsprogram och framförallt meritering. Först när så skett kan också en bedömning ske av ikraftträdande.
Generella synpunkter på promemorian
Förbundet ser positivt på intentionen att ta fram en bra struktur för skolledarnas och lärarnas professionsutveckling. Det är bra att ett utbud av kompetensutveckling blir lättillgängligt för lärare och skolledare.
Förbundet anser dock att den statliga styrningen på professionsprogrammen riskerar leda till att skolhuvudmännens möjligheter att ansvara för kompetensutveckling och god kvalitet på sina respektive enheter minskar på ett negativt sätt, då annan fortbildning än den som anges i professionsprogrammet inte kommer att värderas. Professionsprogrammet fyller en viktig funktion för delar av kompetensutvecklingen, men andra, lika viktiga delar, måste också ges utrymme och värderas såsom t.ex. fortbildning utifrån skolans eget kvalitetsarbete eller utifrån den enskilde individens behov.
En av de viktigaste invändningarna handlar dock om risken för den konflikt som byggs in i systemet, där staten övertar ansvaret för kompetensutveckling från huvudmännen/arbetsgivarna, där kompetensutveckling för den enskilde är en fråga för arbetsgivaren och den anställde och frågorna om generell kompetensutveckling också hanteras av parterna på arbetsmarknaden.
Förbundet anser också att det finns stora oklarheter i hur det föreslagna professionsprogrammet förhåller sig till annan akademisk utbildning utifrån Bolognaprocessens högskolepoäng och nivåer. Vi har också svårt att se konstruktionen där Skolverket såsom myndighet ska utgöra ”beställarfunktion” av utbildning. Ett sådant system liknar inget annat inom högskole- och universitetsväsendet.
Tillsammans med SKR och Idéburna skolors riksförbund har vi tidigare lämnat ett förslag på hur ett professionsprogram skulle kunna utformas för att ges möjlighet att fungera i praktiken och dessutom ha hög legitimitet. I det förslaget byggs programmet upp runt tre spår som kan fungera som olika specialiseringsspår (ett didaktiskt, ett specialpedagogiskt och ett ledarskapsspår) för legitimerade lärare. Lärarnas kompetensutveckling är i vårt förslag förenad med en akademisk meritering och karriärtjänsterna knyts till formella examina (master för förstelärare och lic.-examen för lektorer).
Därigenom fungerar den meriteringsgrund som redan finns inom den högre utbildningen, och knyts till examina (magister/master, lic. och dr.) som meriteringsgrund för olika tjänster i skolan. På så sätt behöver ingen ny administrativ reglering göras och inga separata bedömningsstrukturer inrättas; Ett professionsprogram kan inrättas utan ytterligare administrativa påbyggnader och resurser kan istället koncentreras till att successivt bygga upp ett utbud och ett bättre system för kontinuerlig kompetensutveckling, till stärkt samverkan mellan lärosäten och huvudmän, till grundutbildning och kompetensutveckling såväl som till forskning och utveckling.
Även om delar av vårt förslag byggts in i det professionsprogram som nu föreslås, finns allt för många oklarheter i förslagen, varför vi inte kan se att förslagen i promemorian kan tillstyrkas. Förbundet har alltså inte något emot att ett professionsprogram inrättas, men ser att förslagen kräver olika förtydliganden. Den föreslagna meriteringen avslås helt pga. oklarheter och inte tillräckligt utredda konsekvenser av förslaget.
6.1 Staten ska ta ett tydligare ansvar för rektorers, lärares och förskollärares professionsutveckling
Förslag: Det ska i skollagen slås fast att det inom skolväsendet ska finnas ett nationellt professionsprogram. Programmet ska innehålla dels en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare.
Det nationella meriteringssystemet ska innehålla två meriteringsnivåer: meriterad lärare eller förskollärare och särskilt meriterad lärare eller förskollärare. Nivån särskilt meriterad ska bland annat förutsätta forskarutbildning.
Huvudmannens befintliga skyldighet enligt skollagen att se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling ska kompletteras med en skyldighet att se till att legitimerade lärare och legitimerade förskollärare ges möjlighet att delta i sådan kompetensutveckling som bidrar till att öka yrkesskickligheten och som kan ligga till grund för ett beslut om meriteringsnivån meriterad.
Sådana lärare och förskollärare som i andra sammanhang jämställs med legitimerade lärare respektive förskollärare ska jämställas med sådana även i nu aktuella sammanhang. Detta gäller lärare utan legitimation som bedriver annan undervisning på annat språk än språkundervisning eller undervisning i fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning samt förskollärare utan legitimation som bedriver undervisning i fristående förskolor med särskild pedagogisk inriktning.
Det ska tas in en upplysningsbestämmelse i skollagen om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av den s.k. restkompetensen enligt regeringsformen kan meddela ytterligare föreskrifter om den nationella strukturen för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare.
Professionsprogrammet ska utvärderas.
Förbundet avslår förslagen.
Förbundet välkomnar förslaget om ett nationellt professionsprogram som möjliggör kompetensutveckling och fortbildning för lärare och skolledare. Det är till fördel att viss kompetensutveckling finns tillgängligt nationellt i ett sådant program, vilket underlättar särskilt för mindre skolhuvudmän, som idag har svårt att erbjuda sådan i samarbete med lärosätena.
Det finns dock problem inbyggt i förslaget om att fortbildning ska ges genom ett nationellt professionsprogram. Alla skolor och skolhuvudmän ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete för att vidareutveckla verksamheten. Centralt i det systematiska kvalitetsarbetet är skolhuvudmännens ansvar att utbildningen utformas så att den möter de behov som finns och ger förutsättningar för elevernas kunskapsutveckling. De behov som framkommer genom analysen i kvalitetsarbetet ska ligga till grund för förbättringar. Här ligger då en paradox i att den nationella fortbildningen i form av lärares möjligheter till bättre karriärvägar riskerar att ske på bekostnad av de behov som identifierats lokalt. Det i sin tur riskerar att leda till en sämre skolutveckling på respektive enhet.
Det finns alltså en konflikt inbyggd i det individuella önskemålet om viss kompetens- och karriärutveckling hos lärare och skolledare kontra enhetens behov. Vem har initiativrätten till deltagande i den nationella kompetensutvecklingen? Är det skolan eller den enskilde läraren? Och hur ska åtgärder för kompetensutveckling prioriteras; den enskildes önskemål eller enhetens behov? Promemorian tar inte upp dessa problem.
Förbundet ser att förslaget om nationellt professionsprogram ur ett rent arbetsrättsligt perspektiv innebär att huvudmännen, dvs. arbetsgivarna, fråntas möjligheterna att styra och leda arbetet på förskola och skola. Frågan om kompetensutveckling är i grunden en sak mellan arbetsgivaren och den anställde. När det gäller de generella villkoren för kompetensutveckling är det i stället något arbetsmarknadens parter ansvarar för gemensamt.
Inte heller finansieringen för deltagande i professionsprogrammet är tydlig. Ytterligare kostnader som uppstår är för vikarier och liknande. I och med dagens lärarbrist och skolhuvudmäns behov av att finansiera sådan utbildning för personalen som leder till behörighet är detta ett stort problem, särskilt för mindre skolhuvudmän. Även om deltagandet i professionsprogrammet i sig är kostnadsfritt, uppstår ändå andra kostnader där huvudmännen måste prioritera.
Vi bedömer alltså att det finns ett flertal viktiga frågor som förslaget till nationellt professionsprogram inte analyserar tillräckligt och som därför behöver förtydligas.
När det gäller det nationella meriteringssystemet avstyrker förbundet med bestämdhet förslaget. Förslaget tar till exempel inte hänsyn till villkoren för förskollärare eller lärare i fritidshemmet. Förslaget knyts till karriärreformen men saknar diskussion om hur statsbidraget endast omfattar vissa delar av skolväsendet. Vi anser också att det är orimligt att olika undervisningstid i olika skolor ska ligga till grund för meritering. Förbundet anser att förslaget om meriteringssystem inte är tillräckligt genomtänkt och tydligt för att kunna ligga till grund för en omfattande skolreform.
6.2 Den nationella strukturen för kompetensutveckling ska innehålla olika insatser med olika syften
Förslag: En nationell struktur för kompetensutveckling ska innehålla olika insatser med olika syften. Utöver ett nytt kompetensutvecklingsutbud kan flera insatser som redan erbjuds ingå. Föreskrifter om vilka kompetensutvecklingsinsatser som ska ingå i det nationella professionsprogrammet ska med stöd av regeringens s.k. restkompetens tas in i en ny förordning om nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare samt i myndighetsföreskrifter.
Förbundet tillstyrker att en nationell struktur för kompetensutveckling ska innehålla olika insatser med olika syften.
I övrigt vill vi hänvisa till vad som anförts redan under avsnitt 6.1, dvs. om de problem vi kan se med den nationella strukturen för kompetensutveckling. Det gäller sådana frågor som nationell kompetensutveckling kontra lokala behov, karriärvägar för lärare kontra skolenhetens behov och sådana frågor som arbetsgivaren och den anställde måste vara överens om och hur arbetsgivaren måste prioritera utifrån förskolan eller skolans behov. Dessa frågor behöver problematiseras ytterligare inför ett införande av en nationell struktur.
Med det sagt ser förbundet naturligtvis vikten av olika karriärvägar för lärare och skolledare samt behovet av en nationell struktur för kompetensutveckling. Skolväsendet har utan tvekan behov av skickliga lärare med ökad akademisk kompetens. Därför vill förbundet också tillstyrka att lärare, förskollärare och rektorer får ökade möjligheter att nå en magister- eller masterexamen med relevans för yrket, då det är ett krav för fortsatt utveckling mot forskarexamen.
6.3 Det nationella meriteringssystemet ska innehålla två meriteringsnivåer för legitimerade lärare respektive förskollärare
Förslag: För att legitimerade lärare och förskollärare ska uppnå de två meriteringsnivåerna, meriterad och särskilt meriterad, inom det nationella meriteringssystemet ska såväl mer formella villkor vara uppfyllda som villkor om förmåga till undervisning av viss kvalitet.
Villkoren för meriteringsnivån meriterad ska vara att den legitimerade läraren eller förskolläraren ska ha
• minst åtta års erfarenhet av undervisning i skolväsendet eller fyra års erfarenhet av undervisning i skolor med särskilt svåra förutsättningar,
• förmåga till undervisning av hög kvalitet,
• genomfört viss kompetensutveckling inom ramen för det nationella professionsprogrammet för lärare och förskollärare, och
• haft ansvar för någon särskilt kvalificerad arbetsuppgift eller genomgått kompetensutveckling särskilt avsedd för en sådan arbetsuppgift.
Villkoren för meriteringsnivån särskilt meriterad ska vara att den legitimerade läraren eller förskolläraren ska
• ha avlagt en licentiat- eller doktorsexamen som avser ämnesdidaktik eller ett ämne som helt eller huvudsakligen kan hänföras till ett undervisningsämne inom skolväsendet eller inom det specialpedagogiska ämnesområdet och
• under minst fyra års tjänstgöring som lärare eller förskollärare inom skolväsendet ha visat pedagogisk skicklighet eller har undervisat på universitet eller högskola.
Att de två meriteringsnivåerna för lärare ska betecknas meriterad lärare respektive förskollärare samt särskilt meriterad lärare respektive förskollärare ska regleras i skollagen. Där ska också anges att dessa benämningar i skolväsendet bara ska få användas av den som har fått beslut om sådan meriteringsnivå.
Det ska i skollagen tas in en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av den s.k. restkompetensen enligt regeringsformen kan meddela föreskrifter om vad som krävs för meriteringsnivåerna meriterad lärare eller förskollärare och särskilt meriterad lärare eller förskollärare. De villkor som anges för respektive meriteringsnivå ovan ska regleras i den nya förordningen om nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare.
Förbundet avstyrker förslaget om att införa ett nationellt meriteringssystem. Förbundet avstyrker också att koppla skyddade yrkestitlar till det föreslagna nationella meriteringssystemet.
Förbundet anser inte att förslaget om ett nationellt professionsprogram behöver kopplas till skyddade yrkestitlar eller särskilt definierade arbetsuppgifter. Inte heller bör ett visst antal tjänstgöringsår på olika skolor vara en förutsättning.
Däremot anser vi att meritering kan bygga på en kompetensutveckling som är relevant för yrket och som kan innehålla en utveckling mot nya examensnivåer, som magister, master, licentiat och filosofie doktor. Det är en meritering som skulle följa andra yrkesgruppers kompetensutveckling och ha sin grund i akademien.
Vi bedömer heller inte det nödvändigt med skyddade yrkestitlar. Om ett professionsprogram utformas med meriteringsnivåer, bör det vara tillräckligt med Skolverkets beslut att meriteringsnivån är uppnådd.
När det gäller tjänstgöringstiden som grund för meriteringen ifrågasätter förbundet på vilket sätt en halverad tjänstgöringstid i en skola i utanförskapsområden kan motiveras i förhållande till annan tjänstgöringstid. Är förslaget ett sätt att öka tillgången på behörig personal på skolor i utanförskapsområden? För det kan knappast med automatik innebära en ökad lärarskicklighet. Förslaget kan omöjligen utgöra det bästa för sådana skolor, då det riskerar locka fler oerfarna lärare som ser möjligheten till snabbare karriär.
Vidare avstyrker förbundet den begränsning av ämnen som föreslås för särskild meritering. I förslaget anges ämnesdidaktik eller ett ämne som helt eller huvudsakligen kan hänföras till ett undervisningsämne inom skolväsendet eller inom det specialpedagogiska ämnesområdet. Avgränsningen stämmer inte överens med de forskningsområden som finns på högskolan. Därtill riskerar begränsningen utesluta lärare i förskolan och fritidshemmet.
Vi avstyrker också att det enbart är sådan kompetensutveckling som erbjuds inom ramen för professionsprogrammet som ska kunna ligga till grund för meritering. Det ska inte vara avgörande vem som anordnar kompetensutvecklingen utan innehållet i den, som bör avgöra meriteringen.
Vidare avstyrker förbundet att meriteringen i sig skulle utgöra grund för en viss lön. Det skulle strida mot det system som finns i dag, där lön avgörs mellan arbetsgivare och anställd och utifrån eventuella kollektivavtal.
6.4 Karriärstegsreformen kopplas till det nationella meriteringssystemets meriteringsnivåer
Förslag: Karriärstegsreformen ska kopplas till det nationella meriteringssystemet så att endast en meriterad lärare kan utses till förstelärare och endast en särskilt meriterad lärare kan utses till lektor med stöd av statsbidrag enligt förordningen om statsbidrag till huvudmän som inrättar karriärsteg för lärare.
De nya bestämmelserna om krav på viss meriteringsnivå för att kunna utses till förstelärare eller lektor med stöd av statsbidrag ska tillämpas först den 1 juli 2028, dvs. fem år från det att det nationella meriteringssystemet har trätt i kraft och börjat tillämpas. Det ska införas övergångsbestämmelser som innebär att äldre föreskrifter gäller för beslut om inrättande av karriärsteg som fattas av en huvudman t.o.m. 30 juni 2028.
Förstelärare och lektorer utsedda fram t.o.m. 30 juni 2028 har därmed möjlighet att kvarstå som förstelärare eller lektor hos samma huvudman utan att genomgå meriteringsprocessen.
Förbundet avstyrker förslaget.
Förbundet anser att förslaget innehåller alldeles för många olösta frågor för att kunna ligga till grund för ny lagstiftning. Som vi tidigare påtalat avstyrker förbundet förslaget om ett meriteringssystem. Men att försöka sammanfoga två system på det här sättet riskerar att leda till inlåsningseffekter och svårigheter att byta arbetsgivare. Förbundet bedömer att varken konsekvenserna för den enskilde individen eller arbetsgivare är tillräckligt utredda.
6.5 Skolverket ska vara den myndighet som ansvarar för det nationella professionsprogrammet
Förslag: Skolverket ska vara den myndighet som har det övergripande ansvaret för det nationella professionsprogrammet.
Det ska regleras i skollagen att det är Skolverket som efter ansökan ska pröva frågan om en legitimerad lärare eller legitimerad förskollärare uppfyller villkoren för meriteringsnivån meriterad eller särskilt meriterad. Det ska tas in en upplysningsbestämmelse i skollagen om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av den s.k. restkompetensen kan meddela ytterligare föreskrifter om meriteringsförfarandet.
I den nya förordningen om nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare ska Skolverket bemyndigas att meddela ytterligare föreskrifter om kompetensutveckling inom professionsprogrammet, de villkor som ska vara uppfyllda för respektive meriteringsnivå och om meriteringsförfarandet. Skolverket ska därutöver
• utveckla ett system för registrering av genomförd kompetensutveckling, och
• ansvara för att ta fram en struktur för samarbetet mellan myndigheten och universitet och högskolor som syftar till att utveckla insatser inom den nationella strukturen för kompetensutveckling.
Förbundet tillstyrker förslaget om att Skolverket ansvarar för professionsprogrammet. Förbundet avstyrker förslaget om att Skolverket ska ansvara för meriteringssystemet.
Vi vill dock påpeka att vi ser med oro på att den nationella funktionen med ansvar för professionsprogrammet, som föreslås bli Skolverket, riskerar att få en alltför stark roll. Som framgår av resonemangen ovan finns en risk att skolhuvudmännens ansvar inskränks och de lokala behoven åsidosätts. När det gäller akademins roll ser vi att den är otydlig i promemorian. Det kan definitivt finnas behov en nationell samordnande funktion för utbildningsinsatser inför implementering av reformer och nya styrdokument eller i samband med de olika nationella satsningar som exempelvis de olika lärarlyften. För detta är Skolverket den självklara instansen. Däremot anser vi i grunden att det bör vara universitet och högskolor i anslutning till en forskningsbaserad lärarutbildning som ska erbjuda de professionella vidareutbildningarna på avancerad nivå. Det är ett viktigt led i att i verklig mening professionalisera både lärar- och skolledaryrkena. Genom att inrätta ett system för professions- och kompetensutveckling som ligger vid sidan av lärosäten och lärarutbildningar skapas en otydlighet i struktur och ansvarsfördelning. Det skiljer sig också från andra yrkesgruppers fortbildning. Jämför t.ex. med att Socialstyrelsen skulle anordna och ansvara för ett kompetensutvecklingsprogram för läkare och sjuksköterskor.
I övrigt har vi avstyrkt ett nationellt meriteringssystem och vidhåller det även under denna punkt.
6.6 Ett råd för professioner i skolväsendet ska inrättas för att säkerställa professionernas inflytande
Förslag: Inom Skolverket ska det finnas ett särskilt organ med rådgivande funktion, benämnt Rådet för professioner i skolväsendet. Rådet, vars ledamöter ska utses av regeringen, ska bistå Skolverket i arbetet med att ansvara för det nationella professionsprogrammet.
Rådet ska bestå av tretton ledamöter varav sju ledamöter ska företräda lärarna, förskollärarna och rektorerna, tre ledamöter ska företräda huvudmännen, två ledamöter ska företräda universitet och högskolor och en ledamot ska företräda Skolverket. Vidare ska högst lika många suppleanter med samma fördelning utses.
Ledamöterna i Rådet för professioner i skolväsendet ska förordnas på viss tid.
Regeringen ska utse de ledamöter som företräder lärarna, förskollärarna och rektorerna efter hörande av lärares och skolledares fackliga organisationer. De ledamöter som företräder huvudmännen ska utses efter hörande av huvudmannaorganisationerna. De ledamöter som företräder universitet och högskolor ska utses efter hörande av Sveriges universitets- och högskoleförbund. Till ordförande ska någon av professionernas företrädare utses och till vice ordförande ska någon av företrädarna för huvudmännen eller universitet och högskolor utses.
Inrättandet av Rådet för professioner i skolväsendet som ett särskilt rådgivande organ inom Skolverket ska regleras i förordningen med instruktion för Statens skolverk.
6.7 Rådet för professioner i skolväsendet ska identifiera behov av kompetensutveckling och vara rådgivande till Skolverket
Förslag: Rådet för professioner i skolväsendet ska bistå Skolverket genom att
• identifiera yrkeskompetenser som kännetecknar särskilt yrkesskickliga lärare, förskollärare och rektorer,
• identifiera kompetensutveckling som syftar till att utveckla sådana yrkeskompetenser, och
• särskilt identifiera dels sådan kompetensutveckling som ska erbjudas inom ramen för det nationella professionsprogrammet, dels sådan som ska ingå i villkor för att få beslut om meriteringsnivån meriterad. Rådet för professioner i skolväsendet ska även bistå Skolverket genom att
• följa upp nyttjandet och kvaliteten i professionsprogrammets samlade utbud av kompetensutveckling,
• vara rådgivande i frågor som rör hur olika typer av kompetensutveckling kan utformas och hur skolhuvudmännen på bästa sätt kan möjliggöra lärares, förskollärares och rektorers deltagande i yrkesutvecklande kompetensutveckling, och
• vara rådgivande i frågor som rör möjligheten att främja att fler lärare, förskollärare och rektorer når behörighet för en forskarutbildning. Skolverket kan även i andra frågor vända sig till Rådet för professioner i skolväsendet för att få stöd för sina beslut.
6.8 Rådet för professioner i skolväsendet ska bistå Skolverket i arbetet med meriteringssystemet
Förslag: Rådet för professioner i skolväsendet ska bistå Skolverket i arbetet med
• att ta fram konkreta kriterier för villkoren för meriteringsnivåerna i meriteringssystemet, och
• hur meriteringsprocessen bäst bör organiseras.
Rådet för professioner i skolväsendet ska undersöka om, och i så fall på vilket sätt, meriteringssystemet kan eller bör utvecklas samt om rådet finner det lämpligt, lämna sådana förslag. I Skolverkets redovisning av arbetet med professionsprogrammet till regeringen ska sådana förslag på utveckling av programmet från rådet som kräver regerings- eller riksdagsbeslut framgå samt myndighetens bedömning av dessa förslag utifrån myndighetens uppdrag i relevanta delar.
Förbundet tillstyrker att ett råd inrättas vid Skolverket med representanter för lärare, förskollärare, rektorer, huvudmän och lärosäten.
Förbundet avstyrker att de stora utvecklingsfrågorna såsom meritering överlämnas till rådet för vidare hantering.
Förbundet anser att ett sådant rådgivande organ ska kunna ge råd om vilken kompetensutveckling som är lämplig att ge inom ramen för ett professionsprogram.
Som angetts ovan avstyrker förbundet inrättandet av ett nationellt meriteringssystem. Vi anser att för många frågor är olösta i promemorians förslag om meriteringen. Därför kan vi omöjligen tillstyrka att ett rådgivande organ till Skolverket ska hantera frågor om meritering.
Det namn som rådet ska ha väcker vissa frågor. Skolväsendet innehåller många olika professioner, vilka inte alla representeras i rådet. En annan fråga är om professionerna utgörs av yrkesaktiva eller om även lärarutbildare m fl räknas dit?
Vi vill också peka på vikten av huvudmännens representation i rådet, med tanke på att det är dessa som har ansvaret för den fortbildning som rådet ska ge anvisningar kring.
6.9 Ansökan om meritering ska vara avgiftsbelagd och beslut om meriteringsnivå ska vara möjligt att överklaga
Förbundet lämnar avsnittet utan synpunkter.
7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser, samt
9 Konsekvenser
Förbundet kan inte lämna synpunkter på avsnitten, eftersom dessa är så otydliga och outvecklade att det inte går att bedöma dessa.
Förbundet anser att konsekvensanalysen förbättras och förtydligar finansiering och andra frågor som ställts i detta yttrande. Först då kan också tid för ikraftträdande och övergångsbestämmelser bedömas.
För Friskolornas riksförbund
Ulla Hamilton
VD
Gudrun Rendling
förbundsjurist
Du kan ladda ned hela yttrandet: friskolornas-yttrande-over-nationellt-professionsprogram-for-larare-och-rektorer