04 november 2022

Friskolebloggen

ULLA HAMILTON / VD på Friskolornas riksförbund

De senaste dagarna har vi kunnat läsa artiklar i lokalpressen om hur stor andel av eleverna som lämnade de lokala grundskolorna i våras, utan behörighet till gymnasiet. Detta är ytterligare ett exempel på en ytterst viktig skolfråga som fick mycket litet, om en något utrymme från dåvarande regeringsföreträdare i valrörelsen.

Skolverkets statistik om slutbetygen blev offentlig för några veckor sedan. Av den framgår det att nästan 18.000 elever lämnade grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Nästan 16.000 av dessa kom från kommunala skolor och nästan 2.000 från fristående skolor. Något fler än hälften av dessa elever har svensk bakgrund. Det är fler pojkar än flickor men skillnaden mellan pojkar och flickor med svensk bakgrund är inte särskilt stor.

Behörighet till gymnasiet är en oerhört viktig fråga för varje individs framtid. Att nästan 15 procent av alla som slutar grundskolan saknar behörighet till gymnasiet är en enorm utmaning för det svenska samhället i stort och skolan i synnerhet. Ofta talas det om att skolan måste få mer pengar för att lösa problemen. Men det är inte alltid som mer pengar är bästa lösning på ett problem.

För några månader sedan, mitt i valrörelsen, var jag och lyssnade på ett seminarium arrangerat av Skattenytta. Vi seminariet presenterades rapporten Skattenytta i skolan, skriven av skolforskaren Gabriel H Sahlgren och professor Henrik Jordahl. Den är intressant i sig då den bl a understryker vikten av goda matematikkunskaper i samhället då forskningen tydligt visar vilken betydelse det har för tillväxten i ekonomin. I rapporten har forskarna också närmare granskat skolresultaten i Stockholm och kopplat ihop dem med resurstilldelningen och även tittat på det sk förädlingsvärdet kopplat till detta. Förädlingsvärden mäter skolors bidrag till elevernas inlärning och andra relevanta utfall. De mått som används kan enligt forskningen konstrueras på ett sätt som fångar upp skolors bidrag på ett rättvisande sätt.

I rapporten beräknar Jordahl/Sahlgren skolors förädlingsvärden baserade på elevernas betyg i matematik i årskurs 6 och 9. Lite förenklat och kortfattat anger dessa förädlingsvärden hur mycket bättre mattebetyg eleverna har i åk 9 än vad som kan förväntas utifrån samma elevers betyg i åk 6. Detta är ett intressant sätt att jämföra en aspekt av skolkvalitet.

Stockholm stad har många kommunala grundskolor. Resursfördelningssystemet är detsamma och det finns tillgång till resurserna på skolnivå för dessa skolor. Det gör det möjligt att jämföra resurserna/elev i kommunala skolor inom samma kommun och att säkerställa att variationen i resurser enbart beror på strukturskillnader som styr kommunens resursfördelningsmodell.

Rapportens resultat är intressant. ”Generellt sett finns det ingenting som tyder på att skolor som får mer resurser är mer eller mindre effektiva; det finns skolor med höga förädlingsvärden som får stora resurser per elev, men det finns också skolor med höga förädlingsvärden som får betydligt mindre resurser per elev. Exempelvis har skolan med högst förädlingsvärde i matematik nästan exakt lika stora resurser (100 000 kr) som skolan som har näst lägst förädlingsvärde (101 000 kr). Baserat på resursfördelningsmodellen har dessa två skolor ungefär samma elevsammansättning och struktur – men de håller ändå väldigt olika kvalitet enligt förädlingsvärdet.”

Vid seminariet medverkade även Stockholm stads utbildningsdirektör Lena Holmdahl, chef för utbildningsförvaltningen. Hon kommenterade rapporten och berättade att staden jobbade mycket fokuserat med att titta på HUR skolorna arbetade. Att bara avsätta mer pengar löser inte problem utan det handlar mycket om hur man jobbar utifrån skolans faktiska elevunderlag och hur resurserna används. I sig intressant konstaterande. (lyssna på henne ca 44 min in i denna film).

Jag kom att tänka på detta seminarium när jag häromdagen läste Dagens Samhälle. De har gjort en intressant granskning av vad som hänt med likvärdighetsmiljarderna som betalats ut till skolorna. Under de senaste fem åren har staten skjutit till sammanlagt 22 miljarder för att göra skolan mer likvärdig. Men Skolverket kan inte säga om satsningen gett resultat.

”Risk att vi skjuter ut pengar utan kunskap om hur de bäst används”, säger Skolverkets generaldirektör, Peter Fredriksson, till Dagens Samhälle.

Det är ”svårt att bedöma” om insatserna har bidragit till målen – det vill säga ökad likvärdighet och kunskapsutveckling – skriver Skolverket i sin rapport.

Effektstudier som kan mäta om man uppnått önskat resultat är ovanliga, säger Peter Fredriksson.

Men forskarnas rapport som jag skriver om i detta inlägg och den metod de använder kanske kan vara en väg att bygga vidare på.

Dagens Samhälle har också tittat på hur skolorna lyckats med att fler elever ska bli behöriga till gymnasiet – eftersom statsbidraget betalats ut utifrån hur stor andel av grundskoleeleverna som riskerar att inte bli gymnasiebehöriga:

”Och då är resultatet magert. När bidraget infördes år 2018 blev 84,4 procent av niondeklassarna gymnasiebehöriga. I år: 85 procent. Förra året låg andelen något högre, 86,2 procent.”

I Malmö, där många lågpresterande skolor finns, har kommunen sedan 2018 fått 795 miljoner kronor i statsbidrag för att göra skolan mer likvärdig. Men i stället har klyftan mellan Malmö-skolan med lägst andel gymnasiebehöriga och Malmö-skolan med högst andel ökat under samma period. Johannesskolan hade i våras den lägsta andelen gymnasiebehöriga elever i hela Sverige. Bara 30 procent blev behöriga, skriver Dagens Samhälle. ”Ett historiskt lågt resultat”, medger rektorn Pär Blondell.

Skolinspektionen har konstaterat i sina rapporter att det finns skolor med stora utmaningar som ”trots” detta levererar goda resultat. Det är viktigt att lära av dessa. För vårt samhälle har inte råd med att ca 17.000-18.000 elever/år lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Den nya skolministern och landets nyvalda skolpolitiker har ett viktigt uppdrag i att, tillsammans med alla friskolehuvudmän, vända denna utveckling.

/

 

 

Nej, Magdalena Andersson, koncernerna har inte makten

19 april 2024

Det är föräldrar och elever som sitter på den. På torsdagen gjorde Magdalena Andersson (S) ett utspel där partiet krävde

Nu kommer ett förslag om Insynslag

17 april 2024

Imorgon torsdag ska enligt uppgift i media, utredaren Ulrika Geijer överlämna Slutbetänkande av Skolinformationsutredningen till skolminister Lotta Edholm. Utredningen har

Vi anmäler Göteborgs kommun till Skolinspektionen

16 april 2024

Jag har tidigare skrivit om det uppseendeväckande beslut som Grundskolenämnden i Göteborg tog i slutet av mars 2024. Ett beslut

Skolkommunalrådet ägnar sig åt lagtrots – det är inte okej

08 april 2024

Det socialdemokratiska skolkommunalrådet i Göteborg Viktoria Tryggvadottir Rolka tycker inte om skollagen, och hon tycker inte om det fria skolvalet.