I morse hörde jag ett inslag på radion som handlade om hur kommuner jobbar med att förbereda sina skolor för ev krigsfara. Regeringen kom nyligen med en ny förordning på området. Dessvärre tar regeringen inte hänsyn till att det finns ett stort antal fristående skolor, vid sidan om de kommunala skolorna, som också behöver beaktas i detta arbete.
Mot bakgrund av detta har förbundet idag skickat nedanstående skrivelse till skolminister Lotta Edholm.
Alla skolhuvudmäns ansvar vid krig och krigsfara
Regeringen har nyligen beslutat om ändringar i Förordning (1991:1195) om skolväsendet under krig och vid krigsfara mm.
Friskolornas riksförbund kan konstatera att förordningen endast behandlar de offentliga skolhuvudmännens ansvar och befogenheter och inte alls nämner fristående huvudmän och deras roll och ansvar för skolväsendet under krig och vid krigsfara.
Friskolornas riksförbund hemställer därför hos Regeringen om ändring i aktuell förordning på det sättet att alla skolhuvudmäns roller och ansvar förtydligas och fördelas på ett sätt som gagnar alla barn och elever i skolväsendet.
Bakgrund
Förordning (1991:1195) om skolväsendet under krig och vid krigsfara m.m. trädde i kraft den 1 augusti 1991. På 90-talet fanns färre fristående förskolor och friskolor än idag och det är inte förvånande att förordningen i första hand tar sikte på de offentliga skolhuvudmännen. Sverige har också varit förskonat från krigsfara och innehållet i förordningen har därmed inte känts helt aktuellt. Situationen idag är dock annorlunda. Dels har kriget i Ukraina visat att vi inte längre lever i ett samhälle utan risk för krigsfara, dels har pandemin Covid-19 visat att skolväsendet behöver ha en tydlig flexibilitet och möjlighet till omställning till olika scenarios där skolor kan tvingas stänga eller på annat sätt förändra undervisningen. Det stod också klart under pandemin att det är oerhört viktigt att allas ansvarsområden och befogenheter är tydliggjorda i förväg.
Det uppstod stora informationsbrister i alla delar i diskussionerna mellan Folkhälsomyndigheten, Skolverket, Smittskyddet och Arbetsmiljöverket och skolhuvudmännen. De kommunala huvudmännen fick åtminstone mestadels, om än inte samordnad, information, medan de fristående huvudmännen utelämnades till kommunernas välvilja att informera vidare (med risk för att vissa viktiga delar missades att föras fram). I vissa regioner/kommuner ändrades informationsmöjligheterna till det bättre under tid, men i andra områden kvarstod att fristående förskolor och skolor fick söka information helt på egen hand eller via förbundet.
Samtidigt delade de fristående förskolorna och skolorna ansvaret med de kommunala exempelvis när det gällde vaccination, extra stöd genom elevhälsan och andra viktiga frågor i samband med skolgången för barnen och eleverna.
Idag är det de ordinarie reglerna i skolans författningar som gäller även vid höjd beredskap, om inte regering eller riksdag beslutar om något annat. Men om så skulle ske, gäller de nyligen beslutade förordningsändringarna, som trädde i kraft den 11 april 2023, endast den del av skolväsendet som en kommun eller region är huvudman för. Förordningen innehåller därmed inte några bestämmelser om fristående huvudmäns ansvar vid höjd beredskap. Förordningen talar om kommunens, regionens och statens ansvar samt vid ett tillfälle ”huvudmannens” ansvar, men det framgår inte om det avser huvudmannen i egenskap av kommun eller alla skolhuvudmän. Med tanke på förordningens innehåll utgår vi från att det är den kommunala skolhuvudmannen som avses.
Förbundet anser att det är olyckligt att förordningen är otydlig i det här avseendet. Förbundet anser också att det behöver tydliggöras vilket ansvar som fristående huvudmän har. Vi menar att alla skolhuvudmän kan och har en förmåga att bidra i händelse av kris, krigsfara och krig och att det bör framgå av förordningen.
Förskolan och skolan är samhällsviktiga verksamheter som behöver fungera och upprätthållas med hög prioritet även under fredstida kriser, höjd beredskap, krig och krigsfara. Alla huvudmän och rektorer, tillsammans med lärare, förskollärare och övrig personal behöver ha förmåga att ta ansvar för att skolverksamheten ska fungera och ge elever utbildning även i tider av osäkerhet och oro. Kan utbildningen bedrivas i för barn och elevers ordinarie verksamhet så långt det är möjligt begränsas den skadliga påverkan på både elevers lärande och mående.
För att det ska kunna fungera för alla berörda på bästa sätt under sådana förhållanden som det nu är fråga om, behöver lagstiftningen i alla sina delar vara mycket tydlig; både om vad som gäller i fråga om ansvar och om själva utbildningens bedrivande. Här menar vi att även fristående huvudmän och förskole- och skolenheters ansvar och roll på ett tydligt sätt behöver framgå i aktuell lagstiftning. Förbundet vill också framhålla att ett tydliggörande av ansvar och funktion även för fristående huvudmän i praktiken också kommer att underlätta för kommunerna att kunna fullgöra sitt ansvar enligt lagstiftningens krav.
Vi kan inte ha en situation vid krigsfara eller annan kris, då risken ändå är stor att informationsmöjligheterna brister till exempel genom att digitala kanaler stängts ned, och det är otydligt vad som gäller och vem som ska göra vad.
Det står klart att alla skolhuvudmän vill bidra med vad som krävs. Förbundet hoppas därför att Skolministern och Regeringen ser över aktuella författningar och vidtar
nödvändiga åtgärder i syfte att alla huvudmän ska kunna upprätthålla förskola och skola som samhällsviktiga verksamheter i händelse av kris, krigsfara och krig.
För Friskolornas riksförbund
Ulla Hamilton, vd
Gudrun Rendling, förbundsjurist