Trots tydlig lagstiftning är det vanligt att kommuner undanhåller medel som elever har rätt att ta med till sin fristående skola. I flera fall handlar det om tusentals kronor per elev och år, med konsekvensen att eleven riskerar att få en sämre utbildning. Det visar en omfattande granskning som Friskolornas riksförbund har gjort.
Trots tydlig lagstiftning är det vanligt att kommuner undanhåller medel som elever har rätt att ta med till sin fristående skola. I flera fall handlar det om tusentals kronor per elev och år, med konsekvensen att eleven riskerar att få en sämre utbildning. Det visar en omfattande granskning som Friskolornas riksförbund har gjort.
– Elever och föräldrar måste kunna ha fullt förtroende för att de får resurser på lika villkor. Det är vad lagen säger och det är varje kommunpolitikers ansvar. Ändå är exemplen många där kommuner på olika sätt undanhåller medel för elever som valt en friskola, säger Claes Nyberg, vd på Friskolornas riksförbud.
För tre år sedan förtydligades skollagen. Syftet var att skapa lika villkor för alla elever, oavsett om de väljer kommunal eller fristående skola. Kommunerna fick klara besked om att skolpengen ska fördelas på lika villkor. Friskolornas riksförbunds granskning visar att kommuner fortfarande gör felaktiga beräkningar av skolpengen, som innebär att elever i fristående verksamheter får mindre resurser.
Elever med stödbehov
Ett särskilt allvarligt exempel är hur lagen urholkats för de elever som har rätt till särskilt stöd. Trots mängder av överklaganden har kommun efter kommun bestämt sig för att inte tilldela tilläggsbelopp för de elever som har störst behov i själva undervisningssituationen.
– Flera skolor berättar att de inte ens söker tilläggsbelopp för särskilt stöd längre eftersom det upplevs som utsiktslöst. Följden blir att valfriheten undermineras och att rätten till utbildning på lika villkor blir tomma ord. I tider av debatt om sjunkande resultat för just dessa elever är det anmärkningsvärt, säger Claes Nyberg.
Ingen insyn i besluten
Ett annat problemområde är bristande transparens.Trots att intentionen med lagen är fullständig öppenhet så är det ofta svårt att förstå hur kommuner har beräknat storleken på skolpengen. Granskningen visar också att många kommuner skriver av underskott i kommunenens egna skolor, utan att kompensera de fristående huvudmännen med samma resurser.
– Vi kan konstatera att mycket återstår när det gäller lika villkor. Nu krävs justeringar på flera punkter. Framför allt måste alla kommuner ha lagens intention för ögonen och inte se lika villkor för eleverna som något förhandlingsbart, säger Claes Nyberg.
Hela rapporten
Friskolornas riksförbund har identifierat sammanlagt sju problemområden med lagstiftningen:
· Budgetavvikelser
· Lokalersättning
· Schabloniserad ersättning för administration
· Schabloniserad ersättning för moms
· Bristande transparens
· Tilläggsbelopp för särskilt stöd
· Tillståndsprocessen
I rapporten beskrivs vart och ett av dessa områden, tillsammans med förslag på lösningar.
Rapporten ”Långt kvar till lika villkor” kan laddas ned här
För kommentarer:
Claes Nyberg, vd, 0703-854 854
För upplysningar:
Fredrika Fredmark, kommunikationschef, 0708-53 07 58