Näringslivets Skolforum arrangerade i veckan ett mycket intressant seminarium under rubriken ”Går det att lyfta kunskapsresultaten i utanförskapsskolorna?” Det var ett mycket inspirerande seminarium. Det är välkommet att det har blivit ett allt större fokus på att vi har en stor andel elever med utländsk bakgrund i grundskolan. Samtidigt som de svenska skolresultaten har gått upp bland elever med svensk bakgrund så kan vi se stora problem när det gäller kunskapsnivåerna hos elever med utländsk bakgrund. Men kan man skylla de svaga kunskapsresultatet i många skolor på just elevernas bakgrund?
Absolut inte sa huvudtalaren på seminariet Katharine Birbalsingh, grundare och rektor för Michaela Community School, i Wembley, utanför London. No excuses gäller i hennes friskola, som hon startade 2014. Idag har skolan 1700 elever och det är elever från mycket tuffa förhållanden som går i skolan. ”Trots” denna bakgrund så har skolan många elever som idag läser på de framstående universiteten i England, som tex Oxford och Cambridge. 2022 var skolans progressionsvärde (”value-added”) högst i England, dvs måttet på skolans förmåga att höja elevernas kunskapsresultat under skoltiden. Framgångskonceptet kan framstå som helt självklart, om uppenbarligen mycket svårt eftersom alla skolor inte jobbar på detta sätt, och enkelt. Det handlar om att skolan är en arbetsplats med tydliga regler för alla som finns där. Ledarskapets betydelse och självklara närvaro, disciplin, fokus på kunskaper och att kontinuerligt kontrollera kunskapsutvecklingen hos alla elever, att sätta in stöd om det visar sig att det behövs, att ha höga förväntningar på alla elever, oavsett bakgrund och att ge kontinuerlig feed back, såväl positiv som negativ. Det var en fröjd att lyssna på denna mycket engagerade kvinna.
Efter henne kom Damian Brunker, rektor för Internationella Engelska Skolan i Eskilstuna. En rektor med erfarenhet från liknande skolor i Storbritannien. Idag är han rektor för en skola i Fröslunda, ett utpekat problemområde i Eskilstuna. En stor andel av eleverna har utländsk bakgrund och under 2022 var det ca 32 ”skjutningar” i området, som alla mer eller minder berörda någon elev i skolan, tex någon eleven kände som drabbades. Damian berättade minst lika engagerat som sin brittiska kollega, om hur han och hans kollegor jobbade på skolan för att fokusera på ordning och reda och kunskapsresultat och glädjen över att se att det ger resultat. För ett år sedan besökte jag skolan i Fröslunda och intervjuade då Damian, se intervjun här.
Se hela seminariet här. Läs också Gabriel H Sahlgrens rapport om No Excuses-konceptet. Den hittar du här.