Enligt den färska rapporten ”Skattenytta i skolan” hjälper friskolorna Sverige att höja våra skolelevers kunskapsnivå, samtidigt som de bidrar till lägre kostnader för skolsektorn i stort.
I förmiddags var jag på ett mycket intressant seminiarum där forskarna Gabriel Heller-Sahlgren och Henrik Jordahl presenterade sin nya rapport om ”Skattenytta i skolan”.
357 miljarder kronor kostar den svenska skolan årligen skattebetalarna. Det innebär att var sjunde skattekrona går till skolan. Siffran ligger en bit över EU-snittet. Det är alltså mycket pengar som investeras i våra barns utbildning – och så ska det också vara. Men då är det viktigt att vi också vet att pengarna går till rätt saker och att vi håller fokus på resultaten. 85 procent av alla grundskoleelever går i kommunala skolor och varje år lämnar ca 16.000 elever grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Detta är enbart det ett viktigt skäl till varför denna rapport är viktig. Förvånansvärt nog har det tidigare inte funnits några riktiga ekonomiska genomgångar att tala om.
I rapporten har forskarna räknat ordentligt på vad skolan egentligen kostar och vad vi får för de pengar vi investerat i våra barns utbildning. Henrik Jordahl, professor i nationalekonomi, och Gabriel Heller-Sahlgren, som forskat vid London School of Economics, ägnar sig med sin rapport inte minst åt banbrytande forskning inom förädlingsvärdet av skolresultaten bland elever.
I jakt på ett kvalitetsmått som håller för närmare granskning har de tittat på hur kunskapsresultaten har utvecklats i matematikämnet bland elever i Stockholms stad över flera årskurser. Med hjälp av den data Heller-Sahlgren och Jordahl presenterar ser vi att skillnaderna mellan eleverna i olika Stockholmsskolor är stor.
I rapporten presenteras ett antal spännande slutsatser:
- Det finns ett starkt samband mellan resultat i matematik i skolan och ekonomisk tillväxt ute i samhället. Detta samband visas också i internationell forskning.
- Det finns inget starkt samband mellan de resurser en skola tilldelas och skolresultat.
- På kort sikt kan man inte se någon kostnadseffekt på samhällsekonomin av friskolor, men på längre sikt innebär friskolorna en svagt negativ kostnadseffekt. Det har alltså blivit något billigare att bedriva skolundervisning i Sverige tack vare friskolorna.
- Samtidigt har kunskapen ökat. Friskolorna har, enligt rapporten ”Skattenytta i skolan”, haft en liten positiv effekt på kunskapsnivån i svenska skolor.
- Sammantaget har friskolorna haft en positiv effekt på utbildningsväsendet i Sverige.
Läs själva Henrik Jordahls och Gabriel Heller-Sahlgrens oerhört viktiga rapport ”Skattenytta i skolan”!
Du kan också läsa denna debattartikel som Leif Östling har skrivit i Dagens Industri.
Man kan undra varför statsministern och skolministern jagar friskolor som faktiskt bidragit till ökade kunskapsresultat och effektivare resursanvändning i svensk skola.
Tänk om vi i stället skulle kunna ha en diskussion om hur skolan, utifrån dessa perspektiv, skulle kunna bli än bättre på att använda resurserna och att förmedla kunskaper, att ta fram mått på förädligsvärdet och titta på hur det kommer sig att vissa skolor är framgångsrika och andra inte lika framgångsrika. Dvs ett fokus på vad som händer i skolan. Men tyvärr, det verkar inte landets statsminister och skolminister vara intresserade av. Tura att det då finns några som faktiskt är intresserade av att titta på samband och förmedla information om detta. /