10 november 2015

Den 1 november 2015 lämnade Utredningen för översyn av ersättning till kommuner och landsting för s.k. dold mervärdesskatt sitt slutbetänkande. För friskolor kan förslaget innebära en sänkning av dagens momsschablon. Medlemmar får gärna höra av sig till förbundet med synpunkter på utredningen.

Den 1 november 2015 lämnade Utredningen för översyn av ersättning till kommuner och landsting för s.k. dold mervärdesskatt sitt slutbetänkande, SOU 2015:93.

Utredningen handlar i första hand hur staten kompenserar kommuner och landsting för den moms som man betalar till privata utförare. Det får dock konsekvenser även i nästa led, dvs. hur privata utförare ersätts och det gäller både utbildningsverksamhet och verksamheter inom vård och omsorg. 

Dagens regelverk om mervärdesskatt

Utbildningsverksamhet är inte momspliktig verksamhet, därför är både fristående och kommunala förskolor och skolor undantagen momsplikt enligt skattelagstiftningen. Det innebär att man, till skillnad från vad som gäller för många andra verksamheter, inte kan göra avdrag och få ersättning för den ingående moms som man betalar för inköp av varor och tjänster m.m. All moms som en friskola betalar utgör därför en kostnad i verksamheten.

För kommunerna finns däremot en avdragsrätt och de får därför ersättning för moms som betalas och är relaterad till utbildningsverksamhet. Momsbestämmelser för kommunerna finns i ett särskilt regelverk, det så kallade kommunkontosystemet. Det systemet medför i praktiken att kommunerna får full kompensation för sina momskostnader. För att förhindra en snedvridning av konkurrensen och för att skapa lika ekonomiska villkor finns därför i penglagstiftningen den schabloniserade momskompensationen om 6 procent. I gengäld får kommunen återsöka sex procent inom ramen för kommunkontosystemet.

Utredningens uppdrag och förslaget i korthet  

Utredningens uppdrag var att se över den ersättning som kommuner och landsting m.fl. får för så kallad dold mervärdesskatt vid upphandling av eller bidragsgivning till verksamhet inom utbildning, sjukvård, tandvård, social omsorg och vid hyra av lokaler för vissa boendeformer. Förslag till regeländringar ska syfta till konkurrensneutralitet vid valet mellan att bedriva verksamhet i kommunal eller privat regi. Momskostnadens andel av den totala kostnaden inom olika verksamheter skulle undersökas. Dessutom skulle analys göras av för- och nackdelar med ersättning som grundas på utförares faktiska momskostnad respektive schablonersättning som baseras antingen på kommunernas momskostnader eller på utförarnas momskostnader.

Utredningen har tagit in ekonomiskt underlag från både privata utförare och kommuner och gjort beräkningar på momsandelen. Svarsfrekvensen för de privata verksamheterna var låg, resultatet visade följande; Sjukvård 4,7 %, Tandvård 5,3 %, Omsorg 3,9 % samt Utbildning 5,2 % (varav Förskola 3,8 %, Grundskola 5,8 % och Gymnasieskola 7,3 %).

Utredningen anser att det finns indikationer på att andelen ingående skatt generellt är lägre än nuvarande schablonnivå och att det även finns vissa variationer. Därför bör ersättningen till kommuner för dold moms även fortsättningsvis ske med en schablonersättning och inte genom ersättning för de privata utförarnas faktiska kostnader. Utredningen anser också att schablonersättningens nivåer ska grundas på beräkningarna av kommunernas andel ingående skatt inom de olika verksamhetsområdena (utbildning, sjukvård, tandvård och social omsorg) och alltså inte på de privata utförarnas pga. den låga svarsfrekvensen. Utredningen föreslår slutligen att samma schablonnivå ska gälla för alla verksamheter bland annat pga. av gränsdragningssvårigheter och landar i att en lämplig nivå är 5 procent.  

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017. För friskolor kan förslaget, om det går igenom, medföra en sänkning av dagens momsschablon, det kräver dock förändringar i skollagstiftningen vilket inte specifikt hanteras i denna utredning.

Vad händer nu?

Förbundet kommer att vara remissinstans och lämna synpunkter på utredningens förslag när det går ut på remiss.

Förbundets har även tidigare lämnat synpunkter till EU-kommissionen om behov av förändringar av dagens system eftersom det inte är konkurrensneutralt (länk till Pdf, nytt fönster). Det finns en hel del problem med bland annat höga momskostnader och inlåsningseffekter vid anlitande av externa entreprenörer samt höga hyror/dold moms som utges till fastighetsägare.

Friskolornas riksförbunds principiella uppfattning är i korthet att det måste skapas ett fungerande konkurrensneutralt system så att lika villkor mellan kommunala och fristående verksamheter fullt ut råder. Det kan göras genom att hela utbildningssektorn görs momspliktig med tillämpning av en nollskattetax eller reducerad skattesats. Det skulle medföra att såväl kommunala som fristående skolor får full avdragsrätt för ingående moms. I andra hand förordas att ersättning bör ges med faktisk moms istället för en schablonnivå.

Förbundet kommer förstås även att lämna synpunkter på utredningens förslag och de bakomliggande orsakerna till den gemensamma och för friskolor sänkta schablonnivå.

Medlemmar som vill lämna synpunkter på förslaget kan skicka dessa till info@friskola.se.

Här kan du läsa mer om förslaget:

Länk till slutbetänkandet SOU 2015:93 (nytt fönster)

Olof Granström: Så framtidssäkrar vi skolan

06 maj 2024

Olof Granström, statsvetare och ekonom, som tidigare jobbat nära Hans Rosling på Gapminder, deltog i vår årsmöteskonferens Så kan friskolor

Pär Lager: Så fungerar Ukraina trots kriget

06 maj 2024

Pär Lager vid Försvarshögskolan deltog i vår årsmöteskonferens Så kan friskolor bidra i en orolig tid. Du kan se hela

Niklas Arnberg: Så pandemisäkrar vi skolan

06 maj 2024

Niklas Arnberg, professor i virologi och generalsekreterare för Virus- och pandemifonden, deltog i vår årsmöteskonferens Så kan friskolor bidra i

Torbjörn Kock (S): Så kan vi mäta kvalitet i skolan

06 maj 2024

Torbjörn Kock (S) är ordförande i Barn- och ungdomsnämnden i Nyköping. Där har de utarbetat 17 nyckeltal för att mäta