Fakta om friskolor 2024
Friskolornas riksförbunds fakta och statistik om friskolors elever, studieresultat, personal och ekonomi.
Siffror om branSchen
förskolor och skolor är fristående
är den genomsnittliga vinsten före skatt för fristående förskolor och skolor
29%
av eleverna i fristående grundskolor har utländsk bakgrund. I kommunala skolor är det 27%
Vad är en friskola?
En friskola är en skola som drivs av en annan huvudman än kommun, region eller stat. Det kan till exempel vara en stiftelse, ett företag, en förening, en privatperson, ett kooperativ eller ett trossamfund. En friskola verkar inom ramen för Skollagen (2010:800) och grund- och gymnasieskolor står under Skolinspektionens tillsyn. Fristående förskolor står under lägeskommunens tillsyn. En mer korrekt benämning på friskola är fristående skola eller skola med enskild huvudman.
FAKTA PER OMRÅDE
Mer friskolefakta
5 MYTER
OM FRISKOLOR
”Friskolor tar ut stora vinster som annars hade kunnat gå till undervisningen och elever”
Nej, genomsnittet för alla friskolor sammantaget är ett överskott på ca 2.5 procent efter skatt. Det mesta går till att friskolorna återinvesterar i verksamheten och till att betala skatt. Så lite som 0,2 procent lämnar verksamheten och går till ägarna. I praktiken tjänar kommuner och samhället på detta eftersom konkurrensen gör de kommunala verksamheterna effektivare. Alternativet, att inte ha friskolor som aktiebolag, hade varit både dyrare och inneburit färre alternativ för elever.
”Tanken med friskolor har försvunnit eftersom det blivit mest homogena koncerner”
De allra flesta friskoleverksamheter, nio av tio, har bara en eller två skolor. Det finns flera hundra sådana små verksamheter runt om i landet. De större friskolekoncernerna erbjuder samtidigt också något viktigt eftersom de hittat ett koncept som uppenbarligen föräldrar och elever väljer om och om igen. Dessutom är det stor skillnad när det gäller inriktningen även bland de större friskolehuvudmännen. Friskolereformen har definitivt medfört en ökad mångfald jämfört med om det bara hade funnits kommunala skolor.
”Friskolor tar bara russinen ur kakan och lämnar ‘svårare elever’ till kommunala skolorna”
Friskolor väljer inga elever, utan det är alltid elever och föräldrar som väljer skolan. Det finns också många friskolor som inriktat sig på elever med särskilt krävande förutsättningar såsom resursskolor som vänder sig till elever med särskilda behov och friskolor i utsatta områden. Friskolor har en större andel elever med utländsk bakgrund än vad kommunala skolor har. I genomsnitt har friskolor något högre andel elever vars föräldrar är högutbildade, den skillnaden minskar dock i takt med att andelen friskolelever ökar varje år.
”Det är friskolorna som orsakat den svenska skolans tapp i skolresultat de senaste årtiondena”
Nej, det finns inget belägg för det sambandet. Snarare tvärtom. Resultaten började sjunka redan innan friskolereformen. Friskolorna var dessutom länge, trots reformen, en marginell del av skolsverige. Vid millennieskiftet gick bara 4,1% av grundskoleleverna i en friskola. Däremot finns det andra förändringar som ofta framhålls som viktiga för perioden som till exempel en markant ökad migration, förändrad lärarutbildning, en annan syn på relationen mellan lärare och elev, kommunaliseringen m.m. Forskaren Gariel Heller Sahlgren har visat att friskolor snarare lyft svenska skolresultat i den internationella jämförelsen PISA. Läs mer i denna forskningssammanställning.
”Friskolor använder betygsinflation för att locka elever”
Betygsinflation är ett problem i svensk skola. Men det finns inget samband för just friskolor, varken i Skolinspektionens eller Skolverkets genomgång. Skillnaden i betygssättning mellan kommunala och fristående skolor kan endast förklara en mycket liten del, omkring 1,5 procent, av de totala skillnaderna i betygssättning mellan skolor. Även kommunala skolor har stor spridning i sin betygssättning. Istället för att försöka peka ut en typ av skolor är det viktigare att komma åt betygsinflation genom digitala prov, bättre lärarutbildning och mer samrättning.