Igår, tisdag, arrangerade Moderaterna i Göteborg ett intressant lunchseminarium om skolan. Friskolornas riksförbund gör sedan några år tillbaka en sammanställning av Skolverkets statistik över slutbetygen i landets grundskolor. I år har vi också gjort en ”Göteborgsversion” av statistiken över slutbetygen från Göteborgs grundskolor åk 9 våren 2023. Rapporten visar att 20 av kommunens grundskolor hade 30 procent eller högre andel elever som lämnade grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Året innan var det 15 skolor, dvs en ökning med fem skolor. Detta lyftes fram på seminariet och frågan handlade om hur det kommer sig att Göteborgs kommun är sämst i klassen vid en nationell jämförelse. Forskning visar att ledarskap är viktigt i skolan, också hur resurserna används. Skolinspektionen har också konstaterat i sina rapporter att det finns skolhuvudmän som lyckas väl trots att man har ett utmanande elevunderlag. Hur ser det då ut i Göteborg?
Det som är intressant när man talar om skolhuvudmännens ansvar i denna del är att det nästan aldrig är politikerna som människor tänker på, Det är ju faktiskt kommunpolitikerna som är skolhuvudmännen. Men igår, och även i andra sammanhang, hänvisas det till förvaltningen. Det är förvaltningen som gör uppföljningar. Men då blir min fråga – hur kommer den fram till politiken? Har till exempel en lista som denna rapporterats på nämndsammanträdet? Har man diskuterat varför det ser ut på detta sätt och hur det kan åtgärdas? Funderar man på hur pengarna används, för skolpengen är hög i Göteborg. Betydligt högre än i Stockholm.
Jag tycker att detta är intressanta frågor. Vilket ansvar tar de kommunala skolhuvudmännen för de egna skolorna? Exemplet Storvretskolan i Botkyrka visade till exempel att politikerna i nämnden hade fått ett antal rapporter om att det var problem med ordningen men det ledde inte till några åtgärder.
Det är viktigt att komma ihåg vem som är ansvarig skolhuvudman, i friskolor är det ytterst ägaren och det gäller även i kommunala skolor, dvs kommunpolitikerna.
Jag vill slå ett slag för att detta ansvar tydliggörs. Det är därför som rapporter som den som vi presenterade vid Göteborgsmoderaternas seminarium igår är så viktiga. Rätt använd kan den information som finns i denna rapport leda till flera positiva effekter. Den kan stimulera till samtal mellan skolan och de ansvariga politierna, den kan väcka intresse för hur andra skolor och skolhuvudmän jobbar, och den kan bidra till att man fokuserar på att resurserna används på ett effektivt sätt för att höja resultaten. Nedan en bild av hur skolpengen såg ut i Stockholm resp Göteborg för de skolor som hade 30 procent eller högre andel elever som ej var behöriga till gymnasiet.
