Utan distansundervisning riskerar elever att gå miste om sin skolgång. Och faktum är att ingen i dag vet exakt hur många elever som har en problematisk skolfrånvaro, det som ibland kallas ”hemmasittare”. Regeringen gav nyligen Skolverket i uppdrag att kartlägga omfattningen. Parallellt med detta har en utredning tillsatts som ska ta fram förslag om ett nationellt frånvaroregister.
Det är två välkomna åtgärder.
Inför riksdagsbeslutet i juni 2020 kritiserade vi det förslag som den dåvarande regeringen presenterat. Vi menade att det inte är rimligt att den skola där eleven, som är hemmasittare, går inte skulle kunna erbjuda distansundervisning, i syfte att få eleven att återvända till skolan. Tyvärr valde riksdagsmajoriteten, med stöd av såväl liberalerna som centerpartiet, att rösta för regeringens förslag. Vi, liksom SKR, kritiserade förslaget eftersom det innebar att endast en annan huvudman än den som eleven faktiskt går hos, får utföra sådant stöd via distansundervisning. Det är orimligt ur ett elevperspektiv. Elever i denna elevgrupp behöver allt annat än ännu en skolkontakt från en helt annan huvudman.
Nu ser vi resultatet av att dessa partier inte ville ge huvudmännen förtroendet att själva avgöra vad som är bäst i sådana här situationer. Det hade inte behövt bli på detta sätt om man vågat lyssna på skolhuvudmännen. Dessvärre är det eleverna som drabbats värst av detta felaktiga riksdagsbeslut. De elever som sedan dess, och nu, missar en möjlighet att klara skolan.
Vi har fortsatt att uppmärksamma denna brist i skolans möjligheter att få elever att återvända till skolan. Våren 2023 bjöd vi in till ett uppskattat seminarium ”Hur vinner vi tillbaka hemmasittarna?” med forskare och experter, se seminariet här.
I en gemensam debattartikel i SvD 4 juli 2023 påpekar vi, tillsammans med Idéburna skolors riksförbund och SKR, bristerna i dagens system. Vi har också, tillsammans med Idéburnas skolors riksförbund, skrivit till skolminister Lotta Edholm och bett henne riva de hinder som finns för distansundervisning. I skrivelsen påminde vi om att det krävs tillstånd från Skolinspektionen och att samtliga som sökt om tillstånd fått avslag. Vi slog bland annat fast att skollagens bestämmelser måste ändras.
När nu regeringens egen utredare av skolpengen, Stockholm stads utbildningsdirektör Lena Holmdahl, lyfter frågan på Expressens debattsida så är det väldigt välkommet. I artikeln påpekar Holmdahl hur svårt det är för huvudmän att få tillstånd för distansundervisning. Även Internationella Engelska skolan och många andra fristående såväl som kommunala skolhuvudmän, har fått avslag på sin ansökan, liksom nu även Stockholm. Det är många gånger byråkratiska hinder som står i vägen. Så här skriver Holmdahl: ”I år har Skolinspektionen avslagit Stockholms stads ansökan bland annat då myndigheten anser att skolan som ordnar distansundervisning ska tillhandahålla en dator till eleven och inte hemskolan därifrån eleven kommer.”
Man kan tycka att elevperspektivet borde ligga i fokus för Skolinspektionens bedömningar. Stockholms stad är en stor huvudman och deras röst borde vara viktig. Förhoppningsvis leder deras överklagan till en förändring. För detta är viktigt för allt fler elever. Även om ingen i dag vet exakt hur många elever som omfattas kan vi med säkerhet säga att varenda en av dem har rätt till utbildning. Därför måste reglerna för distansundervisning ändras.
/