Friskolor är ständigt aktuellt i samhällsdebatten. Just nu är det många frågor om den statliga utredningen ”En mer likvärdig skola”. I utredningen finns många förslag som påverkar friskolor, föräldrar och elever om regeringen och riksdagen förverkligar dem. Här kan du läsa vanliga frågor och våra svar om både utredningen och friskolor i allmänhet.
Är det inte bra att den nya statliga utredningen vill minska segregation och öka likvärdigheten?
Jo, förslaget om att alla ska välja skola kan leda till att boendesegregationen får mindre genomslag. Men för att komma åt att både skolor och elever har stora skillnader i resultat krävs istället för utredningens övriga förslag förändringar i ledarskap, arbetssätt och organisation av skolor.
Kommunala skolor har genom bl a skolplikten ett större uppdrag än friskolor. Är det inte då rimligt att de får mer pengar?
Kommunala skolor har en egen budget som baseras på skolpengen precis som friskolor. I verkligheten står inte kommunala skolor med tomma platser för att vara redo om någon större mängd oväntade elever dyker upp. Uppstår stora oväntade kostnader är det något som kommunen centralt hanterar och därmed utgör det inte en kostnad som räknas in när friskolors skolpeng räknas fram. Läs mer om detta på Friskolebloggen. Däremot har kommunala skolor del av statliga bidrag på ett annat sätt än friskolor vilket gör friskolor underkompenserade. Hör kommunalrådet i Nacka, Mats Gerdau (M) förklara varför friskolor inte är överkompenserade gentemot kommunala skolor.
Eftersom många resursstarka föräldrar väljer friskolor blir det en mer krävande grupp med socioekonomiskt svaga elever som hamnar i kommunala, är det inte då rimligt att de får mer pengar?
Så fungerar det redan idag. Många kommuner har socioekonomiska beräkningar vilket innebär att man viktar pengar efter elevens bakgrund. Det finns också statliga bidrag som alla skolor kan söka baserat på bl a föräldrarnas utbildningsnivå, utländsk bakgrund, pojke/flicka, typ av bostad, sk bakgrundsfaktorer. Läs mer på friskolebloggen om socioekonomisk viktning av skolpengen.
Är det inte viktigt att barn med olika bakgrund blandas i skolan?
Sverige har en sammanhållen grundskola vilket gör att vi har en större blandning av elever än de flesta andra länder. Det finns ingen forskning som tyder på att det hjälper skolresultaten. Däremot är det ett samhälleligt värde i att människor med olika bakgrund träffas. Men det måste då ske på frivillig grund och där samhället tar ansvar för att det inte innebär en orimlig begränsning för någon. Alla barn är till för sin egen skull och skolan ska hjälpa varje individ att nå sin fulla potential. Ingen ska få en mindre chans att komma in på sin drömskola bara för att denne ska representera sin etniska grupp eller socioekonomiska bakgrund på en annan skola. En elev ska heller inte behöva sänka sina ambitioner för att utgöra extralärare åt andra elever, eller vara en så kallad ”kuddflicka” mellan två stökiga elever. Det är samhällets ansvar att skolan fungerar, inte elevernas. Vi är dock övertygade om att detta går att kombinera, men då krävs stora förändringar av ledarskap och organisation av skolan. Förslaget om att alla ska välja skola innebär ett steg bort från det faktum att boendesegregationen har ett stort genomslag när kommunerna använder närhetsprincipen för de som inte väljer skola.
Är lottning inte mer rättvist än dagens kö till friskolor, varför ska ett barn få mindre chans bara för att föräldrarna har varit sena med en anmälan?
Vi tog initiativ till en kvot för nyanlända elever så att skolor som ha kö skulle kunna ta emot dessa elever. Det finns dock ett stort värde i att som huvudspår låta vårdnadshavare kunna påverka sitt barns skolgång och i förväg få en möjlighet att planera. Alternativet lottning ger en känsla av maktlöshet, särskilt om utfallet är samma år som läsåret börjar. Det riskerar också förstärka bostadssegregationen eftersom att flytta till ett välbärgat område då blir det säkraste sättet att se till att ditt barn hamnar i en skola du är nöjd med. Något som bland annat Kunskapsskolan undersökt i en rapport.
Sedan friskolereformen i början på 1990-talet har skolan haft många problem med undermåliga resultat, är det inte friskolornas fel?
Nej, det finns inget belägg för det sambandet. Detta trots att en stor utredning undersökt om så var fallet. Resultaten började sjunka redan innan friskolereformen. Friskolorna var dessutom länge, trots reformen, en marginell del av skolsverige. Vid millennieskiftet gick bara 4,1% av grundskoleleverna i en friskola. Däremot finns det andra förändringar som ofta framhålls som viktiga för perioden som till exempel en markant ökad migration, förändrad lärarutbildning, en annan syn på relationen mellan lärare och elev, kommunaliseringen m.m. Forskaren Gariel Heller Sahlgren har visat att friskolor snarare lyft svenska skolresultat. Läs forskningssammanställning här.
Är det rimligt att barn ställs i kö på BB?
Nej, det är inte rimligt. Därför har också allt fler av de skolor som har kö ändrat sina köregler så att detta inte är möjligt. Det är dock ett marginellt problem. Många skolor har inte någon kö, även om det kan förefalla som att alla har det om man lyssnar på debatten. En rapport från Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund visar att det på 1/3 av alla friskolor som bedriver grundskola upp till års 9 inte behövs någon kötid alls för att få en plats. Samma rapport visar att endast 2 % av friskolorna kräver kötid från första levnadsåret. Det motsvarar 16-17 skolor i Sverige.
Varför tycker ni det är dåligt att kräva att alla skolor ska ha en allsidig social sammansättning?
Vad innebär allsidig social sammansättning? Den frågan har inte Likvärdighetsutredningen något svar på. Vilket också kritiseras av en majoritet av remissinstanserna som fått ge sina synpunkter på utredningen. Att införa kvoter för att åstadkomma detta är ett stort avsteg från principen att staten ska behandla alla lika och inte ge någon en fördel baserat på bakgrund. Det riskerar också stigmatisera elever som har fått fördelen av att kvoteras in. Utgångspunkten i skolan måste vara det individuella behovet, inte vilken grupp du tillhör. Det är dessutom tveksamt om detta är förenligt med vår diskrimineringslagstiftning.
Utredningen föreslår att staten tar över skolvalssystemet och hanterar tillsättningen av skolplatser, är det inte bra för att skapa transparens och göra det enklare för föräldrarna?
Det är onödigt – det finns redan bra fungerande samarbeten som växer fram lokalt som också skapar transparens och en gemensam portal för föräldrar. En stor statlig byråkrati däremot kommer ta många år på sig att komma på plats med oro för höga kostnader, oklart ansvarsförhållanden mellan skolorna och skolmyndigheten och dubbelarbete. Den bedömningen delar vi med Sveriges kommuner och regioner.
Är verkligen friskolor särskilt bra om man bortser från att de attraherar enklare elever?
Valfriheten i sig har ett högt värde. Innan friskolereformen blev eleverna placerade i den skola som fanns i bostadens närhet. Det var mycket svårt att byta skola. Idag kan du byta skola utan att be om lov. Friskolor har skapat en mångfald, det kan handla om pedagogiska idéer,koncept som uppskattas av många elever och föräldrar skolor som prioriterar studiero, har höga akademiska ambitioner, språk, en pedagogisk inriktning såsom Waldorf, eller en resursskola inriktad på neuropsykiatriska diagnoser.
Forskningen visar att skolvalet och friskolorna har haft små men positiva effekter på kunskaperna och effektiviteten i grundskolan. Friskolornas bidrag kan framför allt härledas till deras konkurrenseffekter på kommunala skolor. Effekterna av vinstdrivande och icke-vinstdrivande friskolor är ungefär lika stora. Läs mer i denna forskningssammanställning.
Vore det inte bättre om skolkoncernernas vinster gick till eleverna?
En viktig grund för att få tillstånd att starta en friskola är att man kan visa att det finns en stabil ekonomiskt grund. Det innebär att skolan måste kunna gå med överskott. Möjligheten till överskott är viktig för många friskolor och de populära alternativ som idag finns hade antagligen inte existerat alls, eller på lika många platser, om inte friskolorna hade den möjligheten. Det är också viktigt att komma ihåg att den samlade vinsten är marginell om du ser till skolans totala resurser, långt mindre än 1 procent. Den utdelade vinsten som faktiskt lämnar företagen är ännu mindre, 0,2 procent. (20 öre av 100 kronor) och dessutom betalar friskolor skatt. Det viktiga är att skolorna levererar en god utbildning. Alternativet hade varit sämre för Sveriges elever.
Vill du veta mer?
Läs fördjupning i vanliga ämnen