Skolverkets statistik över hur elever har fördelat sig på olika gymnasieprogram under läsåret 2013/2014 visar att friskolor hade en procentuellt bättre utveckling på 16 av 25 program på gymnasiet. Samtidigt med fortsatt minskade elevkullar håller trenden att allt färre söker till yrkesprogram i sig. Då fler friskolor erbjuder yrkesprogram minskar därför andelen som läser på friskolor marginellt.
– Det är ett styrkebesked att friskolor trots en ensidig mediebild visar att de fortsätter att vara attraktiva för elever och föräldrar på majoriteten av gymnasiets program, säger Claes Nyberg, vd för Friskolornas riksförbund.
Skolverkets nya statistik isar att fristående gymnasier har procentuellt bättre utveckling av elever på 16 av 25 program. Program där fristående gymnasier har en betydligt bättre utveckling är bland annat International baccalaurate, Humanistiska programmet, Naturvetenskapligt program, Naturbruk och Preparandutbildning. Trots totalt sett vikande elevkullar ökar antalet elever på tio program, med kommunala skolor ökar på tre stycken.
– Inför hösten 2014 ser vi tydligt att trenden pekar uppåt i de regioner där elevkullarna redan växer, som i Malmö där andelen som valt friskolor har ökat. Vi ser framförallt ett ökat intresse för de friskolor som erbjuder teoretiska program, säger Claes Nyberg.
Andelen gymnasieelever vid friskolor minskar marginellt från 26,0 till 25,8 procent, dvs en minskad marknadsandel på 0,2 procentenheter. Framförallt är det några program med inriktning mot specifika yrken som minskar kraftigt, exempelvis Restaurangprogrammet som minskar med 22 procent och Hotell och turism med 13.
Totalt sett minskar andelen som påbörjar yrkesprogram med 0,5 procentenheter. Då friskolor totalt sett i högre grad erbjuder yrkesprogram ger det generellt minskade söktrycket utslag i marknadsandelen. Det största tappet för kommunala gymnasier är på det Humanistiska programmet med 22 procent.
– Det är allvarligt att intresset för yrkesprogrammen fortsätter att vika. Vi riskerar trots flera satsningar och stora behov att stå utan avgörande kompetenser som behövs på arbetsmarknaden inom bara några år. Nu måste alla som verkar i skolan samverka för att bryta trenden, säger Claes Nyberg.