Skrivstil stärker Jensen Tungelstas elevers självkänsla: ”Många föräldrar blir imponerade” 

 

I en tid då många skolor har implementerat skärmar allt mer i undervisningen går Jensen grundskola i Tungelsta i en annan riktning. Det är en traditionell skola i modern tappning där eleverna möter både digitala och analoga utmaningar. Det läggs stort fokus på det analoga, där eleverna bland annat får lära sig skrivstil.

– När eleverna får in tekniken blir det lättare för dem att hantera bokstäver, säger läraren Maja Ingestad.

 

När Nils började på Jensen grundskola i Tungelsta hade han svårt för att skriva. Han höll sig inte på raderna, bokstäverna spretade åt alla håll och kanter och det var svårt att tyda vad han försökte få ned på pappret.

På Jensen grundskola i Tungelsta läggs det stor vikt på att läsa och skriva analogt. När många skolor infört digitala undervisningsverktyg och skärmar vågar Jensen hålla kvar vid papper och penna.

– Men det gäller inte bara skrivning. Vi jobbar med fysiska böcker, och i slöjden har vi fokus på handverktyg och inte bara maskiner utan vi vill bevara hantverket, och med det stoltheten hos eleverna, berättar skolans rektor Michelle Näslund.

Redan från förskoleklass börjar Jensen grundskola i Tungelsta jobba med elevernas penngrepp, för att det ska bli rätt när de väl börjar skriva längre texter senare i sin skolgång.

– Vi arbetar aktivt för att alla ska ha ett korrekt penngrepp, från första dagen när eleverna börjar hos oss. Det är fastlagt att ett rätt och korrekt penngrepp gör att barnen har lättare att skriva längre texter för hand, säger Michelle Näslund.

Redan i årskurs två introduceras skrivstil, där eleverna börjar med att träna på att rita en teckning utan att lyfta pennan. Det utvecklas sedan till att eleverna lär sig skriva ordentligt med skrivstil.

– Det är väldigt uppskattat bland barnen, även hos dem som har svårigheter med bokstavsträning och finmotorik i andra avseenden. Att träna skrivstil gör att de känner utveckling och ser att de faktiskt kan lyckas, berättar Maja Ingestad, som är lärare i lågstadiet på skolan.

Ett exempel på en sådan elev är just Nils. Efter att han fått börja träna på sin skrivteknik och skrivstil genom Maja Ingestads undervisning gick utvecklingen snabbt. När man tittar på Nils skrivstilsbok i årskurs två och jämför hans handstil från årskurs ett är det svårt att förstå att det bara skiljer ett år mellan bilderna.

– Så fort eleverna får in snitsen och tekniken går det snabbare för dem att hantera bokstäver, skriva bättre och därmed utveckla sitt skrivande säger Maja Ingestad.

Rektor Michelle Näslund fyller i:

– Jag vill poängtera att det här inte är könsbundet eller kopplat till om man har dyslexi, en diagnos eller andra skrivsvårigheter – alla kan lyckas. Vilket är så härligt att se! Det blir tydligt när alla elever kan följa sin egen utveckling, det är gynnsamt för barn.

Att barnen lär sig att skriva ordentligt uppskattas även bland elevernas föräldrar.

– Många föräldrar blir otroligt imponerade av sina barn. Det är många av dem som säger att ”min handstil är så dålig och jag har skämts för den i hela mitt liv”. Att då ha sina barn på en skola där man tar tag i det tidigt gör dem positiva. Jag har hört flera som har använt det de lärt sig för att skriva fina brev till nära och kära runt om i landet.

Michelle Näslund pratar även om den fina studiekulturen på skolan som uppmuntrar lärare, elever och deras föräldrar. Den har en avgörande roll för elevernas utveckling och för att eleverna tillsammans ska känna att de vill lära sig mer och utvecklas individuellt och tillsammans.

– Elever som går hos oss berättar att de på tidigare skolor haft utrymme att kunna sätta sig och spela dataspel eller använda iPads när de exempelvis räknat klart i matteboken eller gjort klart uppgifter och frågor i olika ämnen. Vi vänder lite på det. När du gjort fem uppgifter, då kommer fem uppgifter till, för ämnet i klassrummet just då är exempelvis matematik. Det gör att eleverna utvecklas snabbt och att vi håller fokus på matematikundervisningen, man ska inte bli klar utan vi ska ha som uppdrag att alltid utmana och hålla fokus på grunduppdraget, vilket är undervisning. Så gör vi i alla ämnen. Hon fortsätter:

– Det händer att det kommer elever till oss med låg självkänsla kring sin egen förmåga och sina akademiska studier. Med vårt sätt att jobba ändras den bilden, till att de känner att de är ett barn som kan lyckas, utvecklas och nå sina akademiska mål. Förutom det har vi också hög trivsel och trygghetskänsla hos eleverna.

En elev som Nils, som kom till Jensen grundskola i Tungelsta med fel penngrepp och spretig handstil och efter bara ett år behärskar en närmast perfekt skrivstil, menar Michelle Näslund är ett bra exempel på just detta.

Nya lagar och regler från halvårsskiftet 2024

19 juni 2024

I sommar och till hösten börjar några nya lagar och regler att gälla. På Skolverkets webb finns samlad information om

Utökad kontroll av uppgifter i belastningsregistret

17 juni 2024

Friskolornas riksförbunds yttrande över promemorian Utökad kontroll av uppgifter i belastningsregistret U2024/01028 Ladda ned hela remissvaret Remissvar FR_pm Utökad kontroll

Vem bryr sig om elever som behöver omfattande stöd?

17 juni 2024

Det är en minst sagt relevant fråga. Nu senast har det kommit en dom i Högsta domstolen, som innebär att

Informationsträffar Almega

13 juni 2024

Den 13 juni höll vi tre webbinarier för de medlemmar som vill veta mer om vad ett medlemskap i Almega