Den senaste veckan har det förekommit ett antal intressanta artiklar i media som berör skolan, styrdokumenten, kunskapsresultaten och vad som händer i klassrummet. Det är en mycket välkommen utveckling. Det finns anledning att helt kort referera till dessa och jag uppmanar till läsning.
I onsdagens DN skriver professorerna Jan O Jonsson och Carina Mood om sin rapport Karriärer och barriärer – en ESO-rapport om skolgång och etablering för unga med utländsk bakgrund. Rapporten visar en annan bild av elever med utländsk bakgrund än den gängse som vi får till oss i debatten. Forskarna konstaterar att det är korrekt att elever med utländsk bakgrund är överrepresenterade bland de med låga studieresultat. Men de konstaterar samtidigt att samma grupp läser oftare naturvetenskapligt program, fler börjar på högskola och de väljer högprestigeutbildningar. Sju år efter studenten har de gått om elever med svensk bakgrund.
De menar att den grupp unga med utländsk bakgrund som de har studerat har, jämfört med unga med svensk bakgrund, höga studie- och yrkesambitioner. Det leder till ambitiösa val av gymnasie- och högskoleprogram. Däremot finns problem vad gäller genomströmningen på gymnasiet där en större andel unga med utländsk bakgrund inte når examen. Forskarna understryker vikten av att i analys och policy behandla unga med utländsk bakgrund som den heterogena grupp den är, för att på så sätt kunna rikta åtgärder till dem som löper störst risk för skolmisslyckanden. Ett viktigt medskick – se individen.
Den andra artikeln som jag vill framhålla är också en DN debatt artikel. Forskaren Gabriel H Sahlgren (IFN) har med hjälp av resultat från Timss, ett internationellt prov som mäter åttondeklassares kunskaper i matematik och naturvetenskap, granskat friskolereformens effekt på kunskapsresultaten. Analysen visar att konkurrensen i skolsystemet har höjt kvaliteten i utbildningssystemet över lag. Det blir tydligt vad detta innebär när han illustrerar effekten av en ökning i andelen friskoleelever med 10 procentenheter motsvarar inlärningen som normalt sker under cirka ett år på högstadienivå.
Han skriver ”I en simulering som baseras på de empiriska resultaten finner jag att svenska elever i genomsnitt hade presterat ungefär 20 poäng sämre i Timss 2019 än de faktiskt gjorde, om friskolekonkurrensen inte hade ökat alls sedan 1995.”. Ett viktigt budskap i ett debattklimat där det hittills framställts som om friskolorna inte bidrar alls till svensk skolas resultatutveckling. Eller som han skriver i artikeln som en kommentar till den översyn av regelverket som regeringen har sjösatt; ”Men det är samtidigt viktigt att reformarbetet inte utgår från felaktiga premisser kring systemets effekter på kvaliteten över lag. Risken är annars att man i sin iver att reglera bort problem även slår undan benen på välfungerande delar av marknaden – och därmed i stället bidrar till sämre utfall.”
Den tredje artikeln, SvD debatt, handlar om att alla elever inte har samma förutsättningar att klara kunskapskraven/betygskriterierna i den grundskola som i dag utformats. Läroplanen behöver anpassas enligt författarna. Artikeln är intressant och illustrerar hur viktigt det är att olika aspekter finns med i skoldebatten. Människor är olika och har olika behov.
ESO-rapporten som jag nämner ovan pekar på vikten av att skolan ser individen och hens behov. Det gör även dessa författare. Vid vårt seminarium Hur mår eleverna? påpekade också läkarna och forskarna Sven Bölte, Josef Milerad och Johan Söderlund att svensk skola brister när det gäller flexibilitet och förmåga att anpassa sig till elevers olika behov. De underströk också vikten av ordning och reda och förutsägbarhet när det gäller vad som förväntas av eleverna. Brister i dessa delar riskerar att leda till ohälsa (stress) hos i övrigt helt friska elever.
Till sist
”Under hela mitt liv har jag sett barn från svaga socioekonomiska områden svikas av ett system som har varit för eftergivet, som har låtit dem slippa göra läxor, komma i tid eller sitta ordentligt på stolen.” Så säger Katherine Birbalsingh, grundare av Michaelaskolan i London i denna mycket läsvärda intervju i SvD. Jag skrev om det seminarium som hon deltog i här i Stockholm i förra veckan.
/