Konkurrensen inverkan på betygsinflationen liten; en expansion av friskolesektorn på tio procentenheter skulle enligt skattningarna ha lett till en höjning av genomsnittsbetygen på mellan ett och två meritvärdespoäng. Då det maximala meritvärdet uppgår till 320 och medel ligger kring 206 är denna effekt närmast trivial.
Denna rapport undersöker skillnader mellan betyg och resultat på nationella prov, mellan betyg i praktiskt-estetiska ämnen och ämnen med nationella prov samt mellan gymnasie- och grundskolebetyg. Först konstateras att skillnaderna i betygssättning mellan fristående och kommunala skolor i dagsläget är försumbara. Däremot förefaller de fristående gymnasieskolorna ha varit generösa i betygssättningen under åren kring sekelskiften medan de fristående grundskolorna var relativt generösa under 00-talets första hälft. De senaste åren har däremot skillnaderna i betygssättning varit små.
Däremot är det tydligt att den ökade konkurrensen mellan skolorna i viss mån bidragit till den betygsinflation vi sett i Sverige under de senaste 10 till 15 åren. Medan rapporten främst fokuserar på den konkurrens som uppstått i och med friskolornas expansion så tyder resultaten på att även konkurrens mellan kommunala skolor spelar viss roll. Några resultat tyder dessutom på att övergången från ett normbaserat till ett målstyrt betygssystem ledde till att konkurrensens påverkan på betygsinflationen ökade.
Enligt den analys som genomförts är emellertid konkurrensen inverkan på betygsinflationen liten; en expansion av friskolesektorn på tio procentenheter skulle enligt skattningarna ha lett till en höjning av genomsnittsbetygen på mellan ett och två meritvärdespoäng. Då det maximala meritvärdet uppgår till 320 och medel ligger kring 206 är denna effekt närmast trivial.
Ladda ner rapporten här (Pdf, nytt fönster)