Idag är det 30 år sedan riksdagen beslutade om friskolereformen. Odd Eiken har berättat och skrivit om hur den dåvarande regeringen Bildt tänkte kring utformningen av denna valfrihetsreform. Det är 30 år som har inneburit stora förändringar för inte minst landets föräldrar, elever och lärare. Den valfrihet som då öppnades, en valfrihet som bl a innebär att föräldrar inte behöver be andra om lov för att byta skola när deras barn är mobbat, en valfrihet för lärare att kunna välja en annan arbetsgivare än en kommunal och en valfrihet som innebär att den som lever upp till de tuffa krav som ställs för att kunna starta en friskola får möjlighet att göra detta om Skolinspektionen ger ett tillstånd. Denna valfrihet har ett enormt starkt stöd bland landets föräldrar. Trots detta hotas denna nu av de förslag som socialdemokraterna m fl drivet i debatten.
Idag är det över 400.000 elever som valt en fristående för-, grund- eller gymnasieskola. Det innebär att det är minst en miljon som berörs av de förslag som nu debatteras. En stor andel av landets friskolor är AB, de är det för att det är en funktionell verksamhetsform, inte för att de som startat friskolorna är vinstmaximerande personer. Av landets 4.803 grundskolor är 822 friskolor, dvs 17 procent. 72 procent av alla elever som går i dessa fristående grundskolor går i AB. En verksamhetsform som socialdemokraterna vill stoppa. Det är lätt att inse vilken effekt som ett sådant förslag skulle få för valfriheten. För att inte tala om vilken effekt det skulle få för kommunerna som riskerar att få ta hand om en stor del av dessa elever om deras skolor, som de har valt, tvingas bort.
Det är faktiskt helt otroligt att landets Skolminister utmålar alla dessa hårt arbetande friskoleföretagare som suspekta och som personer som bara är fokuserade på att håva in pengar. Man borde kunna begära en rimligare attityd från en skolminister, en ledare som ska vara ett föredöme för unga människor i vårt land. Nyligen hävdade hon dessutom att det är enklare att starta en friskola än att starta en korvkiosk. Det är helt enkelt inte sant. Man kan undra varför ledande politiker måste ta till lögner i skoldebatten….
Idag är det ca 80.000 som jobbar i friskolor runt om i landet. Undersökningar visar att de trivs mycket bättre än de som jobbar i kommunala skolor. Nyligen reagerade 59 av dessa över de påståenden som framförs i debatten om deras arbetsplatser. Läs artikeln här. Skulle deras arbetsplatser försvinna så hävdar tex ministrar att det inte spelar någon roll för då kommer dessa lärare att ta ett jobb i en kommunal skola istället. Det stämmer inte – många kommer att välja att jobba utanför skolans värld. Redan idag är det ca 40.000 utbildade lärare som valt en annan arbetsplats än skolan.
För 30 år sedan handlade debatten om att människor måste få möjlighet att välja skola. Den handlade också om att det var stor skillnad mellan skolor, då enbart offentliga skolor, och att familjebakgrunden spelar stor roll för hur det går i skolan. Familjebakgrunden spelar alltjämt stor roll men då handlar det om att det är många elever som har kommit till landet mitt i skolan. Det framkommer inte heller i debatten. Det är ingen som har visat på att det är någon grupp i samhället som har förlorat på friskolereformen, det som framförs i debatten är bara tyckanden och påståenden, utan grund i forskningen. EU Kommissionen konstaterade också nyligen i en rapport om Sverige att friskoleeleverna har bidragit till att höja de svenska Pisaresultaten.
Nog om detta – svenska folket gillar valfrihet och friskolereformen leder till att allt fler väljer en friskola. Detta trots den hätska debatt som nu har förts under flera år. Idag har vi en bokrelease för vårt bidrag till detta 30 års jubileum. Ett fönster öppnades… kan beställas här. Den går tillbaka till 1800-talets första hälft och tar oss fram till idag. Kvinnorna var friskolepionjärerna på 1800-talet. Tack vare dessa fick flickor möjlighet att utbilda sig, och inte bara pojkarna. Även idag är det många kvinnor som står bakom de ca 4059 fristående förskolor och skolor som finns i Sverige (av totalt 15.665 stycken).
Alla dessa friskolehuvudmän, oavsett verksamhetsform, bidrar till att människor kan välja skola, till att det finns en mångfald. Det är skäl gott nog att fira det som hände i riksdagen för 30 år sedan idag – ett viktigt klubbslag för egenmakten och människors valfrihet. Och ja – det innebär att politiken har fått mindre att säga till om när det gäller beslutet i vilken skola ditt barn ska gå i. Men den demokratiska makten ska ju också ligga hos folket i en demokrati, det är folket som har den yttersta makten. Det är därför som en stor majoritet av svenska folket anser att det är viktigt att få välja skola. En rätt viktig att slå vakt om och en rätt väl värd att fira idag.