Friskolornas riksförbund (förbundet) har getts möjlighet att lämna synpunkter på ovan rubricerade betänkande och vill anföra följande.
Vikten av att bättre framhålla elevens rätt att välja skolhuvudman
Förbundet anser att betänkandet väl belyst de olika aspekter som gäller för elevgruppen som idag är behöriga att gå i specialskola, men med ett undantag. Betänkandet har inte i tillräcklig utsträckning tittat på konsekvenser och möjligheter för de elever som önskar välja en fristående skolhuvudman. Betänkandet har, med några få undantag, ett perspektiv där alternativet till skolgång i specialskola i första hand utgörs av kommunal skolhuvudman.
I betänkandet visas på olika former av rådgivning, kompetensutveckling och nätverk. Trots att man i betänkandet använder sig av begreppen ” kommunala och enskilda huvudmän”, så är beskrivningarna i texten enbart hämtade från kommunala erfarenheter. De regionala nätverken för personal som arbetar med elever som är döva eller hörselskadade vänder sig till kommunal personal. Även i nästan all övrig text utgås från att skolhuvudmannen är kommunal.
Betänkandet beskriver att det både saknas särskilt anpassade undervisningsmiljöer och särskild kompetens för specialskolans målgrupp i andra skolformer. Förbundet vill där särskilt peka på de fristående resursskolor som finns i landet och där antalet sådana skolor ökar. I dessa mindre skolor är miljön precis så anpassad som behoven kräver och i och med att skolorna vänder sig till en särskild elevkategori finns också personal med rätt kompetens.
Vi vill i det sammanhanget också framhålla Nya Broskolan, som är en skola som vänder sig specifikt till elever med hörselproblematik. Skolan är väl anpassad för dessa elever med all den utrustning som krävs och specialutbildad personal. Skolans elever når mycket goda resultat på nationella prov och i betygshänseende, vilket gör att denna mindre skola avviker från den allmänna, negativa, statistik som betänkandet visar på.
Förbundet vill återigen tydligt peka på vikten av att de förslag som framförs i betänkandet tydligare inkluderar ett friskoleperspektiv. Ett av de väsentligaste skälen för detta är att dessa elever som tillhör specialskolans målgrupp inte blir tillräckligt informerade om de alternativ som finns. Förbundet har genom erfarenhet från medlemmarna att det finns en ovilja från kommunal sida att kommunicera de alternativ som finns för elever i denna målgrupp. Ett skäl kan vara det som betänkandet visar på; nämligen att det varit mer ekonomiskt fördelaktigt för kommunen att anvisa eleverna till de specialskolor som finns. I det läget måste incitamenten öka för kommunen att också visa på alternativ som de fristående huvudmännen står för.
Ytterligare ett skäl tror vi utgörs av den bristande kunskap som många kommuner visar över de författningsregler som gäller för mottagande i fristående skola. Enbart den grunden att eleven skulle kunna tas emot i specialskola innebär inte att det är ett tvång att skrivas in där. Flera kommuner ger uttryck för helt felaktiga uppfattningar, t.ex. att eleven måste ”ha tillstånd” för att få välja en fristående skola, att eleven först måste bli inskriven i specialskola för att sedan kunna få ”pröva” att gå i fristående skola osv. Just nu skrivs elever som anmält till kommunen att de önskar sin skolgång i Nya Broskolan, direkt in i Manillaskolan, som därefter kallar till särskilda ”beslutskonferenser” för att bestämma om eleven möjligen ska kunna få gå i Nya Broskolan. Föräldrar har sällan kompetensen att veta exakt vad författningarna anger om elevens rätt att välja skola och rättar sig efter kommunens/specialskolans beslut. Det handlar alltså inte om möjligheten att ”pröva” olika skolformer, utan det förutsätts att eleven i första hand ska skrivas in i specialskolan, trots elevens önskemål.
Vi ser det därför som oerhört viktigt att de förslag som ska ligga till grund för en flexibel utbildning för de elever som tillhör specialskolans målgrupp tydligt visar på det som utgör betänkandets namn: Med rätt att välja. Elevernas valmöjligheter ska tydligt omfatta alla skolhuvudmän, statlig såväl som kommunal och fristående.
Ökad flexibilitet är bra för eleven
I övrigt ställer vi oss bakom de förslag som ger en ökad flexibilitet för eleverna att också kunna läsa efter specialskolans kursplaner i en skola i närheten av hemmet. Vi kan se att systemet med att vara deltidselev i specialskolan respektive grundskolan är till godo för eleverna, med minskade resor och möjlighet att bo kvar i hemmet.
Ersättningsmodell
Vi är dock bekymrade över ersättningsmodellen för kommunens bidrag till de fristående skolorna som har deltidselever. Vi kan se att det idag finns ett stort antal ärenden för avgörande i domstol när det gäller det så kallade tilläggsbeloppet, som är en förutsättning för att kunna ge eleven det stöd den behöver. Vi skulle önska att staten lade fast en viss ersättningsnivå rörande elever som går som deltidselever i fristående skola, så att elevernas möjligheter att välja en sådan garanteras. Den kostnad som bedöms rimlig för en elev i specialskolan utgör alltså idag 300 000 kr. Beloppet förväntas stiga till ca 500 000 kr inom ett par år. För en elev som väljer att vara deltidselev eller i övrigt går i en fristående grundskola, men som skulle kunna tas emot i specialskolan, kostar inte så mycket mindre. Vi anser därför frågan om en schablonersättning bör utredas vidare när det gäller en elev som skulle kunna tas emot i specialskolan men som väljer annan huvudman.
Teckenspråkig undervisning på entreprenad
När det gäller möjligheten att för en fristående skola att lägga ut undervisning i teckenspråk på entreprenad, kan vi se att den möjligheten endast finns om teckenspråk ingår i ämnet modersmålsundervisning. Men om eleven väljer att läsa teckenspråk inom språkvalet, finns enligt förslaget i betänkandet endast undantag för entreprenad för teckenspråk som språkval för kommunala skolhuvudmän, om vi tolkat förslagen rätt. Detta måste alltså förändras, så att även fristående skolor kan erbjuda teckenspråk som språkval på entreprenad.
I övrigt avstår förbundet från att lämna synpunkter på övriga förslag i betänkandet.
Stockholm den 9 september 2011
Friskolornas riksförbund
Carl-Gustaf Stawström
Kanslichef
Gudrun Rendling
Förbundsjurist