Friskolornas riksförbund (nedan kallat förbundet) har getts möjlighet att lämna synpunkter på ovan rubricerade promemoria och vill framföra följande.
Sammanfattning
- Förbundet tillstyrker förslaget om lagstiftning kring resursfördelningen. Förbundet förutsätter dock att en sådan resursfördelning inte enbart sker på grundval av generella faktorer, så att enskilda elever med dokumenterat stödbehov åsidosätts i fördelningen. Vidare anser förbundet att resursfördelningen måste ske på ett sådant transparent sätt att det går att utläsa att elever i fristående verksamheter får resurser på lika villkor.
- Förbundet tillstyrker förslaget om undantag i behörighet och legitimation för lärare i fritidshem och förskollärare i förskolor med Waldorfpedagogisk inriktning.
- Förbundet avstyrker förslaget om att peka ut en grupp av elever med särskild rätt till stöd. Förbundet anser att alla elever, oavsett vilket skäl som ligger bakom, har rätt till det stöd som krävs för att klara kunskapskraven. Självklart ska elever med funktionsnedsättning som behöver stöd få sådant, men det får inte finnas risk att ett uttalande i skollagen kring en grupp elever begränsar möjligheterna för andra elevers rätt till stöd. Förslaget är för snävt, eftersom det endast omfattar en grupp av elever.
- Förbundet tillstyrker förslaget om färdighetsprov i musik från och med förskoleklassen.
- Förbundet tillstyrker förslaget om utvidgad rätt till modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken.
- Förbundet tillstyrker förslaget om förtydligande kring betygssättning i ämnen som inte har avslutats.
- Förbundet avstår från att yttra sig över förslag till justering av interkommunal ersättning.
Resursfördelning
Friskolornas riksförbund tillstyrker förslaget om att förtydliga i skollagen att kommuner, såväl som rektorn och förskolechefen, ska fördela resurser till utbildning efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Förbundet anser att kommunens resursfördelning i sådana fall ska vara transparent och ske på lika villkor oavsett vilken skola eleven väljer.
Med stöd av uttalanden i förarbeten och skollagen står det redan idag klart att skolpengen kan fördelas genom att ta hänsyn till socioekonomiska faktorer för det fall att det finns skäl för det. Många kommuner använder sig redan av den möjligheten. Förbundet anser dock att det är av stor vikt att en sådan resursfördelning utifrån generellt uppställda faktorer inte får ske på bekostnad av enskilda elevers rätt till stöd utifrån ett dokumenterat stödbehov. De socioekonomiska faktorerna bygger till stor del på negativa förväntningar på elevernas prestationer, vilka förväntningar inte alls alltid stämmer överens med verkligheten. Samtidigt finns elever med omfattande stödbehov som inte har någon grund i de socioekonomiska faktorerna, och där eleverna då riskerar att hamna utanför en sådan resursfördelning. Det är alltså av största vikt att kommunens resursfördelning också tar hänsyn till faktiska, konstaterade stödbehov, t.ex. genom att reservera tillräckliga resurser för fördelning av tilläggsbelopp.
Friskolornas riksförbund kan också konstatera att en allt för uppdelad skolpeng utifrån olika faktorer kan ställa till problem vid fördelningen av bidrag till fristående skolor. Det har i flera fall varit svårt för fristående skolhuvudmän att få reda på hur faktorerna används och hur de viktats vid fördelningen. Ett exempel är Stockholms stad, där förbundet fått många signaler om att det inte tydligt gått att få reda på hur de socioekonomiska faktorerna påverkat pengen till eleverna i de fristående skolorna. Med en sådan osäkerhet kan det skapa svårigheter för den fristående skolan att förstå och kunna avgöra om eleverna fått resurser fördelade på lika villkor. Samma problem torde kunna uppstå för domstolen i de fall pengbeslutet överklagas.
Förbundet vill också peka på vikten av att använda SCB:s uppgifter om elevernas bakgrund, då vissa kommuner delvis eller helt gått på skolans läge vid fördelning av skolpeng. Eftersom det finns ett fritt skolval och fristående skolor tar emot elever från helt olika delar av en kommun, är det inte relevant var skolan är belägen vid beräkning av pengen.
Lättnader i behörighetskraven för förskollärare och lärare i förskola och fritidshem med waldorfpedagogisk inriktning
Friskolornas riksförbund tillstyrker förslaget om lättnader i behörighets- och legitimationskraven för personal i waldorfpedagogisk verksamhet. Förbundet förutsätter dock att de som då får möjlighet att anställas i verksamheten i stället har waldorfpedagogisk utbildning för ändamålet.
Förtydligande i lagen om funktionshindrade elevers rätt till stöd
Friskolornas riksförbund avstyrker förslaget om att det ska förtydligas i skollagen att elever med funktionsnedsättning som har svårt att nå kunskapskraven ska ges stöd i syfte att så långt som möjligt motverka konsekvenserna av funktionsnedsättningen.
Förbundet anser att alla elever, oavsett vilket skäl som ligger bakom, har rätt till det stöd som krävs för att klara kunskapskraven. Självklart ska elever med funktionsnedsättning som behöver stöd få sådant, men det får inte finnas risk att ett uttalande i skollagen kring en grupp elever begränsar möjligheterna för andra elever rätt till stöd. Det föreslagna förtydligandet i skollagen är alltså för snävt, eftersom det endast avser en grupp av elever.
Förbundet konstaterar att det i skollagens kapitel 3 om Barns och elevers utveckling mot målen redan i dag mycket tydligt framgår att elever som riskerar att inte nå målen har rätt till allt stöd som kan behövas för att så ska ske. Där anges även att elever med andra svårigheter i sin skolsituation ska ges stöd.
Elever som har svårigheter att klara kunskapskraven har rätt till stöd. Skolan har ett tydligt sådant kompensatoriskt uppdrag. Men idag framgår tydligt av skolförfattningarna att rätten avser alla elever med svårigheter i skolgången. Det är inte rimligt att ställa grupper av elever i behov av särskilt stöd mot varandra och tydligt peka ut vissa för att vara garanterade stöd. Därigenom ökar kraven på en diagnos för att bli berättigad till stöd, vilket kan missgynna andra elever som också har stora stödbehov, men ännu inte fått eller inte kommer att få en tydlig diagnos som grund för sitt behov. I det avseendet kan ett sådant förtydligande som föreslås kring en grupp elever riskera att andra elevers berättigade behov av stöd inte tillgodoses.
Förbundet konstaterar att när det gäller möjligheten för elever i fristående skolor med omfattande stödbehov, så har den försämrats mycket kraftigt genom den dom som fattades av Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) i juni 2012. Den har i princip strypt friskoleelevernas rätt att få tilläggsbelopp för omfattande stödbehov, så länge stödet avser undervisningen. Förslaget ovan skulle kunna förändra synen på tilläggsbelopp utifrån en diagnos, dvs ett fastställt funktionshinder och kunna leda till en annan tolkning när det gäller eleverna i en fristående skola, vilka idag missgynnas av den praxis HFD lagt grund till. Förbundet anser dock fortfarande att det inte är rimligt att det ska ställas diagnoser och krävas medicinska intyg från läkare och psykologer för att styrka elevers omfattande stödbehov. Den bedömningen måste göras utifrån ett pedagogiskt perspektiv och av pedagoger. Återigen vill förbundet peka på att bedömningen vid tilläggsbelopp också måste omfatta alla elever med extraordinära stödbehov, oavsett skälet till stödbehovet.
Färdighetstester till förskoleklass och årskurs 1-3 i grundskolan
Förbundet tillstyrker förslaget om att tester och prov får användas för antagning eller urval till förskoleklassen och årskurs 1-3 i grundskolan, när det gäller musik.
Utvidgning av rätten till modersmålsundervisning
Förbundet tillstyrker förslaget om att ge rätt till modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken för en elev, även om språket inte är dagligt umgängesspråk i hemmet eller det finns grundläggande kunskaper i ämnet.
Förbundet vill dock framhålla svårigheterna för fristående skolhuvudmän att hitta lärare med tillräcklig kompetens i språken, även om det finns möjlighet att lägga ut undervisningen på entreprenad.
Betyg eller inte i ämnen som inte avslutats
Friskolornas riksförbund tillstyrker förslaget om att göra förtydliganden i skollagen när betyg ska sättas i ämnen som inte avslutats. En bestämmelse som visar att betyg inte ska sättas i ämnen som eleven inte fått undervisning i, underlättar för skolhuvudmännen som därmed får tydliga regler kring detta.
Justering av bestämmelserna om interkommunal ersättning
Friskolornas riksförbund avstår från att yttra sig i denna del.
Friskolornas riksförbund
2014-01-20
Claes Nyberg
VD
Gudrun Rendling
Förbundsjurist