På agendan för helgens centerstämma i Örebro står bl a frågan om lottning som urvalsgrund till friskolor. Idag gäller syskonförtur, kö eller närhetsprincipen, och friskolor väljer själva vad de vill använda. De kan också blanda – tex hälften närhetsprincip och hälften kö.
Diskussionen på centerstämman handlar nu om att lottning ska vara den enda urvalsgrunden. Motivet är att det sägs bli ”rättvisare” eftersom en del föräldrar idag kan välja att tidigt ställa sina barn i kö till populära friskolor.
Rätten att välja skola har ett starkt stöd hos allmänheten. De flesta tycker att det är rimligt och viktigt att föräldrar får välja den skola som passar deras barn bäst. Därför väljer föräldrar att ställa barnet i kö vid tidig ålder för att öka sannolikheten för att få den skolplats man helst vill ha. Det är dock värt att notera att det är få friskolor som har så långa köer att föräldrar inte kan räkna med att deras barn ska kunna gå där om de vill.
Oavsett system är det viktigt att urvalsgrunderna för skolplacering är transparenta, förutsägbara och tillförlitliga. Det får t ex inte finnas utrymme för att ta sig förbi dem som står före i en kö. Men att använda slumpen eliminerar förutsägbarheten och är därför inte förtroendeskapande. Att ta bort kö som urvalsgrund till friskolor skulle innebära att föräldrars möjlighet att planera sina barns skolgång försämras. Det är därför ett oklokt val av de politiker som säger sig värna föräldrars och elevers rätt att välja skola*
Samtidigt är det intressant att debatten enbart handlar om friskolorna. Man verkar inte alls ha samma krav på ”rättvisa” när det gäller kommunala skolor, trots att där går drygt åtta av tio grundskoleelever.
Här gäller närhetsprincipen, i kombination med syskonförtur, vid urval till platser i kommunala skolor. Var eleven bor är alltså avgörande för vilken skola hen placeras i – om man inte gör ett aktivt skolval. Det innebär att familjer kan ”köpa sig” en plats i en populär kommunal skola genom att se till att man flyttar till skolans ”upptagningsområde”. Vi ser det tydligt idag genom att priserna på villor och bostadsrätter påverkas av avståndet till bra och populära skolor. Trots detta uppenbara exempel på att plånboken tillåts styra fördelningen av skolplatser, har vi ingen debatt om denna ”orättvisa” och inga krav på att de kommunala skolplatserna borde fördelas med lottens hjälp. Det är minst sagt märkligt, särskilt mot bakgrund av att ca 8 av 10 grundskoleelever går i kommunala skolor.
Kan man då skapa ett helt ”rättvist” skolval? Förmodligen inte. Frågan är då snarare hur man på bästa sätt kan organisera ett system som innebär att så många elever som möjligt kan få sina önskemål tillgodosedda.
Ett givet svar på frågan är att se till att de skolor som har långa köer kan växa. Det är krångligt i dagens system och ytterligare regleringar som regeringen nu utreder riskerar tyvärr att göra det ännu krångligare.
Ytterligare en väg är att se skolvalet som en helhet. Några forskare har startat ”Mitt skolval”. Det är en digital plattform för ett samordnat skolval i en kommun där den kommunala skolhuvudmannen, tillsammans med de fristående, samordnar hanteringen av skolvalet. Det innebär att det finns fastställda datum för antagning, insamling av vårdnadshavares önskemål mm och att skolplaceringen sedan koordineras. Däremot har respektive skolhuvudman kontroll över sitt eget regelverk och sina antagningsregler, dvs friskolor kan t ex använda kö och kommuner närhetsprincipen.
Alla föräldrar/elever i kommunen har sedan att välja skola. Man kan lista hur många skolor som helst, friskolor såväl som kommunala skolor. Det innebär att de incitament för att göra strategiska val som idag finns i ett antal kommuners skolvalsystem, inte längre lönar sig. Det leder också till att det går att lita på informationen om preferenserna i skolvalet som syns i systemet. Det ger en sannare bild av vilka skolor som är populära och vilka som har lågt söktryck. Fördelningen av platser går smidigt, alla vet vilken skola man ska gå till när terminen börjar, och alla skolor vet vilka elever som förväntas komma dit.
Detta är ett system som f n är under utveckling. Många kommuner använder det redan idag och i flera kommuner finns också friskolehuvudmän med. Tidöavtalet innehåller ju att skolvalet ska vara obligatoriskt. Ett klokt politiskt vägval vore därför att underlätta för denna och liknande plattformar att växa på frivillig väg, huvudmän i samverkan.
ps. Om man nu tycker att lotten ska vara avgörande – varför inte lägga till det som ett frivilligt urvalsgrund? Då kan de skolhuvudmän som är intresserade av det tex kunna besluta att en andel tex 15% av de lediga platserna, fördelas via lottning ur kön.ds