Friskolebloggen

ULLA HAMILTON / VD på Friskolornas riksförbund

Andelen behöriga lärare ökar något i både grundskolan och gymnasieskolan jämfört med föregående läsår. Det skriver Skolverket idag. De har presenterat rapporten ”Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2023/24”.

Lärarbristen är ett stort problem som enligt min uppfattning diskuteras alldeles för lite. Bristen på lärare riskerar att påverka betygsättningen då obehöriga lärare inte får sätta betyg. Det blir i stället deras kollegor som får göra detta, vilket i sin tur kan innebära en högre belastning på dessa lärare.

Det är korrekt att andelen behöriga lärare ökar något i både grundskolan och gymnasieskolan jämfört med förra läsåret. Men det finns en intressant tabell på sidan 15 i rapporten som visar utvecklingen under de senaste nio åren. Av den framgår det att andelen behöriga lärare i kommunala skolor har sjunkit jämfört med 15/16 medan den har ökat i friskolor. På gymnasiesidan ser det annorlunda ut. Där har  andelen behöriga lärare jämfört med 15/16 ökat såväl bland kommunala som fristående skolhuvudmän.

Men som synes så är det alltjämt en brist. I rapporten finns det också en redovisning av andelen tjänstgörande lärare med behörighet per undervisningsämne och stadium. (s 17 i rapporten). Det är en intressant läsning. Grundskolan är verkligen grundläggande, här läggs grunden för förutsättningarna för fortsatta studier och därmed också för vuxenlivet i stort. Tittar vi på ämnesbehörigheten så är det oroande att andelen behöriga lärare i matematik sjunker från nästan 90% i lågstadiet till ca 72% i högstadiet. Det är en utveckling som är viktig att bryta för ett industriland som Sverige. Behörigheten i teknik och de naturvetenskapliga ämnena är också alldeles för låg på högstadiet.

Så här ser det ut i högstadiet (åk 7-9)

  • Fysik ca 52%
  • Kemi ca 61%
  • Biologi ca 62%

De ämnen som har den högsta andelen behöriga lärare i grundskolan som helhet är svenska, matematik, idrott och hälsa samt franska. De ämnen som har den lägsta genomsnittliga andelen lärare med behörighet i undervisningsämnet är svenska som andra språk och teknik. Endast var tredje lärare som undervisar i svenska som andra språk i åk 4-6 har behörighet i ämnet, jämfört med ca 61% i åk 1-3 och ca 56% i åk 7-9.

Svensk skola behöver fler behöriga lärare. Siffrorna när det gäller de naturvetenskapliga ämnena (och även andra för den delen) understryker vikten av att attrahera fler med ämneskunskaper till läraryrket. Det finns säkert en hel del människor som är mitt i livet, som har dessa kunskaper och som skulle kunna tänka sig att karriärväxla för att bli lärare. Men för dessa personer, som ofta har familj, är en femårig lärarutbildning inget alternativ. Därför behövs det snabba vägar in i läraryrket. Teach for Swedens modell är en sådan väg, och som dessutom har söktryck. Varför inte skala upp den verksamheten rejält? Deras modell innebär dessutom att den som går programmet kommer ut på en skola för att börja jobba direkt, samtidigt som man läser in den pedagogiska kompetensen.

/

Skolkommunalrådet ägnar sig åt lagtrots – det är inte okej

08 april 2024

Det socialdemokratiska skolkommunalrådet i Göteborg Viktoria Tryggvadottir Rolka tycker inte om skollagen, och hon tycker inte om det fria skolvalet.

Mobbing oacceptabelt på IES Borås

22 mars 2024

Skolan är Sveriges vanligaste brottsplats för ungdomar. Detta faktum är svårt att ta in och det är än mer obegripligt

Friskolor lyfter svenska kunskapsresultat

20 mars 2024

Svenska friskoleelever ligger ett helt läsår före elever i kommunala skolor. Förvånad? Många som följt skoldebatten blir nog det. Men

Tänk om politikerna hade valt Akelius modell

23 februari 2024

Det är aldrig lugnt i den offentliga debatten när det gäller friskolefrågan, men i samband med att Roger Akelius klev