Svenska friskoleelever ligger ett helt läsår före elever i kommunala skolor. Förvånad? Många som följt skoldebatten blir nog det. Men när skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren, knuten till London School of Economics, analyserat de svenska resultaten i PISA 2022 kommer bilden som presenteras i media och i det politiska samtalet på skam.
Under det seminarium som Näringslivets skolforum ordnade på onsdagsmorgonen (20.3) om Heller Sahlgrens rapport Vad kan vi lära oss av PISA 2022? konstaterade Linus Sköld, riksdagsledamot för Socialdemokraterna i utbildningsutskottet, häpet att den här rapporten motsäger den allmänna bilden – och ”nyanserar” den. Det var ett modigt, och välkommet, erkännande av Sköld.
- De 15-åringar som går i friskolor ligger 34 poäng före elever i kommunala skolor i PISA-mätningen. Justerat för elevernas bakgrund är friskoleelevernas försprång 20 poäng – det motsvarar inlärningen under ett helt läsår.
- Hela tappet mellan PISA 2018 och PISA 2022 har ägt rum i kommunala skolor.
- Heller Sahlgren har i sin granskning tagit hänsyn till den socioekonomiska elevsammansättningen så resultatet kan inte ”avfärdas” med en sådan skillnad.
- Med Heller Sahlgrens mätmetod ligger vinstdrivande och icke-vinstdrivande friskolor lika – och långt före kommunala. Med OECD:s sätt att mäta ligger vinstdrivande friskolor rent av först.
Ärligt talat så är detta egentligen inte något nytt. Vi vet sedan tidigare att friskolors resultat i internationella kunskapsmätningar, som rättas externt och alltså är säkrade för så kallad betygsinflation, länge har legat högre än för de kommunala skolorna. Däremot har skillnaden aldrig varit så här stor.
Det är med andra ord bilden i media och politisk debatt som är skev. Hur många vet till exempel att avvikelserna mellan resultat på nationella prov och slutbetyg är större inom kommunala grundskolor än inom fristående, enligt Skolverkets statistik?
Någonting gör friskolorna rätt. Trots att deras elever anger högre frånvaro och fler förseningar till lektionerna än elever i kommunala skolor (en viktig faktor bakom kunskapsresultat) gör de bättre ifrån sig på internationella, ”fusksäkrade” prov.
Sedan tidigare vet vi att friskolornas elever höjt resultaten för Sverige i PISA och att konkurrensen från friskolor till och med höjt resultaten för elever i kommunala skolor i den internationella kunskapsmätningen TIMSS.
Friskolor är viktiga för Sverige som kunskapsnation. Nu borde debatten i stället handla om hur kommunala skolor kan lära sig ännu mer av hur friskolor jobbar. Om jag hade barn i en kommunal skola så skulle jag verkligen ställa mig frågan hur det kommer sig att det ser ut på detta sätt. Varför handlar debatten om friskolor som ett problem när det är friskolor som bidrar till att höja kunskapsresultaten i svensk skola? Skulle fler friskolor bidra till att resultaten blir än bättre i de internationella undersökningarna?
Man kan börja med att titta på matteundervisningen – där friskolor jobbar mer med så kallad ren matematik, snarare än ”vardagsmatematik” och ”matematik för det 21:a århundradet”, vilket är vanligare i kommunala skolor.
Läs mer om detta i Gabriel Heller Sahlgrens mycket intressanta rapport som du hittar här. Eller om du vill ha en snabbversion – DN-debatt artikeln.