Betygsättning

Betygsinflation – en fråga för alla skolor

Betygsinflation är ett problem för den svenska skolan. Under långa perioder har genomsnittsbetygen ökat för eleverna som helhet utan att för den skull studieresultaten följt med. På aggregerad nivå är inflationen ett faktum men det är svårt att peka på var problemen finns och vilka skolor eller lärare som är orsaken. Det är också omöjligt att veta i vilken grad den inflation som finns är ett medvetet beteende eller beror på okunskap eller dåliga verktyg.  Ett vanligt sätt att få ledtrådar om ev betygsinflation är att titta på skillnaden mellan provresultat och betyg. Detta är dock tyvärr en ytterst begränsad metod. En skola som faktiskt gör sitt jobb kommer ju att höja en elevs resultat efter ett provresultat. Det kan därför lätt leda tanken fel att peka ut en skola som höjt många betyg.

Det hävdas ofta i debatten att friskolor är orsak till betygsinflation. Det exemplifieras sällan med namn på skolor utan det påminner om påståenden likt ”råttan i pizzan”. Den sammanlagda bilden är att bedömning av betyg är ett komplext ämne och där varken skolmyndigheterna eller andra instanser kan peka ut friskolor som grupp som anledning till betygsinflation. Problemet är allmängiltigt för hela skolsektorn. Kunskapskriterierna som grund för betygssättningen har kritiserats hårt. Tolkningen av dessa komplicerade kriterier kan vara en grund för betygssättningens variationer. Dessa kriterier uppdateras nu.

Digitala prov och extern rättning

För att komma till rätta med betygsystemet finns flera vägar framåt. En digitalisering av de nationella proven är just nu under arbete med Skolverket som ansvarig. Det ökar möjligheten till lika bedömning. Likaså finns stora möjligheter att förbättra rättningen genom att använda externa rättare. Det kan exempelvis handla om att lärare på olika skolor byter prov med varandra.