Rapport
Sveriges bästa och sämsta grundskolor
FRISKOLORNAS RIKSFÖRBUND 2019 | Friskolornas riksförbund fortsätter sitt arbete med att sätta fokus på systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap i den svenska skolan.
Betyg
Lästips
Friskolorna och PISA
ECEPR 2016 | Elever i fristående skolor presterar signifikant bättre än elever i kommunala skolor i PISA 2012. Analysen indikerar att elever i fristående skolor presterar cirka 18 PISA-poäng högre i läsförståelse, 10 PISA-poäng högre i matematik och 14 PISA-poäng högre i naturvetenskap jämfört med elever i kommunala skolor, efter att bakgrundsvariablerna hålls konstant. Det innebär att elever i fristående skolor ligger drygt 2 månader före i matematik, 3 månader före i naturvetenskap och 4 månader före i läsförståelse jämfört med elever i kommunala skolor.
Intervju+1
Ny intervjuserie: Så lyfter friskolorna skolans kvalitet
- Vi har ett gemensamt kvalitetssystem som gäller alla våra verksamheter, AcadeMediamodellen. Lite förenklat innebär den att vi mäter och följer upp ett antal parametrar utom de självklara, som ju är att vi lever upp till lagkraven, säger Marcus Strömberg, vd på AcadeMedia.
Debattartikel
Glädjebetygen måste stävjas i alla skolor
Det fria skolvalet ökar pressen på skolledningarna att prestera, vilket får betygsinflationen att stiga. Glädjebetygen är oacceptabla och måste motverkas. Det är emellertid inte, som vissa hävdar, ett argument mot friskolor. Det skriver Ulla Hamilton på dagenssamhalle.se den 5 september.
Debattartikel
Sätt betyg på skolan!
Låt Skolinspektionen sätta betyg på Sveriges skolor. Det föreslår Tobias Krantz - Svenskt Näringsliv och Ulla Hamilton - Friskolornas riksförbund i UNT 24/9.
Lästips
Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola
IFAU har undersökt betydelsen av 90-talets skolreformer för utvecklingen i den svenska skolan. En viktig slutsats är att resultatnedgången i den svenska skolan påbörjades redan före skolreformerna, men att vi inte kan utesluta att reformerna påverkat den fortsatta utvecklingen. Den tilltagande elevsorteringen i grundskolan beror främst på ökande boendesegregation. Elevers familjebakgrund har inte fått större betydelse för betygen i grundskolan än tidigare. Däremot ökade familjens betydelse sannolikt för gymnasiebetygen i samband med gymnasiereformerna.
Lästips
Relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och årskurs 9
Skolverket konstaterar 2015 att det förekommer en stor variation mellan skolenheterna när det gäller skillnaderna mellan ämnesbetyg och provbetyg. Utifrån nuvarande bestämmelser vad gäller ämnesbetyg och nationella prov går det inte att uttala sig om huruvida vissa skolenheter eller huvudmän sätter för höga eller för låga ämnesbetyg, oavsett hur mycket de avviker från resultaten på de nationella proven. Den stora variationen i avvikelser mellan skolenheter kan dock indikera att skolorna tolkar kunskapskraven på olika sätt.
Lästips
Betygets värde – hur konkurrens påverkar betygssättningen
Konkurrensen inverkan på betygsinflationen liten; en expansion av friskolesektorn på tio procentenheter skulle enligt skattningarna ha lett till en höjning av genomsnittsbetygen på mellan ett och två meritvärdespoäng. Då det maximala meritvärdet uppgår till 320 och medel ligger kring 206 är denna effekt närmast trivial.
Remissvar
Friskolornas riksförbunds yttrande över departementspromemorian Betyg från årskurs 6 i grundskolan U2010/3100/S
Friskolornas riksförbund (förbundet) har getts möjlighet att lämna synpunkter på ovan rubricerade promemoria och vill anföra följande.