Friskolornas riks­förbunds yttrande över promemorian Nationell plan för trygghet och studiero, Ds 2021:13  

Friskolornas riksförbund (förbundet) har getts möjlighet att lämna synpunkter på ovanstående promemoria och vill lämna följande yttrande.

 

Sammanfattning

Förbundet tillstyrker följande förslag i den ordning de rubricerats i promemorian:

  • 2 Ansvaret för det förebyggande arbetet inom trygghet och studiero och terminologin förtydligas. (Förbundet avstyrker dock bemyndigandet för ytterligare föreskrifter.)
  • 2 Regleringen av det systematiska kvalitetsarbetet förtydligas
  • 4.2 Skolinspektionen ska alltid vara motpart när myndighetens beslut överklagas
  • 2 Huvudmannen ska ha ett tydligare ansvar för klagomålshantering
  • 3 Det ska tas fram stöd för skolors kommunikation och samarbete med vårdnadshavare
  • 2 Lärare och rektorer ska få bättre tillgång till befintligt stöd när det gäller trygghet och studiero
  • 3 Det ska tillhandahållas kompetensutveckling för elevassistenter och resurspersonal
  • 2 Elevernas delaktighet i arbetet med ordningsreglerna ska säkerställas och hur de följs ska följas upp
  • 3 Vårdnadshavarna ska få information om skolans ordningsregler
  • 3 Mobiltelefoner ska endast användas efter lärarens instruktion när undervisning pågår
  • 4 Ökade möjligheter att omhänderta mobiltelefoner
  • 4 All skolpersonal ska ha allmänna befogenheter för att säkerställa trygghet och studiero
  • 5 Stöd för skolans personal att agera i svåra situationer
  • 4 Tillfälliga placeringar ska vara enklare att genomföra
  • 5.1 Det ska vara tydligt att en elev kan stängas av omedelbart när säkerheten bedöms hotad
  • 5.2 Det ska bli enklare att besluta om avstängning i upp till två veckor i de frivilliga skolformerna
  • 13 Ikraftträdande den 1 juli 2022

 

Förbundet avstyrker följande förslag:

  • 2 Ansvaret för det förebyggande arbetet inom trygghet och studiero och terminologin förtydligas, där förbundet avstyrker bemyndigandet för ytterligare föreskrifter
  • 3 Ett föreläggande ska ange de åtgärder som huvudmannen ska vidta

Förbundets generella synpunkter på promemorian

Förbundet tillstyrker flertalet förslag nedan. Men vi anser att många av förslagen redan finns reglerade i skolförfattningarna idag. Det är snarare tillämpningen av bestämmelserna som fallerar. Det som framkommer i promemorian om lärares osäkerhet kring sina befogenheter och både lärares och rektorers problem med kommunikation med vårdnadshavare i svåra situationer, har förbundet också noterat i sin egen medlemsrådgivning.  Det handlar om att det hos vissa finns en osäkerhet i hur omfattande olika disciplinära beslut ska vara, skillnaden på stödåtgärder och disciplinära beslut, hur beslutsformalian ska följas och hur störande elever och upprörda föräldrar kan bemötas på ett bra sätt. Det är osäkert om läget avhjälps med förtydligade och mer omfattande reglering respektive stödmaterial. Den osäkerhet hos skolpersonalen som promemorian redogjort för och som vi också ibland ser, behöver åtgärdas redan i lärarutbildningen. Vi saknar sådana förslag i promemorian. Ledarskapsinslagen i både lärarutbildningen och rektorsutbildningen måste stärkas, liksom redan där betonas de befogenheter (och skyldigheter) skolpersonal har att säkra trygghet och studiero, tillsammans med ett bra förhållningssätt till elever och vårdnadshavare. Vi bedömer också att det är av vikt med ökad kunskap om de samrådsförfaranden som ska ske tillsammans med vårdnadshavare. Minst lika viktig är dock kunskapen om vilka de områden är, där lärare respektive rektor till sist ändå själva förfogar över besluten, t.ex. undervisningens utformning i klassrummet eller beslut om stödåtgärder. Förbundet ser att ett gott samarbete med vårdnadshavare och elever bottnar i en trygghet och god känsla av professionalitet kring det uppdrag som lärare och rektor har. Det goda ledarskap som både lärare och rektorer ska besitta, bör betonas och stärkas redan i utbildningen.

Förbundet väljer ändå att tillstyrka flertalet av de förtydliganden som föreslås och förhoppningen är att det ska bidra till förbättrad trygghet och studiero och därmed både bättre arbetsmiljö för elever och personal, samt på sikt förbättrade kunskapsresultat.

 

Synpunkter på de olika förslagen, såsom de rubricerats i promemorian

5.2 Ansvaret för det förebyggande arbetet inom trygghet och studiero och terminologin förtydligas

Förslag: Det ska anges i skollagen att alla elever ska tillförsäkras en utbildning som präglas av trygghet och en undervisning som präglas av studiero. Med studiero ska avses att det finns goda förutsättningar för eleverna att koncentrera sig på undervisningen. Huvudmannen ska säkerställa att det bedrivs ett förebyggande arbete på skolenheten som syftar till att skapa trygghet och studiero.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela ytterligare föreskrifter om det förebyggande arbetet.

Förbundet tillstyrker förslaget delvis.

Förbundet anser att det är ett bra förslag att särskilja och förtydliga begreppen trygghet, som ska finnas för eleverna i hela utbildningen, och studiero som behövs i undervisningen för bättre möjligheter att inhämta kunskaper – även om båda delarna är förutsättningar för lärandet. Förbundet instämmer i att inriktningen på arbetet för trygghet och studiero i dag hittills mest gällt tryggheten och arbetet mot kränkningar. Vi tillstyrker därför ett förtydligande i skollagen kring arbetet för bättre studiero.

Däremot avstyrker förbundet den del som avser ett bemyndigande för ytterligare föreskrifter. Vi anser att stödmaterial i det här fallet har en bättre verkan än ytterligare föreskrifter.

 

6.2 Regleringen av det systematiska kvalitetsarbetet förtydligas

 

Förslag: Det ska anges i skollagen att huvudmannen och rektorn utöver att följa upp utbildningen även ska analysera de bakomliggande orsakerna till uppföljningens resultat och utifrån analysen genomföra insatser i syfte att utveckla utbildningen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela ytterligare föreskrifter om hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas.

Förbundet tillstyrker förslaget.

Förbundet anser att detta rimligen redan ingår i de bestämmelser som gäller systematiskt kvalitetsarbete. Det är dock möjligt att ett förtydligande skulle leda till ett bättre resultat rörande trygghet och studiero, varför förbundet ställer sig bakom förslaget.

 

6.3 Ett föreläggande ska ange de åtgärder som huvudmannen ska vidta

 

Förslag: Ett föreläggande för en huvudman att fullgöra sina skyldigheter ska ange de åtgärder som huvudmannen ska vidta för att avhjälpa de påtalade bristerna.

Förbundet avstyrker förslaget.

Förbundet har förståelse för att Skolinspektionen önskar att föreläggandena kan vara så tydliga att myndighetens förelägganden om viten också accepteras av domstol. Det är också av vikt att Skolinspektionen har skarpa verktyg för att huvudmännen ska åtgärda eventuella brister. Alla tjänar på en väl fungerande kontroll av verksamheten från tillsynsmyndigheternas sida.

Med det sagt så avstyrker förbundet ändå förslaget, eftersom det innebär att huvudmannen fråntas sin egen utvärdering och analys av hur åtgärdandet av en brist sker på bästa sätt och på det vis som passar just denna skolenhet bäst. Hela skollagen är uppbyggd på målstyrning och att respektive huvudman själv ska utforma hur målen för utbildningen nås, inom ramen för skolförfattningarna. Det vore därför att undandra det ansvar huvudmannen har för utbildningen, om tillsynsmyndigheten på ett exakt sätt ska ange hur åtgärdandet av en brist ska gå till. Det riskerar att vara kontraproduktivt genom att huvudmannen inte får möjlighet att själv analysera vilka de bästa åtgärderna är och att därmed ingen förändring sker på djupet i verksamheten. Förbundet bedömer att förslaget utgör ett avsteg från skollagens utformning om huvudmannens ansvar (vilket också framgår av förarbetena) och att förslaget mer har tillkommit som en anpassning till praxis för viten och för att underlätta för Skolinspektionen, snarare än en genomtänkt förbättring av ansvarstagandet hos huvudmännen.

Förbundet anser däremot att det vore av godo om bristen som framkommit vid tillsynsmyndighetens granskning bättre beskrivs i rapporten. En sådan ökad tydlighet skulle underlätta förståelsen hos huvudmannen om vad som måste göras för att undanröja bristen i verksamheten.

 

6.4.2 Skolinspektionen ska alltid vara motpart när myndighetens beslut överklagas

 

Förslag: När ett beslut av Statens skolinspektion överklagas hos allmän förvaltningsdomstol enligt skollagen ska Skolinspektionen alltid vara motpart i domstolen.

Förbundet har inga invändningar mot förslaget.

Det är rimligt att samma villkor gäller för Skolinspektionens partsställning, oavsett om det är en fristående eller kommunal huvudman som överklagar ett beslut.

 

7.2 Huvudmannen ska ha ett tydligare ansvar för klagomålshantering

 

Förslag: Det ska i skollagen tydliggöras att en huvudman inom skolväsendet ska ta emot och utreda klagomål mot utbildningen och ha skriftliga rutiner för detta. Det införs vidare krav på att huvudmannen aktivt ska verka för att rutinerna är kända bland elever, vårdnadshavare och personal. Huvudmannen ska skyndsamt göra den utredning som behövs för att kunna hantera klagomålet och därefter på lämpligt sätt återkoppla till den som har framfört klagomålet.
Statens skolinspektion ska endast få utreda klagomål mot en utbildning inom skolväsendet om huvudmannen har fått möjlighet att hantera klagomålet och se till att nödvändiga åtgärder vidtas, eller om det finns särskilda skäl. Om Skolinspektionen inte utreder ett klagomål mot en utbildning inom skolväsendet därför att huvudmannen inte har fått möjlighet att hantera klagomålet, ska myndigheten överlämna klagomålet till huvudmannen.

Förbundet tillstyrker förslagen.

Förbundet anser att det är bra att ansvaret för utredning och hantering av klagomål i första hand vilar på huvudmannen och inte Skolinspektionen. Det ger bättre möjligheter för snabbare lösningar för eleven i fråga (om ärendet avser en enskild elev, vilket det vanligen är fråga om). Det kan också göra att en bättre dialog mellan skola och vårdnadshavare kommer till stånd, där lösningen på ett problem står i fokus snarare än vem som har rätt eller fel, vilket ofta Skolinspektionens beslut mynnar ut i.

Samtidigt kan det konstateras att huvudmannen ibland hos fristående skolor också är rektor, tillika skolchef. Det innebär att vårdnadshavare inte alltid blir nöjd med att huvudmannen så att säga utreder sig själv. Däremot kan skyldigheten för huvudmannen att faktiskt göra en utredning vara en bättre hjälp för den klagande för att förstå vilka åtgärder som vidtagit och att se att klagomålet beaktats.

Förbundet noterar också att förslaget avser huvudmän där Skolinspektionen är tillsynsmyndighet. Det innebär att inget sagts i promemorian om vad som ska gälla avseende klagomål på förskoleverksamhet hos fristående huvudmän, där kommunerna idag är ansvariga för tillsynen. Förbundet saknar förslag och resonemang kring det och anser att det är en brist i promemorian. Dock framgår av förslagen till förändringar i skollagen att den stärkta klagomålshanteringen gäller alla huvudmän för utbildningen.

 

7.3 Det ska tas fram stöd för skolors kommunikation och samarbete med vårdnadshavare

 

Förslag: Statens skolverk ska ges i uppdrag att ta fram informationsmaterial som skolor kan använda i sin kommunikation med vårdnadshavare om vilka rättigheter och skyldigheter som skolan respektive vårdnadshavare har. Syftet med materialet ska vara att stödja ett väl fungerande samarbete mellan skola och vårdnadshavare.

Förbundet tillstyrker förslaget.

Förbundet vill dock tydligt påtala att sådan kunskap bör utgöra en viktig del av såväl lärar- som rektorsutbildningen, för att skolpersonal ska känna tydlig trygghet i den kommunikationen.

 

8.2 Lärare och rektorer ska få bättre tillgång till befintligt stöd när det gäller trygghet och studiero

 

Förslag: Statens skolverk ska tydliggöra och förstärka sin kommunikation när det gäller vilket stöd som finns för lärare och rektorer i deras arbete med att såväl förebygga som upprätthålla trygghet och studiero.

Förbundet tillstyrker förslaget.

 

8.3 Det ska tillhandahållas kompetensutveckling för elevassistenter och resurspersonal

 

Förslag: Statens skolverk och Specialpedagogiska skolmyndigheten ska ges i uppdrag att tillhandahålla kompetensutveckling för elevassistenter och annan resurspersonal.

Förbundet tillstyrker förslaget.

Förbundet anser att detta är ett mycket viktigt och bra förslag. Det är vanligt att elevassistenter och resurspersonal hör till dem med lägst utbildning inom skolpersonalen. Trots det utgör elevassistenten ofta den som har ansvar för de elever som skulle vara i behov av personal med bäst pedagogisk erfarenhet och utbildning. Det är också viktigt att assistenterna har god kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att bäst hitta lösningar för en enskild elevs inlärning och förmåga att delta i undervisningen. En utbildning för resurspersonal är därför av största vikt.

Elevassistent är ofta ett ”genomgångsarbete” under kortare perioder, eftersom en assistent vanligen inte tillsvidareanställs, utan enbart får anställning under viss tid för att stötta en viss elev. Det innebär också att kontinuiteten för eleverna försämras. En satsning på utbildning för resurspersonal kan därför också leda till bättre arbetsvillkor för elevassistenter och bidra till längre anställningar – vilket också är till nytta för eleverna.

 

9.2 Elevernas delaktighet i arbetet med ordningsreglerna ska säkerställas och hur de följs ska följas upp

 

Förslag: Det ska även fortsättningsvis vara rektorn som beslutar om skolans ordningsregler, men det ska tydliggöras att eleverna ska vara delaktiga i både utarbetandet och i uppföljningen av ordningsreglerna. Det ska även klargöras att i uppföljningen av ordningsreglerna ingår att följa upp hur dessa följs och att analysera de bakomliggande orsakerna till uppföljningens resultat. Ordningsreglerna och hur dessa följs ska följas upp regelbundet på varje skolenhet.

Förbundet tillstyrker förslaget.

Förslaget borde egentligen inte behövas. Det framgår redan av regleringen i författningarna att eleverna ska vara delaktiga i arbetet med ordningsreglerna och att ordningsreglerna ska följas upp. Men för det fall någon huvudman/rektor svävar i ovisshet om detta, är det lämpligt med ett förtydligande.

 

9.3 Vårdnadshavarna ska få information om skolans ordningsregler

 

Förslag: Det ska förtydligas i läroplanerna för grundskolan och motsvarande skolformer att rektorn har ansvar för att vårdnadshavare får information om skolans ordningsregler.

Förbundet tillstyrker förslaget.

Inte heller detta förtydligande borde vara nödvändigt. Men förbundet ser ingen anledning att inte tillstyrka förslaget.

 

10.3 Mobiltelefoner ska endast användas efter lärarens instruktion när undervisning pågår

 

Förslag: I förskoleklassen, grundskolan och motsvarande skolformer, fritidshemmet, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska användning av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning vid undervisningen endast förekomma
– efter lärarens instruktion i syfte att främja elevernas utveckling och lärande, eller
– som stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd enligt 3 kap. skollagen.
Rektorn eller en lärare ska få besluta om undantag för en enskild elev om det finns särskilda skäl.
Beslut om reglerat mobilanvändande i undervisningen och undantag från ett sådant beslut ska som huvudregel inte behöva dokumenteras och ska inte kunna överklagas genom förvaltningsbesvär.

Förbundet tillstyrker förslaget.

Förbundet kan tycka att det inte är nödvändigt att specifikt ange mobiltelefoner i detta förslag. Det handlar om all elektronisk kommunikationsutrustning som enbart ska användas i undervisningen under lektionstid, på det sätt läraren anger.

 

10.4 Ökade möjligheter att omhänderta mobiltelefoner

 

Förslag: I förskoleklassen, grundskolan och motsvarande skolformer, fritidshemmet, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska rektorn, en lärare eller en handledare vid fjärrundervisning få omhänderta en mobiltelefon eller annan elektronisk kommunikationsutrustning för att förebygga störningar i undervisningen. Ett sådant föremål ska återlämnas till eleven senast i samband med att undervisningspasset har avslutats för eleven.
Rektorn, en lärare eller handledare ska även få omhänderta en mobiltelefon eller annan elektronisk kommunikationsutrustning för att förebygga kränkande fotografering enligt 4 kap. 6 a § brottsbalken eller annan kränkande fotografering eller filmning av någon som inför eller efter en idrottslektion befinner sig i ett omklädningsrum, dusch eller ett annat liknande utrymme. Ett sådant föremål ska återlämnas till eleven senast i nära anslutning till att eleven har lämnat utrymmet.
Rektorn eller en lärare får även i andra fall omhänderta mobiltelefoner eller annan elektronisk kommunikationsutrustning för att förebygga kränkande fotografering enligt 4 kap. 6 a § brottsbalken eller annan kränkande fotografering eller filmning. Ett sådant föremål ska återlämnas till eleven senast när skälet för omhändertagande har upphört.
I förskoleklassen, grundskolan och motsvarande skolformer samt fritidshemmet ska rektorn få besluta att mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning ska samlas in vid skoldagens början och återlämnas senast vid skoldagens slut. Rektorn eller en lärare ska få besluta om undantag för en enskild elev om det finns särskilda skäl. Nu aktuella omhändertaganden ska inte behöva dokumenteras. Det ska anges i skollagen att den befogenhet som rektorn, en lärare eller en handledare vid fjärrundervisning har att från en elev omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för utbildningen eller som kan utgöra en fara för säkerheten i denna, även innefattar en befogenhet att omhänderta föremål som används på ett sätt som är kränkande för elever eller personal.
Rektorn eller den som rektorn har bestämt ska skyndsamt anmäla till Polismyndigheten om ett föremål som har omhändertagits kan antas bli förverkat på den grunden att det har använts som hjälpmedel vid brott.

Förbundet tillstyrker förslagen.

Förbundet anser att det är bra ett bra förtydligande gällande omhändertagande av elektronisk kommunikationsutrustning, särskilt avseende sådan utrustning som använts vid kränkande fotografering. Förbundet vill dock påtala att förslaget inte innehåller någon lösning om det inte också går att kontrollera innehållet i utrustningen och/eller radera sådant innehåll som är kränkande. Sådan fotografering som anses kränkande för elever eller personal är inte alltid detsamma som ett brott som ger möjlighet till förverkande av utrustningen.

 

11.4 All skolpersonal ska ha allmänna befogenheter för att säkerställa trygghet och studiero

 

Förslag: Det ska framgå av skollagen att all skolpersonal ska få vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero. Det ska uttryckligen anges att dessa åtgärder innefattar en befogenhet att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar.
Föremål som annan skolpersonal än rektorn, en lärare eller en handledare vid fjärrundervisningar har omhändertagit med stöd dessa allmänna befogenheter och som inte omedelbart kan lämnas tillbaka, ska utan dröjsmål överlämnas till rektorn, en lärare eller en sådan handledare för prövning enligt bestämmelserna om omhändertagande av föremål. Dessa personer ska utan dröjsmål pröva ett omhändertagande av ett föremål som annan skolpersonal har gjort.
Bestämmelserna om befogenheten för en handledare vid fjärrundervisning när det gäller utvisning ur undervisningslokalen och omhändertagande av föremål flyttas från bestämmelserna om skolpersonalens allmänna befogenheter till bestämmelserna om utvisning av undervisningslokalen respektive omhändertagande av föremål.
Det ska liksom hittills uttryckligen anges i skollagen att en åtgärd enligt ovan endast får vidtas om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.

Förbundet tillstyrker förslagen.

 

11.5 Stöd för skolans personal att agera i svåra situationer

 

Förslag: Statens skolverk ska få i uppdrag att ta fram ett stöd för skolans personal när det gäller deras befogenhet och ansvar att agera i svåra situationer.

Förbundet tillstyrker förslaget.

Återigen vill förbundet peka på att det här är ett viktigt område som bör ingå i lärar- och rektorsutbildningen.

 

12.4 Tillfälliga placeringar ska vara enklare att genomföra

 

Förslag: Det ska anges i skollagen att en rektor vid tillfällig omplacering inom skolenheten får besluta att eleven ska ges enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp. Förutsättningarna för sådan undervisning enligt 3 kap. skollagen ska inte behöva vara uppfyllda inför ett sådant beslut. Kravet på att det ska finnas synnerliga skäl för att en tillfällig omplacering inom skolenheten ska få gälla under längre tid än två veckor ska tas bort. Åtgärden ska dock fortfarande inte få gälla för en längre tid än fyra veckor.
Rektorn ska få besluta att tillfälligt placera en elev på en annan plats inom huvudmannens organisation om det inte är tillräckligt ingripande med tillfällig omplacering inom skolenheten, det på grund av andra omständigheter inte är möjligt att genomföra eller det är nödvändigt med hänsyn till andra elevers eller skolpersonals säkerhet. Rektorn ska också vid en tillfällig placering utanför den egna skolenheten få besluta att eleven ska ges enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp, även om förutsättningarna för sådan undervisning enligt 3 kap. skollagen inte är uppfyllda. Kravet på att det ska finnas synnerliga skäl för att en tillfällig placering utanför den egna skolenheten ska få gälla under längre tid än två veckor ska tas bort. Åtgärden ska dock fortfarande inte få gälla för en längre tid än fyra veckor.

Förbundet tillstyrker förslagen.

 

12.5.1 Det ska vara tydligt att en elev kan stängas av omedelbart när säkerheten bedöms hotad

 

Förslag: Det ska förtydligas i skollagen att en elev i grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning kan stängas av från utbildningen, utan att mindre ingripande åtgärder först har prövats, om andra elevers eller skolpersonals säkerhet bedöms hotad.
Skollagen ska även ändras på så sätt att det, i stället för att utgöra en förutsättning för ett beslut om avstängning av en elev i grundskolan, specialskolan och sameskolan, ska vara en skyldighet att erbjuda eleven kompensation för den undervisning som han eller hon går miste om på grund av avstängningen.
En elev i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning ska fortfarande kunna stängas av helt eller delvis om eleven med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid bedömningen av elevens måluppfyllelse och kunskaper. En sådan elev ska också fortfarande kunna stängas av om eleven stör eller hindrar utbildningens bedrivande, eleven utsätter någon annan elev eller av utbildningen berörd person för kränkande behandling eller elevens uppförande på annat sätt inverkar negativt på övriga elevers trygghet och studiero, men det ska i dessa fall vara en förutsättning för avstängning att syftet med andra åtgärder inte uppnåtts.

Förbundet tillstyrker förslagen.

 

12.5.2 Det ska bli enklare att besluta om avstängning i upp till två veckor i de frivilliga skolformerna

 

Förslag: I de frivilliga skolformerna ska rektorn kunna fatta beslut om att stänga av en elev under som längst två veckor under ett kalenderhalvår utan att beslutet behöver prövas av huvudmannen. Rektorn ska även kunna stänga av en elev från viss utbildning med praktiska inslag i de frivilliga skolformerna under som längst två veckor utan att beslutet behöver prövas av huvudmannen. Rektorn ska kunna fatta sådana beslut på samma grunder som huvudmannen och ska få besluta att besluten ska gälla omedelbart. De nya beslutsbefogenheterna ska inte kunna delegeras till någon annan. Rektorn ska informera huvudmannen när rektorn har fattat ett beslut om avstängning. Huvudmannen ska bara vara skyldig att samråda med socialnämnden inför ett beslut om avstängning av en elev i de frivilliga skolformerna om avstängningen omfattar mer än två veckor under ett kalenderhalvår och eleven är under 18 år. Socialnämnden ska informeras om ett beslut om en kortare avstängning i skolformerna om eleven är under 18 år.

Förbundet tillstyrker förslagen.

 

13 Ikraftträdande

 

Förslag: Både lagändringarna och ändringarna i läroplanerna ska träda i kraft den 1 juli 2022.

Förbundet tillstyrker förslaget.

 

För Friskolornas riksförbund

 

Ulla Hamilton
VD

Gudrun Rendling
förbundsjurist

Du kan också ladda ned yttrandet:friskolornas-yttrande-over-nationell-plan-for-trygghet-och-studiero