Det hävdas ofta i debatten att det relativa betygssystemet inte hade några glädjebetyg och att det var mer likvärdigt. Vd intervjuar Per Måhl, betygsexpert och lärare, för att få veta mer om hur det egentligen ser ut.
Per Måhl har ett intressant perspektiv på den svenska betygsdebatten. Han skrev en debattartikel om detta i SvD i våras.
Han menar också att det svenska betygssystemet fokuserar alldeles för mycket på betyg som urvalskriterium. Han för också ett intressant resonemang när det gäller förhållandet mellan resultaten på de nationella proven och slutbetyget och hur man ska tolka det faktum att ett slutbetyg är högre än resultatet på det nationella proven. Är det helt säkert att det beror på att lärarna sätter glädjebetyg?
Per Måhl menar att betyg och den feedback de ger är viktiga – inte minst för elever som har det svårt i skolan.
Han för också ett intressant resonemang om vad som är ett likvärdigt betygssystem. Ska det bygga på statistik eller ska det baseras på en likvärdig bedömning i lärarkåren av vad som krävs för att få ett visst betyg utifrån en gemensam kunskapssyn?
Han kommenterar även förslaget om att ta bort behörighetskraven till gymnasieskolan. Han påpekar att var fjärde elev inte klarar av gymnasieskolan. Det har sin grund i att man helt enkelt inte har tillräckliga kunskaper. Att ta bort behörighetskraven för gymnasiet löser ju inte alla problemet med bristande kunskaper, det riskerar tvärtom att förvärra situationen enligt Per Måhl.
Vi talar också om ett system med value added eller förädlingsvärde – det vill säga en skolas förmåga att höja elevernas kunskapsnivå utifrån de kunskaper som eleven hade när hen började skolan.
Du kan även lyssna på intervjun som podd här
Nyfiken på IFN:s modell för förädlingsvärde/value added? Läs mer här