18 december 2018

      Vid årsskiftet och nästa sommar träder några nya lagar och regler i kraft som vi här vill informera om.

      1 januari 2019


      Nya regler om ägar- och ledningsprövning för enskilda huvudmän

      Riksdagen beslutade den 7 juni 2018 att införa nya krav för tillstånd för att få bedriva enskild verksamhet inom bland annat skolverksamhet. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019. Vi informerar om detta i särskild ordning här.

      Krav på att huvudmannen utser en skolchef

      Enligt en ny bestämmelse, 2 kap. 8 a § skollagen, ska huvudmannen utse en eller flera skolchefer som ska biträda huvudmannen med att se till att de föreskrifter som gäller för utbildningen följs i huvudmannens verksamhet inom skolväsendet. Bestämmelsen gäller alla skolformer och för fritidshemmet. Den trädde i kraft den 1 juli 2018, men ska tillämpas från och med 1 januari 2019.

      Vad gäller om den nya funktionen och vilka uppgifter har en skolchef?

      Tillsynsmyndigheterna, dvs. lägeskommunen för förskolor och Skolinspektionen för skolor, har att tillämpa paragrafen från och med den 1 jan 2019.

      Huvudmannen ska alltså utse en skolchef som ska biträda huvudmannen och se till att de föreskrifter som gäller för utbildningen följs i huvudmannens verksamhet. Det är uttalat att bestämmelsen inte innebär någon ny ansvarsnivå utan att det inrättas en ny funktion. Huvudmannen kan utse en skolchef för hela verksamheten eller flera skolchefer för delar av verksamheten.

      Skolchefens uppgift är att biträda huvudmannen med att se till att de föreskrifter som gäller för utbildningen följs. Med föreskrifter menas alla bestämmelser i lagar, förordningar och de myndighetsföreskrifter som gäller för utbildningen. I första hand handlar det om skollagen, förordningar och läroplaner (som också är förordningar) och andra anslutande författningar. Men det gäller också bl a arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen. I uppdraget ingår även det systematiska kvalitetsarbetet.

      Den nya bestämmelsen är således en markering om att det ska finnas en eller flera personer i huvudmannens organisation som ska se till att de föreskrifter som gäller för utbildningen följs. Det krävs dock inte att man anställer någon för uppgiften, det är upp till huvudmannen att avgöra vem eller vilka man anser kan utföra den/är bäst lämpad.

      Om skolchefen upptäcker att verksamheten inte lever upp till vissa författningskrav ska han eller hon försöka åtgärda bristerna, inom ramen för sina befogenheter.

      Om befogenheter inte räcker till för att åtgärda bristerna har skolchefen ansvar för att informera huvudmannen, som ju är ytterst ansvarig. Det kan t. ex. handla om att det inte finns tillräckligt med resurser för att genomföra behövliga åtgärder.

      Till syvende och sist är det alltid huvudmannens ansvar att utbildningen inom skolväsendet verkligen genomförs enligt gällande regelverk.

      Länkar:

      Proposition 2017/18:182 Samling för skolan där man kan läsa mer

      Skolverkets information

      Vem kan vara skolchef?

      Det finns inte några begränsningar eller skrivningar om vem som kan utses som skolchef. Det är upp till huvudmannen att avgöra utifrån det som står i skollagen och propositionen, så det kan helt enkelt se olika ut. Det kommer därför säkert att finnas en hel del rektorer/förskolechefer som är tillika skolchef eller vd tillika skolchef osv, men även styrelseledamöter eller andra som man anser kan axla uppgiften. Det kommer också att finnas de som anställer en skolchef beroende på hur organisationen ser ut och hur ansvaret i övrigt är fördelat inom verksamheten, vilka personer man har som kan åta sig funktionen. 

      Vad gäller om själva benämningen?

      När det gäller själva benämningen anges följande i prop. 2017/18:182 s 41:

      ”…Regeringen anser dock att det inte ska införas en motsvarighet till den reglering som finns för rektorer och för närvarande för förskolechefer i 2 kap. 9 § andra stycket skollagen. Där anges att rektorn och förskolechefen ska benämnas på detta sätt samt att dessa benämningar ska förbehållas den som har en anställning som rektor eller förskolechef. Skälet är att regeringen anser att t.ex. en kommundirektör ska kunna fullgöra funktionen som skolchef, men ändå ha titeln kommundirektör.”

      Förskola på nationella minoritetsspråk

      Regler om rätten till förskola på nationellt minoritetsspråk har förts över till skollagen och delvis stärkts. Det framgår av 8 kap. 12 a § skollagen.

      I vissa fall kan barn ha rätt att få plats på en förskola där hela eller en väsentlig del av utbildningen bedrivs på finska, meänkieli eller samiska. Det gäller om barnets hemkommun ingår i ett förvaltningsområde enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Barnets hemkommun ska i dessa fall erbjuda barnet plats på en sådan förskola, om vårdnadshavarna begär det.

      Det finns ingen rätt att få en förskoleplats på en förskola som bedriver hela eller en väsentlig del av utbildningen på de andra nationella minoritetsspråken.

       

      1 juli 2019


      Nya regler för förskolechefer och rektorer

      Från den 1 juli 2019 ska förskolechefer benämnas rektorer. I och med det måste också alla rektorer som nyanställs i förskolan gå den obligatoriska befattningsutbildningen för rektorer. Rektorn för en förskoleenhet ska börja på den obligatoriska befattningsutbildningen så snart som möjligt efter att anställningen påbörjats. Utbildningen ska ha genomförts inom fem år efter första dagen på sin anställning. Det är en skillnad jämfört med rektorer i grund- och gymnasieskolan som har fyra år på sig att gå klart utbildningen.

      Rektorer som redan är anställda och verksamma som rektorer (förskolechefer) inom förskolan den 1 juli 2019 måste dock inte gå befattningsutbildningen.

      Reviderad läroplan för förskolan

      Regeringen har beslutat om en reviderad läroplan för förskolan, Lpfö 18, som träder i kraft den 1 juli 2019. På Skolverkets webbplats ges en överblick över de största förändringarna.

      Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

      I skollagen införs nya bestämmelser om en garanti för tidiga stödinsatser. Tidiga stödinsatser till elever ska sättas in i förskoleklassen och lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet med garantin är att elever i behov av stöd, tidigt ska få stöd utformat utifrån sina behov. Här kan du läsa mer de nya reglerna hos Skolverket.

      Krav på legitimation i fritidshemmet

      Som vi tidigare informerat om ställs det krav på lärarlegitimation och behörighet för att få undervisa och ansvara för undervisning i fritidshemmet från och med den 1 juli 2019. I dag finns det ett undantag som innebär att lärare som inte har legitimation får undervisa och ha ansvar för undervisningen i fritidshemmet om de har en svensk eller utländsk högskoleutbildning för arbete som fritidspedagog eller motsvarande. Nästa sommar försvinner undantaget. 

      Den som har en äldre examen som bara är avsedd för arbete i fritidshem har kunnat ansöka om lärarlegitimation och behörighet att undervisa i fritidshem från och med den 1 augusti 2018. En äldre examen som bara är avsedd för fritidshemmet kommer att bli behörighetsgivande och kan ligga till grund för legitimation. Det innebär att man inte längre behöver ha en examen med skolform i skolväsendet eller studier i grundskolans ämnen för att kunna få en lärarlegitimation.

      Läs mer på Skolverkets webbplats.

      Mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa

      Från och med höstterminen 2019 får eleverna i grundskolan ytterligare 105 timmar garanterad undervisningstid i matematik. Timmarna ingår i högstadiet i den stadieindelade timplanen. Även i idrott och hälsa ökar den garanterad undervisningstiden genom ytterligare 100 timmar som fördelas mellan mellanstadiet och högstadiet. Undervisningstiden i elevens val minskar samtidigt med 205 timmar. De nya reglerna omfattar elever som börjar årskurs 7 höstterminen 2019. För eleverna i årskurs 8 och 9 gäller den äldre timplanen.

      Läs mer hos Skolverket

      För elever i grundsärskolan som börjar i årskurs 7 ht 2019 ska också ytterligare 105 timmar garanterad undervisningstid i matematik ges. Undervisningstiden i elevens val minskar med 45 timmar och i slöjd med 60 timmar.

      Läs mer hos Skolverket

      Ändringar i introduktionsprogrammen i gymnasieskolan

      Från och med den 1 juli 2019 sker även flera ändringar i skollagen som rör introduktionsprogrammen i gymnasieskolan. Det handlar bl a om planeringen av utbildningen och att preparandutbildningen försvinner. Här finns samlad information hos Skolverket.

      Förändringar i ämnesplaner

      Flera ändringar i gymnasieskolans och gymnasiesärskolans ämnesplaner sker den 1 juli 2019. Läs mer om det hos Skolverket.

      Alla elever ska ha en mentor

      Från och med den 1 juli 2019 ska alla elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ha en mentor som ska följa elevens kunskapsutveckling och studiesituation i dess helhet. Bestämmelsen finns i 15 kap. 19 a § skollagen.

       

      Laglighetsprövning Göteborg

      11 april 2024

      Göteborgs kommun har beslutat om ett resurstillskott till den kommunala skolverksamheten men beslutade samtidigt att inte betala ut kompensation till

      Harvard på gymnasiet

      10 april 2024

      Sjölins Gymnasium inspireras av Harvards metoder: ”Bidrar till förståelse på djupet” Harvard Business School har gjort sig känt för sin

      Årsmöteskonferens – Så kan friskolor bidra i en orolig tid

      09 april 2024

      Flyktingkatastrofen hann nätt och jämnt mattas av innan Covid-19 gjorde entré. Knappt hade pandemin lagt sig, så utbröt krig i

      Skolkommunalrådet ägnar sig åt lagtrots – det är inte okej

      08 april 2024

      Det socialdemokratiska skolkommunalrådet i Göteborg Viktoria Tryggvadottir Rolka tycker inte om skollagen, och hon tycker inte om det fria skolvalet.