Gängbrottsligheten har trängt sig in även i skolans värld. Barn i mellanstadieåldern rekryteras som knarksäljare, kurirer och torpeder. Elever är både offer och förövare i gängkrigens allt blodigare uppgörelser. Vad kan skolan göra – där föräldrar, polis och socialtjänst går bet?

Med utgångspunkt i forskning och praktik borrar vi djupare i varför unga hamnar i kriminella nätverk och i hur skolor kan bidra till att göra skillnad.

Vi får inblick i praktiska erfarenheter från USA, Järvafältet, Botkyrka och Danmark. Och några av världens ledande forskare på gängkriminalitet och skolans brottspreventiva roll redogör för forskningsresultaten. En av Sveriges mest berömda poliser berättar om hur han arbetat tillsammans med skolor för att förebygga gängbildningar innan det är för sent.

Medverkande:

Professor Marie Torstensson Levander, från Malmö universitet, är sociolog och kriminolog och har genomfört Sveriges mest omfattande longitudinella studie som följt ungdomar från det att de är tolv och upp i vuxen ålder. Med denna unika forskning i ryggen kan hon berätta vad som får unga att hamna i brott – och därmed också hur skolan kan förhindra deras brottsbanor i tid. Läs en intervju med henne i magasinet Kvartal.

Professor Randi Hjalmarsson, från Göteborgs universitet och tidigare på Yale University i USA, är ekonom och har forskat kring brott och vilka faktorer som kan förebygga kriminalitet, däribland utbildning. Hon publicerade nyligen en rapport för SNS om vilka socialpolitiska redskap samhället kan använda för att bekämpa brott bland unga.

Professor Jesse Bruhn, från Brown University i USA, är en av USA:s främsta forskare på kriminella gäng. Han har också forskat mycket om skolfrågor och har själv en bakgrund som lärare på highschool i ett utsatt område. Bruhn har publicerat en berömd studie om gängens geografi i Chicago och jobbar just nu med ett omfattande forskningsprojekt om skolans roll i att mota gängen i grind.

Martin Marmgren är polis. Marmgren har tidigare, som gruppchef för lokalpolisområde Järva, samverkat med skolor och socialtjänst i det brottsutsatta området i Stockholm för att nå ungdomar i riskgruppen innan det är för sent – och förhindra att de sugs upp av gängen. ”Han var oerhört betydelsefull för oss i skolorna med det förebyggande arbetet. Vi hade knarkhandel, våldsamma incidenter i närheten och personal var oroliga. Han var avgörande för att vi fick en tryggare skolmiljö”, säger Happy Hilmarsdottir Arenvall, som då var grundskolechef för de 13 kommunala skolorna i Järva, till DN.

Maria Nordheden Gard är rektor på Freinetskolan Kastanjen i Botkyrka. En av hennes elever var tolvåriga Adriana som mördades sommaren 2020 när hon rastade hunden vid en McDonalds i närheten av en bensinmack i Botkyrka. På Kastanjen jobbar man aktivt och strukturerat med åtgärdsplaner för utagerande elever och försöker fånga in dem innan det gått för långt. ”Adrianas död påverkar oss fortfarande mycket. Den klass som hon skulle börja i när hon dödades gick ut skolan i våras”, säger Maria Nordheden Gard i en intervju i DN.

Seminariet hålls delvis på engelska.

Se årsmöteskonferensen – Så kan friskolor bidra i en orolig tid

09 april 2024

Flyktingkatastrofen hann nätt och jämnt mattas av innan Covid-19 gjorde entré. Knappt hade pandemin lagt sig, så utbröt krig i

Professor Randi Hjalmarsson: Så kan utbildning bidra i kampen mot brott

08 december 2023

Hur ska samhället mota gängbrottsligheten i grind? Och vad är skolans roll? Den 7 december bjöd Friskolornas riksförbund in till

Martin Marmgren: Så samverkar polisen med skolor

08 december 2023

Gängbrottsligheten har trängt in i skolkorridorer runt om i landet. Hur ska lärare och skolledningar hantera det? Den 7 december

Rektor Maria Nordheden Gard: Så minns vi Adriana, 12, på vår skola

07 december 2023

Hur påverkar det en skola när en elev blir ihjälskjuten? 2020 föll Adriana, 12, offer för gängvåldet när hon var