Likvärdighetsutredningen innehåller omfattande förslag till förändringar. Här är en sammanfattning av de delar som påverkar elever och vårdnadshavare.
Nya regionala skolverk ska ha hand om antagningen. Idag styr kommuner och friskolor själva över sin antagning i enlighet med ett tydligt regelverk. Utredningen vill att ett antal regionala myndigheter, som ska vara en del av Skolverket, ska hantera antagningen. Myndigheterna ska styra över skolplaceringen, där familjens/elevens rangordning av skolor är en del av processen, samt information om skolor.
En ökad statlig byråkrati kommer inte att öka kvaliteten på svenska skolor.
En gemensam skolvalsperiod införs. Skolvalet öppnas för vårdnadshavarna i början av vårterminen innan läsåret börjar. Där kommer vårdnadshavarna att kunna rangordna skolor.
Att alla måste välja samtidigt ökar inte kvaliteten på svenska skolor.
Kö förbjuds. Dagens system med kö till friskolor dit många söker sig avskaffas, i stället får man som vårdnadshavare rangordna skolor i ett gemensamt system. För skolor med fler sökande än platser används lotten. Det betyder att föräldrar inte fullt ut kan planera och påverka sina barns framtid genom att ställa sig i kö tidigt få en plats på skolan.
Detta är ett allvarligt ingrepp i familjernas valfrihet.
Förtur till skolplatser efter urvalsgrunder. Både kommunala skolor och fristående skolor kommer att kunna välja mellan ett antal urvalsgrunder som ger företräde till skolplatser. Används flera ska skolans huvudman ange i vilken ordning de gäller. Urvalsgrunderna är:
Förtur för syskon
Förtur för kvot – allsidig social sammansättning
Förtur för geografiskt baserat urval (friskolor kan använda denna till 50% av platserna)
Förtur för skolspår för kommunala skolor och verksamhetssamband för friskolor
Om skolan inte fyllts lottas resterande platser.
Kvoten allsidig social sammansättning kommer att vara svår att förutse effekten av för föräldrar då den innebär olika för respektive skolenhet. Urvalsgrunderna bör inkludera ett kösystem.
En kommunal skola i rimlig närhet måste ta emot. Om barnet inte får plats på någon av de rangordnade skolorna ska barnet alltid få plats på en kommunal skola i rimlig närhet till hemmet. Det gäller även för de som inte valt att rangordna några skolor under skolvalsperioden. Så är det redan idag.
Det innebär att boendesegregationen alltjämt kommer att påverka.
Placeringsbeslut går inte att överklaga. Den slutliga placeringen ska vara klar i början av april då den regionala myndigheten meddelar alla vårdnadshavare om skolplaceringen. Det beslutet kan inte överklagas.
Rätten att överklaga är grundläggande i ett rättssystem, en mekanism för detta krävs.
Skolbyte får endast ske vid terminens start. Idag har alla möjlighet att byta skola om du inte är nöjd med den skola barnet går i och skolbyte kan göras när som helst under året. Utredningen föreslår att den rätten avskaffas. Undantag går att få för särskilda skäl och beslutas då av den regionala myndigheten.
Det måste vara enkelt för dem som verkligen behöver byta skola. Långa handläggningstider för undantag är en uppenbar risk.
Förskola ger inte förtur till samma huvudmans förskoleklass/grundskola. Om barnet går i en förskola vars huvudman även driver en fristående grundskola ges ingen förtur till huvudmannens förskoleklass eller årskurs 1.
Barnens trygghet måste prioriteras. Förslaget riskerar att påverka barnens skolgång negativt.
Ett avdrag för friskolor införs. Kommuner ska kunna göra ett avdrag på friskolelevers skolpeng. Avdraget motiveras med att kommuner har ett större ansvar att hantera förändringar av antalet i elever i kommunen. Detta kommer innebära färre lärare och mindre resurser till barn som går i en fristående skola vilket minskar likvärdigheten.
För många mindre friskoleverksamheter är detta ett direkt hot mot verksamheten, marginalerna är så små att man om detta förslag drivs igenom kan behöva lägga ner. Att elever som väljer en friskola ska få lägre skolpeng är inte förenligt med en likvärdig skola.