Ur rapportens inledning: I den svenska skoldebatten används ofta förekomsten av kamrateffekter som ett argument för att motverka segregerande krafter och värna likvärdigheten i skolan. Antagandet att skolresultaten gynnas av att det finns duktiga elever i klassen som kan dra med sig de andra utgör ett viktigt led i en argumentationskedja som börjar med att skolsegregation är dåligt och slutar i att det fria skolvalet bör begränsas eller avskaffas. Hypotesen är att skolvalet, via skolsegregation och genom kamrateffekter, kan ha en negativ påverkan på hur svenska elever presterar. Hur starka är kamrateffekterna? Finns de samband som hävdas i debatten? Den här rapporten ämnar svara på dessa två frågor, med utgångspunkt i den teoretiska och empiriska litteratur som finns på området.

Ladda ner rapporten här (pdf, nytt fönster)

 

Vesna Prekopic: Så behöver skolan jobba mot brott

20 september 2023

Skolan är den vanligaste brottsplatsen för Sveriges unga. Vad behöver vi göra för att vända utvecklingen? På onsdagsmorgonen den 20

SVT:s friskolekritiska vinkling sprack – men de körde ändå

19 september 2023

På tisdagen publicerade SVT Nyheter Småland ett nyhetsinslag om att Växjös kommunala skolor går back. Boven i dramat? Ja, enligt

Så många svenskar vill behålla skolvalet

11 september 2023

Friskolor ifrågasätts ofta i debatten. Men en opinionsundersökning från Demoskop visar att stödet för det fria skolvalet är överväldigande bland

Skolan som brottsplats – är skolan maktlös?

11 september 2023

Svenska Dagbladets kultursida hade i förra veckan en artikel av Linnea Lindquist om våldet i skolan och maktlösheten man kan