Hotet mot skolvalet

Svensk skola har problem. Alltför många elever lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet och en tredjedel av eleverna lämnar gymnasiet utan examen. Sverige har inte råd med att tusentals ungdomar lämnar skolan med tomt bagage. Vi har inte råd med skolor som inte håller måttet.

Två statliga utredningar har nu kommit med förslag. Tyvärr fokuserar de på fel saker. De vill att skolvalet ska styras mer av nya statliga myndigheter. Föräldrar och elevers möjligheter att bestämma ska begränsas. Det ska bli svårare att byta skola. Och friskolorna ska få mindre utrymme.

Detta är inte lösningen på skolans problem. Allt fokus måste nu läggas på skolans verkliga utmaningar. Vi måste höja nivån i dåliga skolor, oavsett om de är kommunala eller fristående. Forskningen visar att det handlar om ordning och reda i klassrummen, fokus på kunskaper och bra lärare. Det är vad politikerna borde ägna sig åt. Inte nya organisatoriska experiment där man skickar fler elever till dåliga skolor.

 

Om Likvärdighetsutredningen

Regeringens utredare vill utjämna skillnaderna mellan skolor genom att blanda elever. Nya regionala statliga myndigheter ska sköta gemensamma antagningssystem för kommuner och friskolor. Alla ska välja skola, det är bra. Genom kvoter och lottning vill man blanda ”svaga elever” med ”bra elever”. Friskolor får inte ha egna väntelistor för föräldrar som vill att deras barn ska gå där. Och när staten har bestämt vilken skola en elev ska gå i kan föräldrarna inte överklaga.

Vi menar att alla elever har olika utgångsläge. Det handlar om hur mycket de har lärt sig tidigare, om de gillar att gå i skolan eller inte, hur bra de kan språket eller om föräldrarna kan ge dem stöd. Men alla kan lära sig mer oavsett var man startar. Det är längden på utbildningsresan som räknas och den bestäms av hur bra skola man går i. Det är det som är likvärdighet: alla elever har rätt att gå i en skola där man får utbildning med hög kvalitet som är anpassad till varje elevs förutsättningar.

Likvärdighetsutredningen innehåller omfattande förändringar. Här har vi sammanfattat de delar som mer direkt påverkar dig som elev och förälder.

Nya regionala skolverk ska ha hand om antagningen. Idag styr kommuner och friskolor själva över sin antagning enligt ett antal regler. Utredningen vill att ett antal regionala myndigheter, del av Skolverket, ska hantera antagningen. Gäller såväl skolvalet som skolplaceringen och tillhandahållandet av information om skolor och skolvalet.

Kö förbjuds. Dagens system med ett kö-system som används av populära friskolor får inte användas. Du kommer som förälder med andra ord inte kunna i förväg påverka i vilken skola ditt barn hamnar. Vilken skola ditt barn hamnar i kommer vara en öppen fråga tills några månader innan skolstart.

En gemensam skolvalsperiod införs. Skolvalet öppnas för vårdnadshavarna i början av vårterminen innan läsåret börjar. Där kommer föräldrar kunna rangordna skolor.

Förtur till skolplatser efter urvalsgrunder. Såväl kommunala skolor som friskolor kommer att kunna välja mellan ett antal urvalsgrunder som ger företräde till skolplatser. Används flera ska skolans huvudman ange i vilken ordning de gäller.

a. Förtur för syskon
b. Förtur för kvot – allsidig social sammansättning
c. Förtur för geografiskt baserat urval (Friskolor kan bara använda denna till 50% av platserna)
d. Förtur för skolspår för kommunala skolor och verksamhetssamband för friskolor
e. Lika möjligheter – dvs lottning.

I de fall alla platser inte är tillsatta efter att urvlagrunderna är använda så lottas platserna.

En kommunal skola i rimlig närhet är överordnad alla urvalsgrunder. Om ditt barn inte får plats på någon av dina rangordnade skolor ska barnet alltid vara berättigad att gå i en kommunal skola i rimlig närhet till hemmet. Det gäller även för de som inte valt att rangordna några skolor under skolvalsperioden.

Du kan inte överklaga ditt barns placering. Slutlig placering ska vara klar i början av april då den regionala myndigheten meddelar dig som vårdnadshavare om skolplaceringen.Det beslutet kan inte överklagas.

Skolbyte får endast ske vid terminens start. Idag har du möjlighet att byta skola när du vill om du inte är nöjd med den skola barnet går i. Utredningen föreslår att det rätten avskaffas, så det gäller med andra ord att ditt barn trivs annars kan det bli en utdragen process att byta skola. Undantag gäller för särskilda skäl och beslutas då av den regionala myndigheten.

Förskola ger ej förtur till samma huvudmans förskoleklass/grundskola. Om ditt barn går i en förskola vars huvudman även driver fristående grundskola så kan du inte få förtur till en plats på samma friskolehuvudmans förskoleklass eller åk 1.

Ett avdrag för friskolor införs. Kommuner ska kunna göra ett avdrag på friskolelevers skolpeng. Avdraget motiveras med att kommuner har ett större ansvar att hantera förändringar av antalet i elever i kommunen.Detta kommer innebära färre lärare och mindre resurser till ditt barn som går i friskola. Eftersom marginalerna är små i friskolor riskerar det också att många friskolor behöver lägga ner sin verksamhet.

Utredningen om gymnasiets dimensionering

Regeringens utredare vill öka antalet platser på vissa gymnasieprogram inom bristyrken genom att myndigheter ska styra mer och elevers intresse ska få mindre vikt. På så sätt hoppas man få fler att gå utbildningar inom yrken som elever inte självmant väljer i tillräckligt stor utsträckning idag.

Vi menar att förhoppningen att fler skulle vilja läsa till bristyrken för att fler utbildningsplatser skapas är feltänkt. Det föreslagna system blir dessutom dubbelt fel för elever eftersom den byråkratiska modellen för att bestämma hur många platser som ska vara hos vilken gymnasieskola riskerar att slå ut fristående alternativ och på så sätt ge färre alternativ att välja på. Genom konserverade ramar och tilldelning av platser kommer inte nya fristående alternativ, såsom branschnära samarbeten, kunna slå sig in. Därtill kommer en treårig planeringshorisont göra det svårt att motivera stora investeringar i dyra utbildningar.

För att åtgärda att vissa yrken inte är eftertraktade hos ungdomar anser vi att det är branschen själv som i första hand måste arbeta med att bli mer attraktiv. Att dimensionera gymnasieprogrammen så att elever tvingas in i utbildningar de inte vill gå på riskerar bara att öka antalet avhopp.

Hör Friskolornas representant i utredningen, Jens Eriksson, berätta om sina slutsatser efter att ha följt utredningen på nära håll.

Utredaren föreslår ett omfattande system som här sammanfattas.

En prognos ska styra. Skolverket ska analysera behovet av utbildning och ta fram regionala planeringsunderlag om behovet av gymnasial utbildning baserat på SCB:s statistik arbetsmarknadsbedömning, elevunderlag, mm. och utifrån den en preliminär ram för antalet utbildningsplatser.

Platser fördelas av Skolverket.Efter att kommuner och friskolor beretts möjlighet att lämna synpunkter ska Skolverket besluta om regionala ramar för utbildningsutbudet. Dessa ramar ska gälla för både kommunala och fristående skolor.

Skolinspektionen bestämmer hur mycket fristående alternativ som får finnas. När Skolverket beslutat om de regionala ramarna ska Skolinspektionen besluta om hur många platser respektive friskola som mest får erbjuda/program. Friskolorna har då fått skicka in ansökningar om tillstånd för anordnande av skola eller utvidgat tillstånd. Beslutet ska fattas med hänsyn till samtliga huvudmän i respektive region och platserna ska som utgångspunkt fördelas proportionellt mellan de olika aktörerna. För fristående gymnasier som ansöker om godkännande kan den nya regleringen innebära att det blir svårare att få tillstånd om det redan finns en överkapacitet inom det utbildningsområde som ansökan avser.

Skolinspektionen ska bedöma kvalitet. Myndigheten ska kunna godkänna en fristående gymnaiseanordnare även om det den befintliga kapaciteten är tillräcklig. Godkännande får beviljas om den sökta utbildningen bedöms kunna bidra med utbildning av bättre kvalitet än den som befintliga skolor med kommunala eller enskilda huvudmän bedriver.

Omprövning vart tredje år. Tilldelningen av platser sker med treårsperspektiv, med vissa möjligheter för skolmyndigheten att justera under tidsperioden.

Ett kompensatoriskt schablonbelopp införs. Hur mycket pengar en skola får för en elev ska i större utsträckning än idag bero på vad eleven hade för meritvärde ifrån grundskolan. För lågpresterande elever är tillskottet 5.000 kr/elev och år och för högpresterande elever är det ett avdrag. Var meritgränserna går för avdrag och tillskott beslutas årligen av Skolverket.

Läs utredningens förslag i sin helhet här