Jag har tidigare skrivit om det uppseendeväckande beslut som Grundskolenämnden i Göteborg tog i slutet av mars 2024. Ett beslut som föranledde grundskoledirektören att skriva en protokollsanteckning och påpeka att beslutet inte var förenligt med skollagen. Vi har anmält beslutet till JO. Vi vet också att flera har anmält beslutet till förvaltningsdomstolen. Nedan återfinns det brev som vi idag har skickat till Skolinspektionen med en begäran om att de ska granska Göteborgs kommuns beslut.
Det är djupt oroande att vänsterledaren har gått ut och uppmanat fler kommuner att agera som de styrande i Göteborg. Att kommunpolitiker medvetet bryter mot lagen för att straffa de familjer som har valt en friskola är något oerhört. Att en partiledare, tillika riksdagsledamot och därmed lagstiftare, uppmanar fler kommunpolitiker att agera på samma sätt är kort sagt skrämmande. Politiker som ska vara föredömen går ut och uppmanar till lagbrott.
Vart är vårt land på väg?
Anmälan till Skolinspektionen
Med anledning av Grundskolenämnden i Göteborgs beslut om att innehålla skolpeng vill Friskolornas riksförbund med den här skrivelsen anmäla Göteborgs stad till Skolinspektionen.
Grunderna för anmälan
Förbundet har tagit del av grundskolenämndens majoritets yrkande och beslut från sammanträde den 2024-03-26, med ärendenummer § 59 N609-4635/23 gällande ramökning och kompletteringsbudget för grundskolenämnden. Av beslutet framgår att de kommunala skolorna tillförs ett resurstillskott om ca 100 miljoner kronor. Av yrkandet och beslutet framgår också att de fristående skolorna i Göteborg inte ska få ta del av resurstillskottet, såvida de inte kan visa att de har motsvarande merkostnader avseende en viss post. Med tanke på att bidrag till fristående skolor, inklusive eventuella resurstillskott, ska baseras på kommunens egna kostnader enligt skollagen, är beslutet felaktigt.
Att förbundet anmäler Göteborgs stad i ett ärende som i grunden handlar om fördelning av resurser och skolpeng beror på följande. Förvaltningsdirektören Maria Andersson, chef för grundskoleförvaltningen, har fått antecknat till protokollet att hon/förvaltningen anser att beslutet strider mot lag och därtill riskerar att innebära problem likviditetsmässigt för både kommunen och de fristående skolorna. Nämndens ordförande har både inför nämndens beslut och efter uttalat att nämnden har för avsikt att ”pröva det ruttna systemet” (skolkommunalrådet, Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) i intervju i ex. Vi lärare, 3 april 2024) genom att medvetet fatta ett beslut som strider mot skollagens och skolförordningens bestämmelser om hemkommunens skyldighet att ersätta fristående skolor på samma sätt som kommunen fördelar resurser till sig själv.
Förbundet har förstått att flera privatpersoner som är skrivna i Göteborg kommer att begära att beslutets laglighet prövas i förvaltningsrätten. Men förvaltningsrättens handläggningstid utgörs av ca 12-18 månader. Det innebär en risk för precis de likviditetsproblem som grundskoleförvaltningen i Göteborg pekat på för de fristående skolorna. Handläggningen hos domstolen riskerar därför att ta alldeles för lång tid. Förbundet anser också att kommunens agerande inför beslut är av sådan art att det faktiskt inte enbart handlar om själva skolpengen utan om att kommunen medvetet väljer att bortse från skolförfattningarna.
Regeringen tillsatte i november 2023 en särskild utredare med följande uppdrag:
Utredaren för en Nationell skolpengsnorm ska bl.a.
- föreslå en modell för att fastställa en nationell skolpengsnorm för kommunala och enskilda huvudmän som tar hänsyn till olika huvudmäns strukturella förutsättningar och behov,
- föreslå hur staten utifrån modellen för en nationell skolpengsnorm ska beräkna hur mycket resurser varje kommun som golv minst ska tilldela sin egen skolverksamhet och vad ersättningen till respektive enskild huvudman minst ska vara, och
- med utgångspunkt i modellen för en nationell skolpengsnorm föreslå ett system där kommunerna fastställer och tilldelar medel till skolverksamheterna.
Utredningen om en nationell skolpengsnorm ska lämna sitt förslag under 2025.
Det innebär att den politiker som vill påverka systemet har all möjlighet att genom sina folkvalda partikamrater framföra synpunkter och argumentera för att riksdagen ska fatta beslut om en förändrad resursfördelning. Det är däremot inte rimligt att enskilda politiker ska ta lagen i egna händer och medvetet fatta beslut som strider mot dagens lagstiftning. Vi lyder alla under lagarna och det är därför viktigt att en kommuns hantering av resursfördelningen blir granskad av Skolinspektionen när kommunen medvetet väljer att bortse från gällande skolförfattningar.
Förbundet hemställer därför att Skolinspektionen granskar Grundskolenämnden i Göteborg och dess ansvar för en korrekt resursfördelning också till fristående verksamheter.
För Friskolornas riksförbund
Ulla Hamilton, VD
Gudrun Rendling, förbundsjurist