Lärartäthet och lärarnas villkor

 

  • Ledarskap, organisation och lärarens kompetens är helt avgörande för skolans kvalitet men lärartäthet är i sig ingen garanti för kvalitet.
  • Flera faktorer såsom olika geografisk spridning, ålder på eleverna och socioekonomisk sammansättning gör det svårt att jämföra lärartäthet mellan kommunala och fristående skolor.

 

Lärartäthet och kvalitet

Friskolorna har generellt sett bättre kunskapsresultat, nöjdare föräldrar och medarbetare, och fler som blir behöriga till vidare studier. Trots det hävdas ibland att friskolor har en i genomsnitt lägre lärartäthet. Hur går det ihop? Det beror dels på att jämförelser ofta är missvisande men också att organisation, ledarskap och lärarens kompetens är långt viktigare för en skolas kvalitet. Ibland framställs låg lärartäthet som ett tecken på dålig kvalitet, men många gånger är det tecken på motsatsen. Sverige har exempelvis internationellt sett en hög lärartäthet men har trots det långt ifrån bäst skolresultat. Skolor som fungerar väl kommer inte behöva lika många lärare och kommer antagligen ha möjlighet att attrahera de mest kompetenta lärarna.

 

Kommuner borde ta efter friskolor

Kunskapsskolan är ett exempel som gör det som många andra skolor borde bli bättre på men som just därför har låg lärartäthet. Genom bl. a central lektionsplanering kan mer av arbetstiden för lärarna läggas på undervisning. Ett annat sådant exempel är Internationella Engelska Skolan som fokuserar på studiedisciplin och arbetsro. I en väl organiserad skola med väl fungerande ledarskap är det möjligt att ha större klasstorlekar och på så sätt driva verksamheten mer effektivt. Med tanke på ett ökande antal unga och en akut lärarbrist är detta exempel på just det som behövs mer av i svensk skola.

Det går också att vända på det. Skulle kommunala skolor anamma mer av dessa metoder så skulle kommunala skolor också behöva färre lärare och på sätt få en lägre kostnad för sin skola. Det är ju precis så skolpengssystemet egentligen är tänkt att fungera, genom att konkurrera kommer skolor hela tiden behöva förbättra sig och använda skattemedel mer effektivt.

 

Flera faktorer försvårar jämförelse

De flesta jämförelser mellan kommunala skolor och friskolor vad gäller lärartäthet är missvisande eftersom bakomliggande strukturer skiljer sig åt på flera punkter. Ett sådant exempel som blir en mycket avgörande faktor för en skolhuvudmans lärartäthet är hur väl skolan lyckas fylla sina klasser. Halvfulla klasser höjer lärartätheten avsevärt utan att för den skull vara eftersträvansvärt. Exempelvis har kommuner som behöver täcka stora geografiska ytor med många små och relativt dyra skolor ofta hög lärartäthet men inte nödvändigtvis bättre studieresultat. Det gör det vanskligt att jämföra kommunala skolor och friskolor rakt av på nationell nivå eftersom friskolor i större uträckning återfinns i större städer.

Stadieindelningen är en annan viktig aspekt. Det är vanligt att lärartätheten är högre i yngre åldrar och även att skolpengssystemet är utformat så.  Jämför man exempelvis en skola som erbjuder års 4-9 och en annan skola som har års 1-6 så blir det missvisande. Nationellt sett har friskolor högre andel av sina elever i högre årskurser och kommunala skolor har högre andel elever i yngre årskurser.

 

Lärartäthet 2015/16 uppdelat mellan olika skolenheter beroende av kombination av årskurser

5a.png

Källa: Skolverket (årskurs 1 och uppåt på uppdrag av Ordning och reda i välfärden SOU 2016:78)

Slutligen spelar också den socioekonomiska bakgrunden hos eleverna ofta en roll. Kommunerna får nämligen vikta skolpengen efter elevernas bakgrund. Eftersom friskolor i genomsnitt har elever från socioekonomiskt starkare hem så får de också mindre pengar vilket i sin tur ger färre lärare. Friskolor får idag i genomsnitt ca 10 procent lägre peng per elev än kommunala skolor enligt Skolverkets statistik.

Diskussionen om friskolor och lärarlöner

Friskolor är marknadsledande i att ge lärare en god arbetsmiljö. Det visar Skolinspektionens enkät. Från vissa håll hävdas ibland att friskolors löner skulle vara påtagligt lägre än kommunala skolors, detta är däremot mer osäkert. En källa till  påståendet är Skolverkets statistik över lönekostnad per elev. Den säger dock ingenting om lärarnas lönenivåer eftersom deras nyckeltal baseras på antal elever per lärare. En annan källa som brukar åberopas är lärarfackens lönestatistik, men den bygger på ej redovisade viktningar för ålder och geografi. Friskolornas riks­förbunds genomgång av SCB:s lönestatistik uppdelat på ålder visar en mer splittrad bild. Där framgår bl a att yngre lärare har bättre betalt i friskolor än lärare i kommunala skolor. Oavsett lönenivån vet vi att det finns ett antal avgörande faktorer som måste beaktas vid en jämförelse av arbetsvillkoren i friskolor och kommunala skolor. För de flesta friskolehuvudmännen är skolpengen den huvudsakliga intäkten.

 

I Sverige är det, till skillnad från i andra OECD-länder, förbjudet att ta ut terminsavgifter. Friskolehuvudmännen är därmed helt beroende av vilken nivå på skolpengen som kommunen fastställer. I många kommuner kan det dröja en bit in på terminen innan friskolorna får besked om skolpengens nivå. Det innebär att friskolor oftast måste hantera löneförhandlingarna innan kommunen fastställt skolpengen. Skolverket visar dessutom att landets friskolor i genomsnitt har 10 procent lägre ersättning per elev.

Detta är också skälet till att många friskolehuvudmän har valt att inte permanenta karriärlärartjänsternas lönenivå. De vågar helt enkelt inte lita på att pengarna finns där när statsbidragen försvinner.

Mot bakgrund av hur finansieringen av friskolor sker – via skolpengen som fastställs av kommunerna – är det inte rimligt att förvänta sig att friskolor ska vara löneledande. De flesta friskolor är små, 93 procent av alla friskolehuvudmän har bara en eller två skolor och den genomsnittliga skolstorleken är ca 60 elever. Det innebär att det är tufft för dessa små aktörer att vara löneledande. Dessa små skolor har dessutom inga stordriftsfördelar som en större aktör kan ha. Deras fördel är snarare den lika organisationen och den delaktighet som den har att erbjuda.

Med det sagt är friskolor även väl medvetna om att skickliga lärare och skolledare är nyckeln till hög kvalitet. Därmed är behovet att erbjuda bra totala villkor en framgångsfaktor. Friskolor får konkurrera genom andra fördelar, såsom arbetsmiljö, medarbetarnas möjlighet att påverka sin arbetssituation mm. Det är en naturlig mekanism på arbetsmarknaden generellt att alternativen till den arbetsgivare som har de bästa arbetsvillkoren vad gäller arbetsmiljö kommer behöva konkurrera med lön.

Samtidigt har etableringen av friskolor bidragit till en ökad lönekonkurrens om lärare och skolledare. Det faktum att det finns alternativa arbetsgivare till de kommunala är avgörande. Inte minst i de kommuner som har infört lönehöjningsstopp vid byte mellan kommunala skolor. Vikten av rörlighet på arbetsmarknaden har också Lärarnas riks­förbunds ordförande Åsa Fahlén uppmärksammat.

 

Två källor

I debatten om lärarlöner i kommunala skolor respektive friskolor figurerar ofta två olika källor som beskriver två olika saker.

 

Statistik från Skolverket om lönekostnad per elev

Statistik över lönekostnad per elev visar att kommunala skolor har högre lönekostnader än friskolor, utslaget per elev. Detta säger dock lite om vad lärare faktiskt tjänar eftersom statistiken inte tar i beaktade hur många elever lärarna i genomsnitt har. Effektivt drivna skolor med fulla klasser får i genomsnitt en låg genomsnittskostnad per elev jämfört med exempelvis en landsbygdsskola där kanske endast halva klassen är fylld. En annan sida av samma mynt är att friskolor i genomsnitt har något högre antal elever per lärare. Statistiken beaktande inte heller åldersstrukturen hos lärarna. Friskolors lärare är i genomsnitt yngre och tjänar därför mindre.

Läs mer:

https://www.skolverket.se/skol­utveckling/statistik/arkiverade-statistiknyheter/statistik/2017-09-15-kostnader-for-skolan-2016

 

Fackens lönestatistik

Lärarnas riks­förbund och Lärar­förbundet presenterar återkommande statistik över medlemmars löner och gör då ofta en poäng av att lärare i friskolor tjänar mindre än lärare i kommunala skolor. Bilden är dock inte så entydig som det kan verka. Friskolornas riks­förbunds genomgång av SCB:s lönestatistik visar exempelvis att friskolor betalar yngre grundskolelärare bättre medan kommunala skolor betalar äldre grundskolelärare bättre.

Kommunala grundskolor

6a.png

Fristående grundskolor

6b.png

Fack­förbunden har dessutom fortfarande inte visat hur de gör sina beräkningar när de viktar för ålder.

 

Arbetsmiljön är avgörande

Oavsett löner så är arbetsmiljön minst lika avgörande för lärares villkor. Vi vet från Skolinspektionens enkät att lärare i friskolor i genomsnitt ger sina arbetsgivare högre betyg på alla punkter jämfört med lärare i kommunala skolor. Det är också en naturlig mekanism på arbetsmarknaden generellt att alternativen till den arbetsgivare som har de bästa arbetsvillkoren vad gäller arbetsmiljö kommer behöva konkurrera med lön.

Läs mer:

https://www.friskola.se/opinion/rapporter/sa-tycker-foraldrar-och-larare-om-sin-grundskola

 

Friskolor har i genomsnitt 10 % lägre peng per elev

En viktig faktor för friskolors lönesättning är vilken ersättning de får från kommunerna. Friskolor ersätts i genomsnitt med mer än 10 procent mindre per elev jämfört med kommunala skolor. En förklaring är antagligen kommunernas möjlighet till socioekonomisk vikning av skolpengen. Som ofta påpekas har friskolor har i genomsnitt en socioekonomiskt starkare elevgrupp.

Läs mer:

https://www.friskola.se/fakta-om-friskolor/statistik/ekonomi

 

Kommunernas hantering av skolpeng försvårar för friskolor att vara lönedrivande

En för friskolor försvårande faktor för att driva löner uppåt är på det sättet kommuner på många ställen runt om i landet hanterar skolpengen. Lönen sätts ofta innan friskolor får veta vilket löneutrymme de får. Utrymmet är ju beroende av kommunens budget. Att då sätta en för marknaden högre lön än genomsnitt är vanskligt. I många fall driver dessutom kommuner år efter år kommunala skolor med underskott som i efterhand, efter verksamhetsåret, korrigeras och i bästa fall även kompenserar friskolor.

 

Friskolor är viktigt för lönebildningen

Friskolor spelar oavsett aggregerad lönenivå en viktig roll i att kunna lönekonkurrera. Det faktum att det finns alternativa arbetsgivare än den kommunala är viktigt för att konkurrensen om lärarna ska vara reell. Vissa kommuner har infört lönehöjningsstopp vid byte mellan kommunala skolor, då är de fristående alternativen avgörande om inte läraren vill flytta eller börja pendla till en annan kommun.

Läs mer:

http://skolvarlden.se/artiklar/policy-forhindrar-lonehojning