- Ledarskap, organisation och lärarens kompetens är helt avgörande för skolans kvalitet – inte lärartäthet i sig
- Flera faktorer såsom geografisk spridning, ålder på eleverna och socioekonomisk sammansättning gör det svårt att jämföra lärartäthet och lärarlöner mellan kommunala och fristående skolor
- Sena kommunala skolpengsbeslut försvårar friskolors möjligheter att konkurrera med lön
- Friskolor är ledande inom att erbjuda en bra arbetsmiljö och bidrar me alternativa arbetsgivare för lärare
Lärartäthet och kvalitet
Friskolorna har generellt sett bättre kunskapsresultat, nöjdare föräldrar och medarbetare, och fler som blir behöriga till vidare studier. Trots det hävdas ibland att friskolor har en i genomsnitt lägre lärartäthet. Hur går det ihop? Det beror dels på att jämförelser ofta är missvisande men också att organisation, ledarskap och lärarens kompetens är långt viktigare för en skolas kvalitet än själva lärartätheten. Ibland framställs låg lärartäthet som ett tecken på dålig kvalitet, men många gånger är det tecken på motsatsen. Sverige har exempelvis internationellt sett en hög lärartäthet men har trots det långt ifrån bäst skolresultat. Skolor som fungerar väl kommer inte behöva lika många lärare och kommer antagligen ha möjlighet att attrahera de mest kompetenta lärarna.
Kommuner borde ta efter friskolor
Kunskapsskolan är ett exempel som gör det som många andra skolor borde bli bättre på men som just därför har låg lärartäthet. Genom bl. a central lektionsplanering kan mer av arbetstiden för lärarna läggas på undervisning. Ett annat sådant exempel är Internationella Engelska Skolan som fokuserar på studiedisciplin och arbetsro. I en väl organiserad skola med väl fungerande ledarskap är det möjligt att ha större klasstorlekar och på så sätt driva verksamheten mer effektivt. Med tanke på ett ökande antal unga och en akut lärarbrist är detta exempel på just det som behövs mer av i svensk skola.
Det går också att vända på det. Skulle kommunala skolor anamma mer av dessa metoder så skulle kommunala skolor också behöva färre lärare och på sätt få en lägre kostnad för sin skola. Det är ju precis så skolpengssystemet egentligen är tänkt att fungera, genom att konkurrera kommer skolor hela tiden behöva förbättra sig och använda skattemedel mer effektivt.
Flera faktorer försvårar jämförelse
De flesta jämförelser mellan kommunala skolor och friskolor vad gäller lärartäthet är missvisande eftersom bakomliggande strukturer skiljer sig åt på flera punkter. Ett sådant exempel som blir en mycket avgörande faktor för en skolhuvudmans lärartäthet är hur väl skolan lyckas fylla sina klasser. Halvfulla klasser höjer lärartätheten avsevärt utan att för den skull vara eftersträvansvärt. Exempelvis har kommuner som behöver täcka stora geografiska ytor med många små och relativt dyra skolor ofta hög lärartäthet men inte nödvändigtvis bättre studieresultat. Det gör det vanskligt att jämföra kommunala skolor och friskolor rakt av på nationell nivå eftersom friskolor i större uträckning återfinns i större städer.
Stadieindelningen är en annan viktig aspekt. Det är vanligt att lärartätheten är högre i yngre åldrar och även att skolpengssystemet är utformat så. Jämför man exempelvis en skola som erbjuder års 4-9 och en annan skola som har års 1-6 så blir det missvisande. Nationellt sett har friskolor högre andel av sina elever i högre årskurser och kommunala skolor har högre andel elever i yngre årskurser.
Slutligen spelar också den socioekonomiska bakgrunden hos eleverna ofta en roll. Kommunerna får nämligen vikta skolpengen efter elevernas bakgrund. Eftersom friskolor i genomsnitt har elever från socioekonomiskt starkare hem så får de också mindre pengar vilket i sin tur ger färre lärare. Friskolor får idag i genomsnitt ca 10 procent lägre peng per elev än kommunala skolor enligt Skolverkets statistik.
Lärarlöner – två källor
En viktig aspekt av lärares villkor är förstås lönen. I debatten om lärarlöner i kommunala skolor respektive friskolor figurerar ofta två olika källor som beskriver två olika saker.
Statistik från Skolverket om lönekostnad per elev
Statistik över lönekostnad per elev visar att kommunala skolor har högre lönekostnader än friskolor, utslaget per elev. Detta säger dock lite om vad lärare faktiskt tjänar eftersom statistiken inte tar i beaktade hur många elever lärarna i genomsnitt har. Effektivt drivna skolor med fulla klasser får i genomsnitt en låg genomsnittskostnad per elev jämfört med exempelvis en landsbygdsskola där kanske endast halva klassen är fylld. En annan sida av samma mynt är att friskolor i genomsnitt har något högre antal elever per lärare. Statistiken beaktar inte heller åldersstrukturen hos lärarna. Friskolors lärare är i genomsnitt yngre och tjänar därför mindre.
Fackens lönestatistik
Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet presenterar återkommande statistik över medlemmars löner och gör då ofta en poäng av att lärare i friskolor tjänar mindre än lärare i kommunala skolor. Bilden är dock inte så entydig som det kan verka. Friskolornas riksförbunds genomgång av SCB:s lönestatistik för några år sedan visar exempelvis att friskolor betalar yngre grundskolelärare bättre medan kommunala skolor betalar äldre grundskolelärare bättre.
Fackförbunden har dessutom fortfarande inte visat hur de gör sina beräkningar när de viktar för ålder.
Sena skolpengsbeslut påverkar lönesättningen
Oavsett lönenivån vet vi att det finns ett antal avgörande faktorer som måste beaktas vid en jämförelse av arbetsvillkoren i friskolor och kommunala skolor. För de flesta friskolehuvudmännen är skolpengen den huvudsakliga intäkten. I Sverige är det, till skillnad från i andra OECD-länder, förbjudet att ta ut terminsavgifter. Friskolehuvudmännen är därmed helt beroende av vilken nivå på skolpengen som kommunen fastställer. I många kommuner kan det dröja en bit in på terminen innan friskolorna får besked om skolpengens nivå. Det innebär att friskolor oftast måste hantera löneförhandlingarna innan kommunen fastställt skolpengen vilken leder till större återhållsamhet.
Mot bakgrund av hur finansieringen av friskolor sker – via skolpengen som fastställs av kommunerna – är det inte rimligt att förvänta sig att friskolor ska vara löneledande. De flesta friskolor är små, drygt 90 procent av alla friskolehuvudmän har bara en eller två skolor. Det innebär att det är tufft för dessa små aktörer att vara löneledande. Dessa små skolor har dessutom inga stordriftsfördelar som en större aktör kan ha. Deras fördel är snarare den lilla organisationen och den delaktighet som den har att erbjuda.
Med det sagt är friskolor även väl medvetna om att skickliga lärare och skolledare är nyckeln till hög kvalitet. Därmed är behovet att erbjuda bra totala villkor en framgångsfaktor. Friskolor får konkurrera genom andra fördelar, såsom arbetsmiljö, medarbetarnas möjlighet att påverka sin arbetssituation mm.
Samtidigt har etableringen av friskolor bidragit till en ökad lönekonkurrens om lärare och skolledare. Det faktum att det finns alternativa arbetsgivare till de kommunala är avgörande. Inte minst i de kommuner som har infört lönehöjningsstopp vid byte mellan kommunala skolor. Vikten av rörlighet på arbetsmarknaden har också Lärarnas riksförbunds ordförande Åsa Fahlén uppmärksammat.
Arbetsmiljön är avgörande
Oavsett löner så är arbetsmiljön minst lika avgörande för lärares villkor. Vi vet från Skolinspektionens enkät att lärare i friskolor i genomsnitt ger sina arbetsgivare högre betyg på alla punkter jämfört med lärare i kommunala skolor. Det är också en naturlig mekanism på arbetsmarknaden generellt att alternativen till den arbetsgivare som har de bästa arbetsvillkoren vad gäller arbetsmiljö kommer behöva konkurrera med lön.
Läs mer:
https://www.friskola.se/opinion/rapporter/sa-tycker-foraldrar-och-larare-om-sin-grundskola