Rävemåla friskola öppnar när kommunen lägger ner byskolan nästa år. Engagemanget för friskolan är stort i byn, för skolan är ett kugghjul i ett maskineri. Försvinner en kugge, fungerar inte det andra.
Initiativtagarna bakom friskolan i Rävemåla. Foto: Roger Söderling
I mars i år beslutade Tingsryds kommun att den kommunala skolan i byn Rävemåla ska läggas ner. Men under sommaren fick Rävemåla Friskola AB klartecken av Skolinspektionen att starta friskola i byn. Skolverksamheten i kommunens regi avslutas efter vårterminen 2017 och till hösten tar friskolan vid. Enligt planen i samma lokaler.
Allt i byn är kugghjul i ett maskineri
I byn Rävemåla bor 300 personen, i hela socken 900. Trots litenheten finns det bland annat bank, restaurang och bilverkstad i byn. Det finns också ett byahus med bibliotek och idrottshall. Det är en by som växer, där ”förskolan är knökfull”, för att använda en av initiativtagarnas egna ord.
Henrik Nilsson. Foto: Roger SöderlingPersonen bakom orden är Henrik Nilsson. Han menar att möjligheten att starta en friskola har väldigt stor betydelse för byn – att hela byn påverkas av om det finns en skola där eller inte, såväl företagandet som föreningsliv och den lokala servicen.
– Allt i byn är kugghjul i ett maskineri. Förvinner en kugge så fungerar inte det andra. Skolan är central för byn. Bank, restaurang, mack, bilverkstad. Allt är beroende av varandra. Också byahuset påverkas om skolan försvinner eftersom skolan nyttjar det, säger Henrik Nilsson.
En annan drivkraft för att ha skolan kvar är att barnen ska ha nära till skolan.
– Här har många jobb fem sju mil härifrån. Både barnen och föräldrarna ska inte behöva pendla.
Föreningen äger aktiebolaget som driver skolan
Redan innan kommunen beslutade att stänga skolan hade bolaget som ska vara huvudman för skolan skickat in ansökan om godkännande till Skolinspektionen. Till ansökan behövdes ett bevis på efterfrågan på en skola i byn – och det var inga större problem.
– En undersökning skickades ut till alla som hade barn. Alla känner alla här så vi hade stenkoll, säger Henrik Nilsson
Initiativet till friskolan startades i en ideell förening. Men av praktiska skäl kommer friskolan att drivas i ett aktiebolag som ägs av föreningen, trots att initiativtagarna har stor erfarenhet av föreningsliv.
– Jag vet hur föreningar fungerar. Det har inte varit enkelt alla gånger, som med skatter till exempel. Vi har haft mycket diskussioner med Skatteverket. Ett aktiebolag verkade enklare rent företagsmässigt, säger Henrik Nilsson.
Henrik Nilsson lyfter också fram öppenhet och drivkraften som kommer med bolagsformen.
– Ett aktiebolag är öppet för granskning. Den öppenheten tycker vi är viktig. Det är också enklare att få krediter som aktiebolag, säger Henrik Nilsson.
– Och skolan måste drivas och utvecklas. Det företagartänket kommer i samband med att man driver det som bolag.
Kommer att samarbeta med det lokala
Nu när det finns ett godkännande måste allt komma på plats – och det är mycket som måste fungera.
– Det är dags att börja rita upp områden som vi behöver jobba med – lokaler, personal, marknadsföring. Vi vill hitta personal som brinner för detta. Som vill samarbeta med bygden, säger Henrik Nilsson.
Med nära till djur och natur kommer skolan att vara profilerad mot mat, hälsa och entreprenörskap. Målet är att nyttja de lokala arenor som finns, att ”upptäcka i stället för att titta”, menar Henrik Nilsson.
– Vi kommer att samarbeta med det lokala i skolan. Företag, föreningar, pensionärer. Och vi kommer nyttja det lokala, till exempel att vara på banken för att räkna. Det kan ge annat på köpet än ämneskunskaper. Vi vill utveckla känslan av att skolan är en del av samhället.
Hitta och nyttja nätverk
Henrik Nilsson har upplevt ett enormt engagemang för friskolan. Folk han inte känner hör av sig för att hjälp till. Och det är ett tips som Henrik vill ge till andra skolstartare: vårda kontakterna.
– Hitta och nyttja nätverk. Ta var på kompetenser i närheten. Ekonomer, lantbrukare, olika entreprenörer, alla har sina nätverk, säger Henrik Nilsson.
Magnus Johansson