29 augusti 2022

Friskolebloggen

ULLA HAMILTON / VD på Friskolornas riksförbund

Socialdemokraterna slår i dag på stora trumman för en rapport de beställt av Riksdagens utredningstjänst (RUT) som visar på skillnader mellan friskolor och kommunala skolor.

Men det siffrorna visar är sedan länge redan känt. Ja, lärare på friskolor tjänar i genomsnitt lite mindre än deras kommunala kollegor. Jo, det finns lärare som saknar pedagogisk utbildning. Och visst är lärartätheten något mindre på friskolor.

Men det intressanta är varför det förhåller sig på det viset.

Och här inleder RUT sin rapport med att konstatera:

”I rapporten görs ingen analys av orsakerna till eventuella skillnader över tid eller mellan typ av huvudman.”

Det är synd för det är en sådan analys som på allvar hjälper oss att förstå skillnaderna. Så låt mig bidra med vår analys för att bringa lite större klarhet i frågan än vad Socialdemokraternas plakatmässiga utspel mäktar med.

Lärartäthet i friskolor respektive kommunala

Vad gäller lärartätheten skriver RUT att den är lägre i fristående skolor än kommunala. Men då tar man ingen hänsyn till att många byskolor och mindre skolor bedrivs som friskolor. Dessa skolor har ett litet elevunderlag och får inte ekonomin att gå ihop med många lärare per elev. Men skolorna är ju små och därmed kan ändå den enskilda eleven räkna med att bli sedd.

Eftersom friskolor drivs som företag eller stiftelser är det också lättare för dem att anpassa kostymen och låta elevernas behov styra i större utsträckning. Därför ser vi att friskolor har högre lärartäthet för lägre årskurser än vad kommunala skolor har. När eleven behöver som mest stöd i yngre år möts den av fler lärare, men i takt med att eleven blir äldre och mer självständig minskar behovet.

Lärarlöner i friskolor respektive kommunala

Enligt RUT-rapporten tjänar lärare i fristående skolor något mindre än lärare i kommunala skolor. Men det Socialdemokraterna, av lätt insedda skäl, inte bett RUT att undersöka i rapporten är nöjdheten bland lärare i kommunala respektive fristående skolor. Här är det nämligen så att lärarna i friskolor trivs bättre på jobbet. Friskolornas lärare säger sig jobba med tydligare kunskapskrav, ledas av rektorer som förstår verksamheten bättre och svarar i högre utsträckning att eleverna känner sig trygga än kollegorna på kommunala skolor.

Dessutom är lärare på friskolor ofta yngre än motsvarigheterna på kommunala skolor, vilket också förklarar en stor del av löneskillnaderna.

 

 

Lärare med pedagogisk utbildning

Slutligen siktar den av Socialdemokraterna beställda RUT-rapporten in sig på skillnaden i utbildning mellan lärare på friskolor och kommunala skolor. Fler lärare har eftergymnasial pedagogisk utbildning inom kommunala skolor. Men den statistiken visar inte hela verkligheten. I Skolverkets ”Lärarprognos 2021” liksom i deras rapport ”Obehöriga lärare i grundskolan ingen homogen grupp” blir bilden tydligare: Bland de lärare i grundskolan som är obehöriga är 7 procent behöriga för en annan skolform än grundskolan, 5 procent har en pedagogisk högskoleexamen, 25 procent har viss eftergymnasial pedagogisk utbildning. Och bland dem som saknar eftergymnasial pedagogisk utbildning finns det också många olika bakgrunder som ändå kan vara relevanta. I många ämnen utgör lärare som är behöriga att undervisa i grundskolan, men inte i det specifika ämnet en stor del av den totala siffran på obehöriga lärare. De flesta som saknar behörighet gör det när de undervisar i ämnen som bild (40 procent), teknik (39 procent) och musik (34 procent). Andra ämnen där obehöriga lärare är vanliga är hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa och slöjd.

I friskolor finns också många lärare med utländsk lärarexamen, vilket inte redovisas i SCB:s statistik.

Se hela bilden innan du drar slutsatser

Det är alltså viktigt att tränga lite djupare in i frågan än vad den av Socialdemokraterna beställda rapporten gör för att bättre förstå verkligheten. Man ska också hålla i minnet att det kan se väldigt olika ut från skola till skola, oavsett huvudman, och från kommun till kommun.

Socialdemokraternas RUT-rapport fungerar måhända för att elda på de egna valarbetarna under sista veckan i en hätsk valrörelse. Men för den som på allvar är intresserad av skolfrågor har den inte mycket att bidra med.

Intresserad av mer fakta – läs här

 

 

Skolkommunalrådet ägnar sig åt lagtrots – det är inte okej

08 april 2024

Det socialdemokratiska skolkommunalrådet i Göteborg Viktoria Tryggvadottir Rolka tycker inte om skollagen, och hon tycker inte om det fria skolvalet.

Friskolor höjer andelen behöriga lärare

04 april 2024

Andelen behöriga lärare ökar något i både grundskolan och gymnasieskolan jämfört med föregående läsår. Det skriver Skolverket idag. De har

Mobbing oacceptabelt på IES Borås

22 mars 2024

Skolan är Sveriges vanligaste brottsplats för ungdomar. Detta faktum är svårt att ta in och det är än mer obegripligt

Friskolor lyfter svenska kunskapsresultat

20 mars 2024

Svenska friskoleelever ligger ett helt läsår före elever i kommunala skolor. Förvånad? Många som följt skoldebatten blir nog det. Men