Rapporten Till högskolan från gymnasieskolan, om hur studenter presterar på högskolestudier efter gymnasiet, har fått stor uppmärksamhet i media. Bilden är att det går sämre för friskolornas elever. Men stämmer den beskrivningen?
”Lärare är högutbildade och gör sitt bästa för att vara rättvisa mot sina elever. Att hela tiden anklagas för att fuska med betygen för sin huvudmans vinning, det känner de inte igen sig i.” Det säger Lotta Krus, segmentschef på friskolekoncernen AcadeMedia, där hon jobbat intensivt under de senaste åren med att skapa större likvärdighet i betygsättningen.
Hur har då Skolverket och Universitetskanslersämbetet gjort när de räknat på högskoleprestationer i den nya rapporten? Och har de lyckats bättre än när Skolverket 2018 fick metodkritik för en liknande rapport? Erik Lakomaa, forskare vid Handelshögskolan, som studerat betygsfrågan, tycker inte det.
”Jag tycker inte att de har lyckats speciellt bra. Skolverket har data på elevnivå. Det går att göra studier där man faktiskt jämför dem som har läst ”Finansiell ekonomi 1” på Handelshögskolan och dem som har läst ”Storytelling – berättande i text och bild” på distans på Mittuniversitet. Nu har man tittat på utbildningsområden som samhälle och teknik som är ganska breda. Man jämför inte lika med lika”, säger Erik Lakomaa.
– Vill man jämföra lika med lika ska man titta på elever som har läst samma kurser och också har samma fördelning inom betygen, samma betyg i franska, matematik, engelska och så vidare, menar Erik Lakomaa vid Handelshögskolan.
Han får medhåll av Frans Björnsson, som är grundare av och vd på Ednia.se, en skolinformations- och jämförelsetjänst, som bland annat rankar gymnasieskolor.
”I rapporten har de tittat på utbildningskategorier som är väldigt breda trots att prestationsgraderna är väldigt olika på olika utbildningar. En stor del av effekten kan orsakas av vilka val man gör inom de kategorierna, i stället för faktisk prestation”, säger Frans Björnsson.
Deltagare:
Erik Lakomaa är forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, där han är direktör för Institutet för ekonomisk och företagshistorisk forskning. Han har forskat om betygsättning i förhållande till konkurrens på skolmarknaden och kritiskt granskat Skolverkets tidigare rapport ”Från gymnasieskola till högskola” från 2018, som också den visade att friskolornas elever presterar sämre. ”Läser man rapporten finner man emellertid att det överhuvudtaget inte går att säga något om detta utifrån den metod som användes”, skrev Erik Lakomaa i en essä i tidskriften Smedjan.
Frans Björnsson är grundare av och ansvarig utgivare för den framgångsrika gymnasierankningstjänsten Ednia.se som sorterar gymnasieskolor utifrån officiell statistik om bland annat kunskapsresultat, misstänkt betygsinflation och hur det går för respektive gymnasister när de går vidare till högskolestudier. Frans Björnsson har studieuppehåll från ansedda Duke University i USA, där han pluggar matematik och nationalekonomi, för att jobba med Ednia.se på heltid.
Lotta Krus är chef för grundskolesegmentet på Sveriges största friskolekoncern AcadeMedia och tidigare utbildningsdirektör för kreativa gymnasieområdet. Hon har också haft ledande befattningar på Plusgymnasiet och LBS Kreativa gymnasiet. Lotta är i grunden lärare och har jobbat mycket med kvalitetssäkrade och likvärdiga betyg på koncernnivå inom AcadeMedia.
Aaron Israelson modererade seminariet
Du kan även lyssna på seminariet i Friskolepodden.