Friskolornas historiska utveckling

 

  • Sedan friskolereformen 1992 har både antalet och andelen elever i friskolor stadigt ökat
  • Idag går 15 % av grundskoleleverna i friskolor
  • Idag finns elever i fristående verksamheter i alla landets kommuner

Andelen elever i fristående grundskolor och gymnasieskolor sedan friskolereformen beslutades i juni 1992.

Läsåret 1992/93 var det bara 1,0 procent av grundskoleleverna och 1,7 procent av gymnasie-eleverna som gick i en fristående skola. Läsåret 2001/02 hade andelen ökat till 4,8 procent i grundskolan och 6,1 procent i gymnasieskolan. Läsåret 2018/19 var andelen drygt 15 procent i fristående grundskolor och knappt 27 procent i fristående gymnasieskolor.

 

Källa Skolverket

Utveckling av antalet skoleenheter sedan juni 1992

Läsåret 2018/19 finns det totalt 4 834 skolenheter, varav 822 av dessa har enskild huvudman. Internationella skolenheter kan ha en enskild huvudman eller kommunal huvudman, men redovisas sedan hösten 2016 i en egen kategori. Det finns 17 internationella skolenheter.

Källa Skolverket

 

Statistik över skolor påverkades av att begreppet skolenhet

infördes i skollagen 2011. Varje skolenhet ska ledas av en rektor och det ska vara tydligt vem som har ansvar för ledningen och samordningen av det pedagogiska arbetet på skolenheten. En del skolor har delats upp på flera skolenheter och andra har omorganiserats med anledning av förändringen. Övergången från skolor till skolenheter i statistiken innebar en tydlig ökning av antalet kommunala enheter läsåret 2012/13 jämfört med tidigare läsår.

Källa: Skolverket

 

Var finns friskolorna?

När friskolereformen infördes så fanns friskolorna primärt i storstadsområdena. Idag finns det fristående grundskolor förutom i ett tiotal kommuner och fristående gymnasieskolor i 99 kommuner.  Alla kommuner har någon elev som går i en fristående verksamhet, antingen i den egna eller någon annan kommun.

Många familjer är beredda att låta barnen resa över kommungränser för att få en plats i en fristående skola. Internationella Engelska Skolan har t.ex elever från ca 155 kommuner men de bedriver för närvarande skolverksamhet i knappt 30 kommuner.

 

Hur ser inriktningarna ut bland fristående grundskolor?

Inom fristående skolor delas statistiken upp i tre olika inriktningar. De flesta av de 865 friskolorna har en allmän inriktning. Konfessionell inriktning har angetts av s66 skolor och 41 skolor har angett inriktning mot waldorfpedagogik. En lagändring som trädde ikraft den 1 januari 2016 innebar att riksinternatskolornas särställning upphörde. De skolenheterna redovisas därför fortsättningsvis under de andra inriktningarna för fristående skolor. Att en stor del av friskolorna återfinns under rubriken ”allmän inriktning” ska inte tas som intäkt för att alla dessa skolor är lika. De skiljer sig betydligt åt genom att ha olika pedagogiska inriktningar och olika profiler.

 

Hur stora/små är de fristående grundskolorna?

Av friskoleeleverna går 9,3 procent i skolor som har 99 eller färre elever. Motsvarande siffra för de kommunala skolorna är 5,8 procent.

67 procent av friskoleeleverna går i skolor som har 100-499 elever. Motsvarande siffra för kommunala skolor är 78,1 procent.

Andelen elever som går i skolor som har fler än 800 elever är 7,9 procent av eleverna i friskolor fördelat på 13 skolor och på den kommunala sidan handlar det om 3,6 procent av eleverna fördelat på 35 skolor.