08 december 2015

      Ett kommunalt veto mot friskolor gör att den politiska inställningen – och inte kvaliteten – får att styra skolutbudet. Friskolornas riksförbunds undersökning visar att rödgrönt styrda kommuner ville hindra etableringar av fristående grundskolor i 87 procent av fallen då Skolinspektionen gett sitt godkännande 2010-2014.

      Ett kommunalt veto mot friskolor gör att den politiska inställningen – och inte kvaliteten – får att styra skolutbudet. Det gör att familjer som vill kunna välja, men som inte kan flytta eller skjutsa sina barn till en annan kommun, drabbas hårdast.

      – Vi ska värna mångfalden på skolområdet och individens skolval. Det är därför glädjande att regeringen inte längre har riksdagens majoritet med sig bakom det här, säger Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund.

      En granskning gjord av tidningen Dagens Samhälle tidigare i höst visade att 1 av 3 friskolor som Skolinspektionen godkänt åren 2012-2014 inte hade fått starta om kommunerna fått bestämma – lägga in sitt veto – vilket regeringen vill. Granskningen visar också att inställningen till nya friskolor är ideologisk. Rödgrönt styrda kommuner har sagt nej i 8 fall av 10, alliansstyrda i 2 av 10.

      Friskolornas riksförbund har gjort motsvarande undersökning, men för en längre period, 2010 – 2014. Den undersökningen visar att rödgrönt styrda kommuner ville hindra etableringar av fristående grundskolor i 87 procent av fallen då Skolinspektionen gett sitt godkännande.

      – Mönstret håller i sig. Elever och föräldrar vill ha valfrihet, men ett veto i händerna på negativt inställda kommunpolitiker kommer att hindra föräldrar och elever från att välja bästa möjliga skola och den skola som passar hen bäst. Det är därför glädjande att regeringen inte längre har riksdagens majoritet med sig bakom det här, säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

      I och med att skiljelinjen mellan de politiska blocken är så tydlig riskerar det också att öka skillnaderna mellan elevernas valförutsättningar, beroende på i vilken kommun de bor.

      – Kommuner där den politiska majoriteten motsätter sig friskolor kommer att förlora på det när familjer väljer att flytta eller låter barnen gå i skolan i en grannkommun. Men de absolut största förlorarna blir de familjer som inte har möjlighet att flytta eller att skjutsa barnen till en skola längre bort. Det blir en klassfråga, säger Ulla Hamilton.

      För kommentarer:

      Ulla Hamilton, vd

      072-529 27 70

      För upplysningar:

      Magnus Johansson, kommunikatör

      08-762 78 04

      Länkar:

      Ladda ner rapporten här (Pdf, nytt fönster)

      Dagens Samhälles granskning (nytt fönster)

      Debattartikel av Mikaela Valtersson och Ulla Hamilton i Aftonbladet 8 dec 2015 (nytt fönster)

      Remissvar En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas

      22 augusti 2024

      Almega Utbildnings (tidigare Friskolornas riksförbund) yttrande över betänkandet En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas, SOU 2024:23 Almega Utbildning

      Friskolornas riksförbund är nu Almega Utbildning

      22 augusti 2024

      Sedan 1 juli 2024 är Friskolornas riks­förbund Almega Utbildning. Mer information om den nya organisationen kommer på förbundets nya webbplats

      Nya lagar och regler från halvårsskiftet 2024

      19 juni 2024

      I sommar och till hösten börjar några nya lagar och regler att gälla. På Skolverkets webb finns samlad information om

      Utökad kontroll av uppgifter i belastningsregistret

      17 juni 2024

      Friskolornas riksförbunds yttrande över promemorian Utökad kontroll av uppgifter i belastningsregistret U2024/01028 Ladda ned hela remissvaret Remissvar FR_pm Utökad kontroll