Friskolornas riksförbund välkomnar förslaget att fristående skolor ska kunna inrätta en särskild kvot för att göra undantag i köreglerna för nyanlända. Effekterna av en sådan lagändring bör utvärderas om 3 år. Däremot är förbundet emot förslaget att kommuner ska kunna placera elever i andra skolor än de närliggande eftersom det riskerar att sätta det fria skolvalet ur spel. Om det genomförs ändå bör finnas en kvot på samma sätt som för friskolor och elevgruppen tydligt definieras.
Friskolornas riksförbund (nedan kallat förbundet) har getts möjlighet att lämna synpunkter på ovan rubricerade betänkande och vill framföra följande.
Sammanfattning
Förbundet tillstyrker förslaget om att fristående skolor ska kunna inrätta en särskild kvot för att kunna göra undantag i köreglerna för nyanlända, men med tillägget att effekterna av denna lagändring utvärderas om 3 år. Vi välkomnar att det nu öppnas en möjlighet för populära friskolor med kö att erbjuda kvalitativ verksamhet även till nyanlända elever.
Förbundet avstyrker förslaget om att kommuner ska kunna placera elever i andra skolor än de närliggande för att främja en jämnare fördelning av nyanlända elever. Förslaget riskerar att sätta det fria skolvalet ur spel. För det fall förslaget ändå genomförs, anser förbundet att det bör genomföras genom att det anges en kvot på samma sätt som för friskolor och att det är mycket tydligt definierat vilken grupp som kan ingå i kvoten.
Bakgrund
Förbundet konstaterar att Sverige idag upplever en akut flyktingsituation, där allt fler asylsökande barn och ungdomar behöver plats i skolan. Det är därför av allra största vikt att alla hjälps åt för att se till att asylsökande får en bra utbildning. Det ställer också krav på snabba regelförändringar, för att kunna undanröja sådana hinder som begränsar möjligheterna till ett bra mottagande av eleverna i skolorna. Trots att grunden för mottagande i alla skolor, enligt förbundets mening, ska utgöras av elevers och föräldrars aktiva skolval, har förbundet därför ändå föreslagit förändringar som syftar till att fristående skolor ska kunna bidra i ett ansträngt läge.
Fristående skolors möjlighet att ta emot nyanlända elever
Enligt regeringens egna siffror är det ca 63 procent av friskolorna som tar emot nyanlända elever. Vi vet att det är fler huvudmän för friskolor som vill bidra. Friskolornas riksförbund har kontaktats av ett flertal fristående skolhuvudmän som beklagar att de inte har möjlighet att bistå i den situation landet befinner sig i, med ett stort tryck på bl.a. skolväsendet för det omfattande antal flyktingar som söker sig till Sverige. Även Skolinspektionen har fått sådana samtal. En majoritet av de fristående skolorna har redan högt söktryck och därmed kö, vilket begränsar möjligheterna att ta emot asylsökande elever. Den akuta flyktingsituationen gör dock att många fristående skolhuvudmän finner det angeläget att kunna bidra till att ge barn och ungdomar en plats i skolväsendet. Ett faktum är att den i vanliga fall väl fungerande kön och urvalsordningen hos friskolorna nu begränsar mottagandet av elever från utlandet vilket är olyckligt på många sätt. Dilemmat med det nuvarande regelverket gör att det framstår som att friskolor är ointresserade av att ta emot asylsökande elever, något som friskolorna också kritiserats för i media och av allmänheten.
Öppenhetskravet, som det formuleras i 10 kap. 35 § skollagen, samt bestämmelserna om urval för det fall det finns fler sökande än platser, 10 kap. 36 § skollagen, innebär att fristående skolor inte kan göra undantag från urvalsgrunderna, vilket i sig är bra. I ett akut läge som det nu rådande, välkomnas dock utredningens förslag att göra avsteg för att lösa ett svårt problem.
Förbundet har tidigare föreslagit en lösning motsvarande utredningens, om att fristående skolor ska få möjlighet att införa en särskild kvot för elever som söker asyl i landet. Skillnaderna mellan vårt förslag och utredningens är att förbundets ansåg att eftersom detta avser en specifik situation, med ett problem som möjligen kan vara tillfälligt, borde förslaget om en kvot genomföras såsom en försöksverksamhet, där det blir möjligt att följa upp och utvärdera hur förslaget fallit ut. Med tanke på att vi ser att flyktinginströmningen till Sverige just nu varit osedvanligt hög, jämfört med tidigare, finns goda skäl att tro att lösningen med en särskild kvot främst kan komma att behövas under en viss tidsperiod. Därför föreslår vi att det genomförs en utvärdering av lagändringens effekter om tre år.
Utredningen har också föreslagit ett ”tak” på kvoten som innebär att antalet elever som får tas emot enligt kvotsystemet begränsas till att utgöra högst fem procent av den fristående skolenhetens kapacitet. Förbundet har i sig inget emot ett sådant kvottak. Vi ser fördelarna med att i förväg förtydliga hur många elever som kan tas emot på skolenheten för att göra kvoten legitim och transparent för övriga elever i kön. Det är frivilligt för den fristående skolan att använda sig av kvotsystemet och det är också upp till respektive skolhuvudman att bestämma hur många elever som ska ingå i kvoten, upp till taket. Problemet med ett tak på fem procent är att det skapar förväntningar på fristående skolors agerande som i viss mån förtar frivilligheten. Å andra sidan kan det också innebära att en skola med ett lägre elevantal inte kan ta emot så många elever som man egentligen skulle vilja, t.ex. för att anordna en förberedelseklass. Vi vill understryka att eftersom kvottaket baseras på det totala elevantalet på skolenheten så handlar det i realiteten om en mycket större andel av de elever som antas till skolan under året.
Förbundet tillstyrker ändå ett kvottak om fem procent, med tillägget att det bör göras en utvärdering efter tre år.
Förbundet bedömer att fristående skolhuvudmäns nyttjande av kvoten ska anmälas till Skolverket, som bör vara den myndighet som administrerar verksamheten. Något ansökningsförfarande bedöms i övrigt inte nödvändigt.
Placering av elever i kommunala skolor
Förbundet avstyrker förslaget om att den kommunala huvudmannen ska kunna göra avsteg från närhetsprincipen för att placera nyanlända elever i andra skolor. Förbundet har förståelse för att vissa kommuner har problem med en koncentration av nyanlända elever till ett fåtal skolor. I förhållande till förslaget som gäller möjligheten för fristående skolor att inrätta en särskild kvot, är dock det förslag som gäller kommunala skolor mycket allmänt hållet och ger stort utrymme för tolkning. På det sättet riskerar förslaget att inte bara sätta närhetsprincipen ur spel, utan dessutom urholka det fria skolvalet.
Förbundet bedömer därmed att möjligheten för kommunala skolhuvudmän att göra undantag bör regleras ytterligare. En sådan reglering kan med fördel knyta an till det förslag som gäller de fristående skolorna, dvs. att även kommunala skolor får avsätta en kvot med ett kvottak, för att underlätta för nyanlända att också välja skola.
Idag gäller att en kommun ska informera om samtliga skolor i kommunen som elever kan välja emellan. För att även nyanlända och deras familjer ska ges möjlighet att göra ett aktivt och väl informerat val av skola, ställer det höga krav på kommunen att infria sin informationsskyldighet. Detta gäller information avseende både kommunala och fristående skolenheter. Förbundet har förstått att flera kommuner redan idag arbetar på det viset, t.ex. Botkyrka kommun. Kommuner som samarbetar med fristående skolor har också lyckats få en bättre spridning av de nyanlända eleverna på flera skolor.
Det här innebär att många kommuner redan idag kan åstadkomma en bättre spridning av elever på flera skolor genom att aktivt informera även nyanlända om det fria skolvalet. För de kommuner där det ändå kvarstår problem föreslår vi alltså ett undantag som motsvarar förslaget om fri kvot för de fristående skolorna. Ett sådant förslag bör genomföras som en försöksverksamhet med anmälan, dock inte ansökningsförfarande, till Skolverket.
Ett aktivt och välinformerat skolval
Förbundet vill ta tillfället i akt att föra fram synpunkter avseende det fria skolvalet. I dag gäller två olika principer för placering av elever i kommunala skolor; elevers och vårdnadshavares rätt att välja skola samt närhetsprincipen. Dessa två principer kommer allt som oftast i konflikt med varandra. Att göra en bedömning avseende vilken rätt som går före den andra är svår. Skolväsendets överklagandenämnd anförde på det remissmöte som utbildningsdepartementet anordnade med anledning av rubricerade betänkande, att ca 70 procent av nämndens ärenden rör just kommunernas placering av elever i en viss skola, samt att nämnden fått extraanställa personal för just denna fråga. Som förbundet ovan hänvisat till, finns idag en skyldighet för kommunerna att informera om de olika skolenheter som elever kan välja emellan i kommunen. Skolverket har haft i uppdrag att ta fram en databas som tydligare ger vårdnadshavare och elever möjlighet att jämföra skolor och se vilka skolor som kan passa en elev bäst utifrån elevens önskemål och behov.
Idag är det en självklarhet att vårdnadshavare väljer förskola för sitt barn. Lika självklart är det att en elev får välja i vilken gymnasieskola eleven ska få sin utbildning. Med det informationsmöjligheter som idag finns, är det dags att alla elever och föräldrar också gör ett aktivt och välinformerat skolval till den grundskola som passar eleven bäst. Förbundet vill därför understryka vikten av att kommunerna tar sin informationsskyldighet på allvar och tillser att alla, nyanlända såväl som etablerade elever och föräldrar, får möjlighet att genomföra ett aktivt skolval. Vi konstaterar att i de kommuner som har ett aktivt skolval har spridningen av elever ökat på olika skolor vilket i sin tur har medfört att bostadssegregationen, som i många andra kommuner har genomslag i skolresultaten, har minskat.
Friskolornas riksförbund
2016-02-08
Ulla Hamilton
VD
Gudrun Rendling
Förbundsjurist