Nöjdhet i friskolor

Skolinspektionen genomför varje termin Skolenkäten med vårdnadshavare till elever i grundskolan, elever i årskurs 5 och 9, i årskurs 2 i gymnasiet samt pedagogisk personal i ett antal fristående och kommunala skolor. Resultaten används b.la. i Skolinspektionens riskbedömning som del av underlaget för att bedöma vilka skolor som bör prioriteras i tillsynen.

Vårterminen 2020 genomfördes årskurs 9:s enkät på 97 friskolor av 2 939 elever och 267 kommunala skolor med 16 483 elever. Skolenkäten genomförs från och med 2021 endast en gång per år.

Enkäten består av ett stort antal frågor. I Skolverkets databas redovisas sex av dem i ett sammandrag för elever och vårdnadshavare, fem för elever i årskurs 5. Medelvärdet på dessa redovisas i diagram 14, 10-gradig skala.

 

/Elever, likt föräldrar, väljer friskolor för att de har ett bra rykte och/eller ett visst pedagogiskt upplägg, medan elever som väljer en kommunal skola ofta gör det för att skolan ligger nära.(52)

 

Nöjdare föräldrar

Föräldrar med barn i friskolor är nöjdare än föräldrar med barn i kommunala skolor på de sex utvalda frågorna. Störst är skillnaden i rekommendationsgrad, +1,2. Även skillnaden i upplevd studiero är stor, +1,0.

Figur 14. Vårdnadshavare åk 1–9, Vårterminen 2020 (Skolverket, 2020).

 

Minst är skillnaden i upplevelsen av hur mycket lärarna hjälper barnet, +0,6.

 

Nöjdare elever i årskurs 9

Eleverna i årskurs 9 i friskolor är nöjdare än eleverna i samma årskurs i kommunala skolor på de sex utvalda frågorna. Störst är skillnaden i rekommendationsgrad, +0,9. Friskoleeleverna känner sig också tryggare, +0,5.

Figur 15. Elever åk 9, Vårterminen 2020 (Skolverket, 2020).

 

Minst är skillnaden i studiero, +0,2 och hjälp i skolarbetet, +0,3.

 

Nöjdare elever även i årskurs 5

Eleverna i årskurs 5 i friskolor är också nöjdare än eleverna i samma årskurs i kommunala skolor på de fem frågor som redovisas av Skolverket. Störst är skillnaden i hur nöjd man är med skolan som helhet, +0,3. Även friskoleeleverna i årskurs 5 känner sig tryggare, +0,2.

Figur 16. Elever åk 5. Vårterminen 2020 (Skolverket, 2020).

 

Skillnaden mellan friskolor och kommunala skolor är dock mindre för eleverna i årskurs 5 än för eleverna i årskurs 9 och de upplever till och med att de får mer hjälp av lärarna i kommunala skolor.

 

Nöjdare elever också i gymnasiet

Friskoleeleverna i årskurs 2 i gymnasiet är också nöjdare än eleverna i årskurs 2 i kommunala skolor på de sex utvalda frågorna. Störst är skillnaden i rekommendationsgrad, +0,6. Även friskoleeleverna i årskurs 2 i gymnasiet känner sig tryggare, +0,4.

Figur 17. Elever åk 2 gymnasiet, Vårterminen 2020 (Skolverket, 2020).

 

Minst är skillnaden i upplevd stimulans, +0,1.

 

Nöjdare grundskollärare

Grundskollärare i friskolor är nöjdare än lärare i kommunala skolor på sex utvalda frågor.(53) Störst är skillnaden i upplevelsen av rektorns kunskap om det dagliga arbetet, +1,5. Även skillnaden i tydlighet kring betyg och bedömning är stor, +0,9.

Figur 18. Pedagogisk personal grundskolan, Vårterminen 2020 (Skolverket, 2020).

 

Minst är skillnaden i upplevelsen av elevernas studiero, +0,3.

 

Nöjdare gymnasielärare

Gymnasielärare i friskolor är nöjdare än lärare i kommunala skolor på samma sex frågor. Störst är skillnaden i upplevelsen av rektorns kunskap om det dagliga arbetet, även på gymnasiet, +1,2. Näst störst är skillnaden i upplevelsen av elevernas trygghet, +1,0.

Figur 19. Pedagogisk personal, gymnasiet, Vårterminen 2020 (Skolverket, 2020).

 

Minst är skillnaden i upplevelsen av möjligheten att hitta utmaningar för eleverna, +0,2.

 

 


(52) Så nöjda är föräldrar och elever med skolan 2016 och 2019 (Svenskt Kvalitetsindex, 2020)
(53) Skolverket har inte gjort ett sammandrag av den pedagogiska personalens svar på Skolenkäten. Fyra av frågorna motsvarar fyra i sammandraget för vårdnadshavare och elever. Frågorna om nöjdhet och vilja att rekommendera ställs inte till lärare. Därför har resultatet på två andra viktiga frågor tagits med – bedömning och rektor.