Regeringens utredare vill öka antalet platser på vissa gymnasieprogram inom bristyrken genom att myndigheter ska styra mer och elevers intresse ska få mindre vikt. På så sätt hoppas man få fler att gå utbildningar inom yrken som elever inte självmant väljer i tillräckligt stor utsträckning idag.
Vi menar att förhoppningen att fler skulle vilja läsa till bristyrken för att fler utbildningsplatser skapas är feltänkt. Det föreslagna system blir dessutom dubbelt fel för elever eftersom den byråkratiska modellen för att bestämma hur många platser som ska vara hos vilken gymnasieskola riskerar att slå ut fristående alternativ och på så sätt ge färre alternativ att välja på. Genom konserverade ramar och tilldelning av platser kommer inte nya fristående alternativ, såsom branschnära samarbeten, kunna slå sig in. Därtill kommer en treårig planeringshorisont göra det svårt att motivera stora investeringar i dyra utbildningar.
För att åtgärda att vissa yrken inte är eftertraktade hos ungdomar anser vi att det är branschen själv som i första hand måste arbeta med att bli mer attraktiv. Att dimensionera gymnasieprogrammen så att elever tvingas in i utbildningar de inte vill gå på riskerar bara att öka antalet avhopp.
Utredaren föreslår ett omfattande system som här sammanfattas.
En prognos ska styra. Skolverket ska analysera behovet av utbildning och ta fram regionala planeringsunderlag om behovet av gymnasial utbildning baserat på SCB:s statistik arbetsmarknadsbedömning, elevunderlag, mm. och utifrån den en preliminär ram för antalet utbildningsplatser.
Platser fördelas av Skolverket. Efter att kommuner och friskolor beretts möjlighet att lämna synpunkter ska Skolverket besluta om regionala ramar för utbildningsutbudet. Dessa ramar ska gälla för både kommunala och fristående skolor.
Skolinspektionen bestämmer hur mycket fristående alternativ som får finnas. När Skolverket beslutat om de regionala ramarna ska Skolinspektionen besluta om hur många platser respektive friskola som mest får erbjuda/program. Friskolorna har då fått skicka in ansökningar om tillstånd för anordnande av skola eller utvidgat tillstånd. Beslutet ska fattas med hänsyn till samtliga huvudmän i respektive region och platserna ska som utgångspunkt fördelas proportionellt mellan de olika aktörerna. För fristående gymnasier som ansöker om godkännande kan den nya regleringen innebära att det blir svårare att få tillstånd om det redan finns en överkapacitet inom det utbildningsområde som ansökan avser.
Skolinspektionen ska bedöma kvalitet. Myndigheten ska kunna godkänna en fristående gymnaiseanordnare även om det den befintliga kapaciteten är tillräcklig. Godkännande får beviljas om den sökta utbildningen bedöms kunna bidra med utbildning av bättre kvalitet än den som befintliga skolor med kommunala eller enskilda huvudmän bedriver.
Omprövning vart tredje år. Tilldelningen av platser sker med treårsperspektiv, med vissa möjligheter för skolmyndigheten att justera under tidsperioden.
Ett kompensatoriskt schablonbelopp införs. Hur mycket pengar en skola får för en elev ska i större utsträckning än idag bero på vad eleven hade för meritvärde ifrån grundskolan. För lågpresterande elever är tillskottet 5.000 kr/elev och år och för högpresterande elever är det ett avdrag. Var meritgränserna går för avdrag och tillskott beslutas årligen av Skolverket.