- En tydlig majoritet stödjer det fria skolvalet – få stödjer politiskt styrd tilldelning av skolplatser
- Aktivt skolval ökar rörligheten bland socioekonomiskt svagare grupper utan att politiker styr den enskildes val
- Att höja den svagaste elevens kunskapsnivå är viktigare än vilken elev som går i vilken skola
- Många friskolor ser över sitt kösystem för att födelsedatum ska bli mindre viktigt
Stort stöd för det fria skolvalet
Sedan 1990-talet finns ett fritt skolval i Sverige som genom skolpengen gör det möjligt att välja skola oavsett plånbok. Det är en populär valfrihetsreform. En klar majoritet tycker det är rätt att föräldrar och elever kan välja förskola, grundskola och gymnasieskola. Särskilt stort stöd är det bland föräldrar till barn i skolålder.
Även om det inte är direkt sammankopplat är friskolor nära associerat med det fria skolvalet. Inte minst eftersom vanligtvis kommunala skolor saknar en tydlig profil och oftast tillämpar närhetsprincipen och därför sällan är ett reellt alternativ. Friskolor har däremot ofta en tydlig profil och ett ”först till kvarn”-kösystem.
Skolsegregationen enligt OECD
Med fritt skolval kommer också att människor ibland väljer på sätt som inte är i linje med politiska ambitioner. En sådan kritik mot dagens ordning är att elever med olika socioekonomisk bakgrund inte blandar sig i tillräcklig stor utsträckning, och på så sätt hotas likvärdigheten i svenska skolan. Men vad sällan framkommer är att likvärdighet har en rad möjliga definitioner. Slutsatser om både hur den svenska utvecklingen varit och vad som bör göras beror därför på vilken likvärdighet och segregation vi talar om.
I den ofta refererade analys Skolverket gjort av OECD:s PISA används fem likvärdighetsindikatorer som visar på komplexiteten i begreppet:
(1) Betydelsen av den enskilda elevens egna socioekonomiska bakgrund (familjebakgrund) för dess resultat, uttryckt som effektstorlek.
Betydelsen av socioekonomisk bakgrund ligger för Sveriges del
på OECD-genomsnittet för samtliga 3 indikatorer som mäts (effekt, styrka och resilience). I en rapport från Skolverket från 2018 kan därtill utläsas att det har funnits en försämring i detta mått men att det i mycket liten grad berör elever med svensk bakgrund. Istället tycks det vara ett isolerat problem med hur skolgången för utlandsfödda fungerar. Detta ligger också i linje med tidigare studier av IFAU som visar att familjebakgrundens påverkan legat relativt konstant.
(2) Andelen elever som inte når upp till nivå 2 i PISA-testet i
läsförståelse.
Andelen elever som inte når upp till nivå 2 i
läsförståelse är för Sveriges del lägre än genomsnittet för OECD.
(3) Betydelsen av skolans socioekonomiska sammansättning för en elevs resultat.
Effekten av skolors socioekonomiska sammansättning skiljer sig i Sverige inte från OECD-genomsnittet.
(4) Skillnader mellan skolor i socioekonomisk sammansättning.
Detta mått visar inte på skolresultat utan endast vilka elever som går med vilka elever. Spridningen i skolors socioekonomiska sammansättning (skolsegregationen) är lägre i Sverige än i OECD som helhet.
(5) Den totala variationen (spridningen) i resultat i läsförståelse.
Den totala variationen i resultat i läsförståelse
ligger över OECD-genomsnittet för Sveriges del.
(6) Mellanskolvariation i resultat (som andel av landets totala variation).
Mellanskolvariation i Sverige är lägre än OECD-genomsnittet.
Det kompensatoriska uppdraget viktigare än vilken skola vilken elev går på
Vid sidan av skolsegregationen finns alltså en rad ytterligare mått av likvärdighet. Det mått på segregation som vi menar är viktigast är inte blandningen av elever utan i vilken grad elevens bakgrund påverkar skolresultatet, oavsett skolans sammansättning i övrigt. Detta är ett mått som visar på skolans förmåga att hantera det centrala kompensatoriska uppdraget i skollagen, dvs att den enskilda eleven med sämre förutsättningar hemifrån ska kompenseras för detta i skolan. Ett mått där Sverige stått relativt still över tid och där stor potential till förbättring finns, inte minst för gruppen elever som är födda utomlands.
Vi ser att det är en uppenbar risk för att fokuseringen på elevernas bakgrund tar bort fokus på kunskapsuppdraget och att detta i sin tur medför att skolan har lägre förväntningar på elever från låginkomsttagarfamiljer, föräldrar med utländsk bakgrund mm. Vi skulle välkomna ett större fokus på vart eleverna är på väg, oavsett bakgrund. Stödet till enskilda elever måste utgå ifrån vad de faktiskt behöver, inte från ett förmodat resultat.
Frågar man allmänheten är heller inte förslag om att styra elevers skolplaceringar politiskt mer än i dag särskilt populärt. Vi bad år 2020 opinionsundersökningsinstitutet Demoskop ställa följande frågor till allmänheten:
- Vilka faktorer anser du är viktigast för att förbättra den svenska skolan? (Välj max fyra)
- Det fria skolvalet innebär att det kan finnas fler sökande till en fristående grundskola än antal tillgängliga platser. Vad tycker du om följande principer för att fördela skolplatserna i den situationen?
Svaren visar bland annat att relativt få, 21 procent, anser att blandning av elever efter social bakgrund är en viktig faktor för att förbättra den svenska skolan. Att på något sätt ge vissa elever förtur till skolplatser för att öka den socioekonomiska blandningen anses vara bra av endast 17 procent.
Se hela undersökningen här: Vad allmänheten anser om skolans problem och skolköer
Bostadssegregationen avgörande
Den svenska skolsegregationen är alltså låg, men vad beror den segregation som trots allt finns på? IFAU har i sin forskning visat att boendesegregationen i kombination med närhetsprincipen leder till att boendesegregationen får fullt genomslag i de närbelägna skolorna. IFAU konstaterar att friskolevalet också har påverkat till viss del men att ”Men den ökning i skolsegregation som kan relateras till friskolevalet är dock i genomsnitt relativt begränsad – boendesegregationen har större betydelse för den utveckling vi sett.” Det är alltså var människor bor som är det som förklarar den absoluta huvuddelen av den skolsegregationen vi har, inte skolvalet.
Aktivt skolval för att få fler att göra medvetna val
Sedan friskolereformen infördes, och i takt med att antalet friskolor har vuxit så har gapet när det gäller elevgruppernas bakgrund minskat mellan kommunala skolor och friskolor. Det är dock alltjämt en skillnad och vår bedömning är att det bl a beror på att det är många som inte känner till att det är möjligt att välja skola. Friskolornas riksförbund anser att det ska vara obligatoriskt att välja skola. Därmed kommer information och kunskap om skolvalet alla berörda till del. Redan idag har ett antal kommuner obligatoriskt skolval, så kallat aktivt skolval. Där finns också en ökad rörlighet bland eleverna, dvs de väljer andra skolor än de närmsta.
En nyckel till att göra mer medvetna val är att det finns tillgänglig och tydlig information om bl a. skolors resultat. Ökad information om bl a skolors resultat leder till mer informerade val, vilket bland annat skolvalsforskaren Dany Kessel visat. Tyvärr har många kommuner dålig information om skolvalet, trots att de enligt lag ska informera om detta. Skolverkets sajt väljaskola.se är ett försök till att förbättra informationsunderlaget vid skolvalet men frågan är hur många som känner till att den finns och dessutom är informationsunderlaget långt ifrån fullständigt.
Lokalisering av friskolor i utsatta områden
En annan fråga med segregationspåverkan som friskolehuvudmännen tyvärr har liten möjlighet att påverka är lokaliseringen av en friskola. Om en kommun inte vill se en lokalisering av en friskola, och det krävs en omklassning av en byggnad eller förändring av detaljplan för att etableringen ska vara möjlig, så kan kommunen effektivt stoppa etableringen. Detta har hänt i flera fal, tex Rosengård i Malmö. En ESO-rapport ”När skolan själv får välja” tar upp just dessa aspekter. Med detta sagt så finns det också etableringar i utanförskapsområden. Internationella Engelska Skolan och AcadeMedia har exempelvis många av sina skolor i områden som är lågt klassade utifrån socioekonomisk status. Men det förutsätter som sagt att kommunen inte motarbetar etableringen.
Duktiga elever ska inte vara extralärare
Den fråga som ytterst bör ställas är hur ambitionen av blandning av elever ska vägas i förhållande till andra aspekter som till viss del står i motsats. Eftersom en eftersträvansvärd aspekt av friskolor och fritt skolval är att skolor profilerar sig olika finns det en naturlig tendens att elever med liknande intressen går i samma skola. Det är viktigt att poängtera att detta inte betyder sämre skolresultat. Att sätta elever med olika intressen eller med stor skillnad i ambition eller förmåga är nödvändigtvis inte till studieresultatens fördel. Det riskerar komplicera undervisningen och leda till att ingen riktigt får det den behöver. Det är därför farligt att onyanserat mena att blandning av elever är bra för skolresultaten. Det finns dåligt forskningsstöd för idén om den duktiga eleven som höjer sin grannes resultat. Vi vänder oss emot att ovanifrån styra elevval. Experiment med en ”kamrateffekt” innebär att se duktiga elever som medel och inte som individer.
Lägg ner skolor som inte fungerar
Skolvalet och friskolor får ofta skulden för situationen i kommunala skolor i utsatta områden. Det finns exempel på skolor som förlorat förmågan att få verksamheten att fungera och hamnat i en nedåtgående spiral med allt mer sjunkande elevunderlag där mer aktiva elever och föräldrar lämnar skolan och där kompetenta lärare sällan söker sig. Detta kan ses som en effekt av skolval och skolsegration. Men det kan också ses som en följd av dåligt ledarskap och brist på långsiktig idé innan skolan hamnade i denna situation. Det är nämligen en mycket liten andel av skolor som hamnar i denna situation och det finns många fungerande skolor i dessa områden som visar på motsatsen.
Totalt sett rör sig det om få skolor, nästan uteslutande i storstadsområden, som hamnar i en sådan situation. Att ändra på hela det populära skolvalet för att komma åt detta är feltänkt. I dessa fall bör istället Skolinspektionen vara snabbare än idag med att antingen sätta in kraftfulla insatser eller lägga ner skolan.
Kösystemet ändras på många friskolor
Ett villkor för att få tillstånd att driva friskola är att huvudmannen inte väljer elever utan måste ta emot de som valt skolan. Detta i mån av plats förstås. En ovanlig men extrem effekt av kösystemet på vissa friskolor är att det krävs en väldigt tidig anmälan till kön för att ha en chans att bli antagen. Ibland så tidig att det blir avgörande hur tidigt på året barnet är fött. Allt fler friskolehuvudmän ha rändrat sitt kösystem i syfte att förhindra att bara barn som är födda tidigt på året kan komma i fråga för en plats i skolan.
Ett sätt att öppna upp för fler som finns i kön att få en plats i en populär skola skulle naturligtvis vara att de skolor som har långa köer skulle uppmuntras till att växa så att de kan ta emot fler elever.