• Betygsinflation är ett problem för hela skolan, inte bara för friskolor
  • Betygsinflation är svårt att mäta, ett exempelvis högre betyg än provresultat kan ofta vara befogat om skolan gjort de insatser den ska
  • Genom digitalisering av prov och extern rättning finns stora möjligheter att få mer rättvisa betyg

Betygsinflation – en fråga för alla skolor

Betygsinflation är ett problem för den svenska skolan. Under långa perioder har genomsnittsbetygen ökat för eleverna som helhet utan att för den skull studieresultaten följt med. På aggregerad nivå är inflationen ett faktum men det är svårt att peka på var problemen finns och vilka skolor eller lärare som är orsaken. Det är också omöjligt att veta i vilken grad den inflation som finns är ett medvetet beteende eller beror på okunskap eller dåliga verktyg.  Ett vanligt sätt att få ledtrådar om ev betygsinflation är att titta på skillnaden mellan provresultat och betyg. Detta är dock tyvärr en ytterst begränsad metod. En skola som faktiskt gör sitt jobb kommer ju att höja en elevs resultat efter ett provresultat. Det kan därför lätt leda tanken fel att peka ut en skola som höjt många betyg.

Det hävdas ofta i debatten att friskolor är orsak till betygsinflation. Det exemplifieras sällan med namn på skolor utan det påminner om påståenden likt ”råttan i pizzan”. Den sammanlagda bilden är att bedömning av betyg är ett komplext ämne och där varken skolmyndigheterna eller andra instanser kan peka ut friskolor som grupp som anledning till betygsinflation. Problemet är allmängiltigt för hela skolsektorn. Kunskapskriterierna som grund för betygssättningen har kritiserats hårt. Tolkningen av dessa komplicerade kriterier kan vara en grund för betygssättningens variationer. Dessa kriterier uppdateras nu.

Digitala prov och extern rättning

För att komma till rätta med betygsystemet finns flera vägar framåt. En digitalisering av de nationella proven är just nu under arbete med Skolverket som ansvarig. Det ökar möjligheten till lika bedömning. Likaså finns stora möjligheter att förbättra rättningen genom att använda externa rättare. Det kan exempelvis handla om att lärare på olika skolor byter prov med varandra.

Publicerat i samma ämne

Vd intervjuar Tom Callahan, Futuraskolan

28 maj 2024

Tom Callahan, vd på Futuraskolan, intervjuas av Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, om kunskapsresultat, elevhälsa och Futuraskolans egen Master

Rapport: Presterar friskolors elever sämre på högskolan?

07 maj 2024

En rapport från Skolverket och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i mars 2024 hävdade att elever från fristående gymnasieskolor klarar sig sämre under

Olof Granström: Så framtidssäkrar vi skolan

06 maj 2024

Olof Granström, statsvetare och ekonom, som tidigare jobbat nära Hans Rosling på Gapminder, deltog i vår årsmöteskonferens Så kan friskolor

Pär Lager: Så fungerar Ukraina trots kriget

06 maj 2024

Pär Lager vid Försvarshögskolan deltog i vår årsmöteskonferens Så kan friskolor bidra i en orolig tid. Du kan se hela

Niklas Arnberg: Så pandemisäkrar vi skolan

06 maj 2024

Niklas Arnberg, professor i virologi och generalsekreterare för Virus- och pandemifonden, deltog i vår årsmöteskonferens Så kan friskolor bidra i

Torbjörn Kock (S): Så kan vi mäta kvalitet i skolan

06 maj 2024

Torbjörn Kock (S) är ordförande i Barn- och ungdomsnämnden i Nyköping. Där har de utarbetat 17 nyckeltal för att mäta
Visa fler