Friskolornas historiska utveckling

 

Andelen elever i fristående grundskolor och gymnasieskolor sedan friskolereformen beslutades i juni 1992.

Läsåret 1992/93 var det bara 1,0 procent av grundskoleleverna och 1,7 procent av gymnasie-eleverna som gick i en fristående skola. Läsåret 2001/02 hade andelen ökat till 4,8 procent i grundskolan och 6,1 procent i gymnasieskolan. Läsåret 2017/18 var andelen drygt 14 procent i fristående grundskolor och 27 procent i fristående gymnasieskolor.

a1.png

a2.png

Källa Skolverket

Utveckling av antalet grundskoleenheter sedan juni 1992

Läsåret 2017/18 finns det totalt 4 832 skolenheter, varav 820 av dessa har enskild huvudman. Tidigare inkluderades internationella skolor i kategorin fristående skolor, men från och med läsåret 2017/18 redovisas de separat. Internationella skolenheter kan ha en enskild huvudman eller kommunal huvudman. Det finns 16 internationella skolenheter med nästan 5 000 elever. I diagram 1 visas utvecklingen av det totala antalet skolenheter och antalet fristående skolenheter över tid. Vad menas med skolenhet? Statistik över skolor påverkades av att begreppet skolenhet infördes i skollagen 2011. Varje skolenhet ska ledas av en rektor och det ska vara tydligt vem som har ansvar för ledningen och samordningen av det pedagogiska arbetet på skolenheten. En del skolor har delats upp på flera skolenheter och andra har omorganiserats med anledning av förändringen. Övergången från skolor till skolenheter i statistiken innebar en tydlig ökning av antalet kommunala enheter läsåret 2012/13 jämfört med tidigare läsår.

a3.png

Hur har antalet gymnasieskoleenheter utvecklats sedan juni 1992?

Läsåret 2017/18 finns det totalt 1316 gymnasieskolenheter. 871 av dessa har kommunal huvudman, 12 landstingskommunal huvudman och 433 enskild huvudman.

Av gymnasieskolans 347 863 elever så har 255 672 av dessa en kommunal eller landstings-kommunal huvudman. Antal elever med enskild huvudman är 92 191, 27 procent av alla elever i gymnasieskolan.

Av de skolenheter som har kommunal huvudman finns det 41 skolenheter som enbart har introduktionsprogram.

Det finns kommunala gymnasieskolor i 254 kommuner, läsåret 2017/18 och fristående gymnasieskolor i 99 skolkommuner. Av dessa elever är det 27,6 procent som är bosatta i en annan kommun än den som den kommunala gymnasieskolan är lokaliserad i. Motsvarande siffror för de fristående gymnasieskolorna är 45,3 procent.

Källa: Skolverket

 

Var finns friskolorna?

När friskolereformen infördes så fanns friskolorna primärt i storstadsområdena. Idag finns det fristående grundskolor i 185 kommuner och fristående gymnasieskolor i 99 kommuner. Läsåret 2017/18 är det 15 kommuner som ej har barn som går i fristående grundskola. Alla kommuner har elever som går i en fristående gymnasieskola läsåret 2017/18.

Många familjer är beredda att låta barnen resa över kommungränser för att få en plats i en fristående skola. Internationella Engelska Skolan har t.ex elever från ca 155 kommuner men de bedriver för närvarande skolverksamhet i 25 kommuner.

Friskolornas kommunkarta visar var fristående verksamheter på skolområdet är lokaliserade, hur stor andel av eleverna som går i friskola och hur många som jobbar i friskola.

 

Hur ser inriktningarna ut bland fristående grundskolor?

Inom fristående skolor delas statistiken upp i tre olika inriktningar. De flesta av eleverna i fristående skolor, 86 procent, går i skolenheter med allmän inriktning. Knappt 8 procent av eleverna går i skolenheter med konfessionell inriktning och knappt 5 procent i skolenheter med inriktning mot waldorfpedagogik. En lagändring som trädde ikraft den 1 januari 2016 innebar att riksinternatskolornas särställning upphörde. De skolenheterna redovisas därför fortsättningsvis under de andra inriktningarna för fristående skolor. Att en stor del återfinns under rubriken ”allmän inriktning” ska inte tas som intäkt för att alla dessa skolor är lika. De skiljer sig betydligt åt genom att ha olika pedagogiska inriktningar och olika profiler.

 

Hur stora/små är det fristående grundskolorna?

a4.png

a5.png

Detta visar att 9,3 procent av friskoleeleverna går i skolor som har 99 eller färre elever. Motsvarande siffra för de kommunala skolorna är 5,8 procent.

67 procent av friskoleeleverna går i skolor som har 100-499 elever. Motsvarande siffra för kommunala skolor är 78,1 procent.

Tittar vi på andelen elever som går i skolor som har fler än 800 elever så är det 7,9 procent av eleverna i friskolor som går på 13 skolor och på den kommunala sidan handlar det om 3,6 procent av eleverna som går på 35 skolor.

 

Hur ser verksamhetsformerna ut bland friskolorna?

a6.png

 

Bakgrundsfaktorer

Det finns en omfattande debatt om skolvalet som handlar om att det framförallt är högutbildades barn som går i fristående skolor. Vi har gjort en samm­anställning av hur det ser ut under de senaste 20 åren. Den starkaste förklaringsvariabeln i Skolverkets sk SALSA-mått är elevernas föräldrars genomsnittliga utbildningsnivå på skolan. En hög genomsnittlig utbildningsnivå hos föräldrar ger högre modellberäknat förväntat medelbetyget på skolan. Övriga förklaringsvariabler är andel pojkar och andel nyinvandrade elever eller elever med okänd bakgrund där respektive hög andel ger lägre förväntade medelbetyg på skolan.

 

Föräldrarnas utbildningsnivå

För eleverna finns uppgifter om föräldrarnas högsta utbildningsnivå. Dessa är indelade i tre nivåer som har poängsatts av Skolverket så här

• genomgången folkskola/grundskola (1 poäng)

• genomgången gymnasial utbildning (2 poäng)

• eftergymnasial utbildning (3 poäng)

Om det finns uppgift om båda föräldrars utbildningsnivå är det genomsnittlig utbildningsnivå som används för eleven. Annars är det den ena förälders utbildningsnivå som används. För varje skolenhet beräknas en genomsnittlig utbildningsnivå.

 

Utländsk bakgrund

Andel elever som har blivit folkbokförda i Sverige för första gången under de fyra senaste åren. Nyinvandrade elever infördes i SALSA 2013. Tidigare var det två uppgifter som utgjorde utländsk bakgrund i SALSA, andel elever som är födda utomlands respektive andel elever som har utlandsfödda föräldrar. I SALSA 2015 inkluderades även elever med okänd bakgrund i denna grupp.

 

Fördelning pojkar och flickor

En faktor som också anses vara avgörande för förutsättningarna för en skola är fördelningen pojkar/flickor.

 

Skiftade bakgrundsfaktorer i kommunala och fristående skolor

De bakgrundsfaktorer som Skolverkets SALSA-mått tar i beaktande är föräldrars utbildningsbakgrund, antal nyanlända och könsfördelningen bland eleverna på skolan. Vid en jämförelse mellan kommunala skolor och friskolor kan det konstateras att bakgrundsfaktorerna skiftar. Vi vet från Skolverkets statistik att friskolor i genomsnitt har en högre andel elever med utländsk bakgrund än kommunala skolor, men att de har en lägre andel nyanlända mot bakgrund av att friskolornas lagstyrda kösystem premierar familjer som bott länge i Sverige och inte flyttat. Denna ordning har ändrats via en förändring av lagen, på initiativ av Friskolornas riks­förbund, som ger friskolor möjlighet att anta nyanlända genom en särskild kvot. Dock infördes lagen efter den stora vågen av nyanlända under 2015 och 2016. Många kommuner har valt att placera de nyanlända eleverna i de egna skolorna och kommunikationen om att det är möjligt att välja skola är bristande i många kommuner. I de kommuner som det finns en väl etablerad samverkan mellan kommunen och de fristående skolorna har också friskolorna haft större möjligheter att bidra genom att ta emot nyanlända elever.

Nedan anges de genomsnittliga utbildningsbakgrunden för grundskole-elever i kommunala respektive fristående skolor och hur skillnaden har utvecklats under de senaste 20 åren. Siffran i parentes anger andelen friskoleelever. Det visar att skillnaden har näst intill halverats under dessa år.

7a.png

7b.png

Källa : Skolverket samt egna beräkningar