Friskolornas riksförbund (förbundet) har getts möjlighet att lämna synpunkter på ovan rubricerade betänkande och promemoria och vill anföra följande.
Förbundet anser att det är positivt att en särskild anställningsform inom ramen för lärlingsutbildning möjliggörs. Förbundet tillstyrker att det är huvudmannen för utbildningen som ska svara för mottagande, antagning och urval till gymnasial lärlingsutbildning samt besluta om fördelning av elever på utbildningsplatser efter samråd med berörda arbetsgivare innan elever placeras hos arbetsgivare.
Förbundet avstyrker utredningens förslag om att ge de nationella programråden eget ansvar för uppföljning av lärlingsutbildningens kvalitet. Förbundet ser inga skäl som talar för att flytta över det nationella uppföljningsansvaret från Skolverket till programråden. Utifrån ett likvärdighetsperspektiv bör ansvaret vila på Skolverket och de nationella programråden ha en stödjande funktion i det arbetet.
Förbundet vill vidare framhålla en synpunkt som särskilt berör de fristående skolhuvudmännen. Väl medveten om att frågan inte berörs i förslagen finns det ändå anledning för förbundet att peka på ett problem som drabbat fristående huvudmän som anordnar lärlingsutbildning när det gäller skolpengen. Det finns idag kommuner som gör beräkningar av skolpengen som är i strid med lagstiftningen på området. Av skollagen framgår att om utbildningen i bidragshänseende har hänförts till ett nationellt program och inriktning som elevens hemkommun erbjuder ska bidraget bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet eller den inriktningen. Att det även gäller lärlingsutbildning klargörs av nuvarande förordning om försöksverksamhet med lärlingsutbildning där det anges att lärlingsutbildningen i bidragshänseende ska jämställas med det program från vilket eleven har gått över. Det finns dock kommuner som gör andra kostnadsberäkningar för den egna lärlingsutbildningen som i sin tur föranleder generella sänkningar av ersättningen för såväl den egna verksamheten som för fristående skolor. När en fristående skola överklagat kommunens beslut utifrån tidigare bidragsbestämmelser har den fått rätt i domstol. Däremot har prövning i enlighet med den nya bidragslagstiftningen resulterat i att kommunen fått rätt i domstol med hänsyn till att principen om likabehandling getts företräde trots att beräkningen i sig inte utgår från lagstiftningen. Frågan är ännu inte slutligen prövad av kammarätten. Det är dock viktigt att framhålla problemet då en lärlingsutbildning är minst lika resurskrävande som en traditionell yrkesutbildning för att kvaliteten ska kunna upprätthållas.
Förbundet avstår i övrigt från att lämna synpunkter med hänsyn till att förslagen och förändringarna i skollagen främst är av arbetsrättslig och generell karaktär oavsett skolhuvudman och därmed inte rör fristående skolor specifikt.
Stockholm den 12 januari 2011
Friskolornas riksförbund
Carl-Gustaf Stawström
Kanslichef
Mariette Dennholt
Förbundsjurist