Överskott, vinster och åter­investeringar

Överskott en självklar del av en seriös verksamhet

Som friskola får du inkomster genom att erbjuda utbildning till elever till samma ersättning som kommunen har för motsvarande elever. Det är alltså kommunen som sätter nivån på skolpengen genom att ha sina egna skolor som referens. Om du som friskola kan attrahera elever, klarar av myndigheternas krav på kvalitet och ändå lyckas driva din skola mer effektivt än kommunen så får friskolan ett överskott, en vinst. Detta gäller såväl vinstdrivna friskolor som friskolor som drivs som exempelvis stiftelser.

Att kunna göra ett överskott i en verksamhet är viktigt för att kunna bygga upp en buffert och kunna göra investeringar för att växa. Ett dåligt år ska inte leda till att skolan behöver lägga ner. Att ha en stabil ekonomi med överskott är därför också ett viktigt krav på friskolor från Skolinspektionen.

Läckage av skattepengar – en myt

Idag har friskolor som drivs som aktiebolag en så kallad rörelsemarginal, ett överskott, på i genomsnitt ca 3,4 procent före skatt. Det är mindre än vad tjänste­företag i genomsnitt i övriga näringslivet har. Välfärdsbolagens marginal, där friskolorna ingår, motsvarar några promille av de totala kostnaderna för välfärden, före skatt.

I de allra flesta fall behåller friskolorna överskottet och återinvesterar inom verksamheten. Utöver att trygga framtiden fungerar överskottet också som en motivation för att ta risken och steget att investera tid och pengar, att kanske lämna en tidigare trygg anställning, för att starta en skola. Det gäller i de fall skolan drivs som ett aktiebolag. Som bolagsägare har du rätt att dela ut vinst som ett sätt att ta tillbaka de investeringar du som ägare gjort. Inte sällan efter att tagit stora lån och exempelvis pantsatt din bostad. Utdelningarna är dock en klart mindre del av överskottet sett till hela friskolesektorn.

Från ett skattebetalarperspektiv skulle man kunna se det som att priset för att ha dessa skolalternativ är att en ytterst liten andel används till utdelning. Dessutom handlar det om att elever och föräldrar väljer att gå på dessa skolor, ingen tvingas, som ju för skattebetalarna kostar lika mycket som den kommunala skolan. Det finns ingen statistik eller forskning som visar att vinstdrivna verksamheter har sämre studieresultat eller att föräldrar och lärare är mindre nöjda, istället tvärtom. Hade dessa alternativ inte funnits hade skolan kostat lika mycket skattepengar men med färre val för föräldrar och elever att göra. Det finns alltså inga pengar eller skolresultat att tjäna på genom att tvinga bort dessa friskolor.

Vinsten gör inte Sverige unikt – däremot valfrihet för alla

Det hävdas ibland att möjlighet att göra vinst genom att driva skolor gör Sverige unikt internationellt. Det är inte sant, i exempelvis Spanien och Tjeckien finns sådana skolor. Men däremot gör vi genom skolpengen och avgiftsfriheten det möjligt för alla att välja friskola. Så nära som i vårt grannland Danmark kostar det ca 2 500 kr i månaden att gå i en friskola.

Sverige har de senaste 25 åren haft en snabbare utveckling av valfrihet på skolområdet än kanske något annat land. Vi har gått från att vara ett land med en enda sorts skola till att de flesta kommuner idag har ett alternativ att erbjuda och där var femte elev går i en friskola. Friskolereformen men skolpengssystemet har varit en förutsättning för detta. En annan viktig faktor har varit att Sverige tillåtit en mångfald av aktörer, såväl kooperativ, stiftelser som vinstdrivna aktiebolag.

Vinstdrivna verksamheter har varit avgörande för valfriheten

Aktiebolagen står idag för en majoritet av den valfrihet som friskolorna erbjuder. Vinstdrivna verksamheter har en större tendens att expandera än övriga friskolor och på sätt erbjuda sin verksamhet för fler. Det visar sig bland annat genom att de i genomsnitt har elever med svagare socioekonomisk bakgrund än icke vinstdrivna friskolor. Det finns ingen statistik eller forskning som visar att aktiebolagen har sämre studieresultat eller att föräldrar och lärare är mindre nöjda. Snarare har de bättre resultat i dessa avseenden och det har bidragit till att de har kunnat växa.

De länder som idag har en mångfald av skolor som är lika stor som i Sverige och samtidigt bara tillåter icke vinstdrivna alternativt har utvecklat denna sektorn under mycket lång tid och i huvudsak pga. religiösa motiv.  Nederländerna är ett sådant exempel.  Det är därför inte troligt att Sverige hade haft den valfrihet vi haft idag om vi inte också tillåtit aktiebolagsdrivna verksamheter.